Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.
Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.

Diakoni med ett brett nätverk i Helsingfors

Människovärde. Att vara diakonissa är att jobba med människor och möta dem i olika skeden av livet. 16.8.2018 kl. 00:00

Maria Hall-Pänttäjä har nu jobbat i över ett år som den enda svenskspråkiga diakonissan på Helsingfors samfällighet.

– Jag tycker om värderingarna som kyrkan står för där alla har samma människovärde. Det har alltid varit viktigt för mig, säger hon.

De värderingarna har Maria Hall-Pänttäjä alltid haft som grund i sitt yrkesutövande.

Möten med olika människor och mångfacetterade uppgifter gör jobbet intressant. Hon har också möjlighet att utveckla samarbetet med församlingarna i Helsingfors.

Projektet Cable (Community action based learning for empowerment) är ett exempel på det. I Cable-grupperna arbetar deltagarna med att skapa en positiv förändring i sina liv. Målet är också att de ska få en känsla av tillhörighet genom att aktivt delta i församlingen och i andra sammanhang.

Stöder närståendevårdare

I huvudstadsregionen finns ett brett nätverk av organisationer och föreningar som församlingarna i hela regionen samarbetar med.

Maria Hall-Pänttäjä jobbar tillsammans med Samarbetsförbundet kring funktionshinder, SAMS, som förmedlar stödpersoner till människor med funktionsnedsättning. Stödpersonerna tillbringar fyra timmar i månaden med den som behöver hjälp, de kan till exempel gå på bio eller på kafé tillsammans.

Maria Hall-Pänttäjä samarbetar också med närståendevården.

– Det är givande och meningsfullt att jobba med närståendevårdare, det är något jag alltid gillat.

I Finland finns det 1,25 miljoner människor som regelbundet tar hand om en närstående, och 60 000 av dem är väldigt bundna av vården. En del av dem har inget avtal med kommunen och får därför sköta jobbet på egen hand.

– Det är ett krävande jobb och en tredjedel har dessutom ett regelbundet så kallat vanligt jobb och en familj, säger hon.

I april åker hon med en grupp närståendevårdare, i samarbete med Folkhälsan, på ett fyradagars läger till Kaisankoti i Esbo.

– Meningen med lägret är att människor ska lära känna andra som är i samma situation, få kamratstöd och ha tid att ta hand som sig själva.

I höst ordnas dessutom en kurs kallad ”Öppna dörrar”, tillsammans med Folkhälsan. Syftet med kursen är att stöda närståendevårdare att reflektera över sin livssituation och uppmuntra dem att bli aktiva aktörer i sina egna liv. Det har inte tidigare funnits en sådan kurs på svenska i huvudstadsregionen.

Viktigt att trivas på jobbet

Maria Hall-Pänttäjä har en bakgrund inom företagshälsovården och hon jobbar också med arbetshandledning. Arbetshandledningen finns tillgänglig för alla inom kyrkan och innebär att man kan träffas upp till 40 gånger för att samtala om sitt jobb.

Meningen med processen är att hjälpa arbetstagaren att utveckla sina personliga resurser och att vara reflekterande och självstyrd. Inte minst vill man försöka öka arbetsglädjen.

– Det är viktigt att trivas på sitt jobb eftersom man tillbringar så många timmar där.

Även om arbetshandledningsprocessen främst är inriktad på det professionella livet så kan det personliga livet ibland inverka och då ges det möjlighet att tala om det också.

Maria Hall-Pänttäjä konstaterar att det finns många i Finland som mår dåligt. Det har uppskattats att cirka hälften av invånarna i Finland drabbas av psykisk ohälsa någon gång i sitt liv.

– Det är viktigt att ta kontakt om man mår dåligt, det finns ju många olika vägar att få hjälp om det behövs, betonar hon.

Fastän finländare är kända för att vara tysta och tillbakadragna så tycker hon att de flesta brukar öppna sig då de ges chansen. Tystnadsplikten bland dem som lyssnar kan även hjälpa människor att våga berätta om sina bekymmer.

Ju fler desto bättre

Som den enda svenskspråkiga diakonissan på Helsingfors samfällighet jobbar Maria Hall-Pänttäjä mycket med den finska sidan och tycker att samarbetet fungerar bra. Hon har en aktiv kontakt med de tre svenskspråkiga församlingarna samt andra organisationer och kyrkliga samfälligheter inom huvudstadsregionen. Själv tycker hon att det är positivt att nätverken är gränsöverskridande.

– Det känns bra med samarbetet. Ju fler man är, desto starkare är man och kan göra mycket mera. Dessutom får man dela erfarenheter och vidga sina vyer.

Hon tror att diakonin också i framtiden kommer att vara viktig för församlingsbor och andra ute i samhället.

Som församlingsmedlem har man möjlighet att engagera sig i diakoniarbetet. Frivilliga som vill hjälpa till med grupper eller vara med i stödpersonverksamheten får gärna höra av sig till Maria Hall-Pänttäjä, maria.hall-panttaja@evl.fi.

Emilia Jansson
Björn Månsson är förtroendevald från Petrus församling i gemensamma kyrkofullmäktige åren 2019-2022. Hans favoritplatser i stan är bland andra huset i Mosabacka och släktens ”urhem” Kottby.

Framtidsvision. "Barn och åldringar ska inte tvingas resa långa vägar för gemensam verksamhet, men kanske ungdomar och vuxna gärna gör det?" 15.1.2020 kl. 11:24
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01
Susanna Holmström studerar nordiska språk i Helsingfors.  Hennes favoritplats i stan är grönområden och stränder.

nystart. "Jag vill alltså uppmuntra dig som läser detta att i januari låta bli dieterna och istället umgås med de människor som är viktiga för dig." 2.1.2020 kl. 12:54
I månadsskiftet januari–februari besöker Lee Saville Petrus församling.

Livsvägar. Lee Saville älskade sitt jobb på advokatbyrån i England. Efter ett möte med Gud förändrades allt, och sedan många år hjälper han utsatta barn i Rumänien. 2.1.2020 kl. 00:00
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

Julhälsning. "Det är något alldeles speciellt med natten mellan julafton och juldagen." 19.12.2019 kl. 00:00

jul. Här hittar du Helsingfors julböner och mässor i julnatten på svenska. 19.12.2019 kl. 00:01
Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01
Axel Kaaro är civiltjänstgörare i Matteus församling. Hans favoritplats i stan är Hertonäs gårds park.

kommunikation. "Kommunikationen är alltid lite utmanande, men oftast går det bra om jag bara talar riktigt klart och tydligt." 19.12.2019 kl. 00:01
Måste julklappen vara något man kan paketera?

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11
Axel Domingo studerar sociologi vid Helsingfors universitet. Hans favoritplats i stan är hemma i en fåtölj för att han där i lugn och ro får läsa och samla sina tankar från dagens studier eller arbete.

arbete. "Sedan är det en annan fråga om det man gör har en dålig eller bra andlig effekt." 12.12.2019 kl. 00:01
Välkommen till Matteus för att fira jul med bland andra diakoniarbetare Mari Johnson och frivilligarbetarna Marina Alén och Annica Söderström, eller till Petrus där julaftonen firas hemma hos Rebecka och Daniel Björk med familj.

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01
Café Torpet har beskrivits som ett vardagsrum där människor kan komma samman.

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27
Kjell Westö önskar sig en jul med rimligare konsumtion.

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00
Sofia Torvalds och Maria Sann står för text och bild i kyrkans julkalender.

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37