Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.
Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.

Diakoni med ett brett nätverk i Helsingfors

Människovärde. Att vara diakonissa är att jobba med människor och möta dem i olika skeden av livet. 16.8.2018 kl. 00:00

Maria Hall-Pänttäjä har nu jobbat i över ett år som den enda svenskspråkiga diakonissan på Helsingfors samfällighet.

– Jag tycker om värderingarna som kyrkan står för där alla har samma människovärde. Det har alltid varit viktigt för mig, säger hon.

De värderingarna har Maria Hall-Pänttäjä alltid haft som grund i sitt yrkesutövande.

Möten med olika människor och mångfacetterade uppgifter gör jobbet intressant. Hon har också möjlighet att utveckla samarbetet med församlingarna i Helsingfors.

Projektet Cable (Community action based learning for empowerment) är ett exempel på det. I Cable-grupperna arbetar deltagarna med att skapa en positiv förändring i sina liv. Målet är också att de ska få en känsla av tillhörighet genom att aktivt delta i församlingen och i andra sammanhang.

Stöder närståendevårdare

I huvudstadsregionen finns ett brett nätverk av organisationer och föreningar som församlingarna i hela regionen samarbetar med.

Maria Hall-Pänttäjä jobbar tillsammans med Samarbetsförbundet kring funktionshinder, SAMS, som förmedlar stödpersoner till människor med funktionsnedsättning. Stödpersonerna tillbringar fyra timmar i månaden med den som behöver hjälp, de kan till exempel gå på bio eller på kafé tillsammans.

Maria Hall-Pänttäjä samarbetar också med närståendevården.

– Det är givande och meningsfullt att jobba med närståendevårdare, det är något jag alltid gillat.

I Finland finns det 1,25 miljoner människor som regelbundet tar hand om en närstående, och 60 000 av dem är väldigt bundna av vården. En del av dem har inget avtal med kommunen och får därför sköta jobbet på egen hand.

– Det är ett krävande jobb och en tredjedel har dessutom ett regelbundet så kallat vanligt jobb och en familj, säger hon.

I april åker hon med en grupp närståendevårdare, i samarbete med Folkhälsan, på ett fyradagars läger till Kaisankoti i Esbo.

– Meningen med lägret är att människor ska lära känna andra som är i samma situation, få kamratstöd och ha tid att ta hand som sig själva.

I höst ordnas dessutom en kurs kallad ”Öppna dörrar”, tillsammans med Folkhälsan. Syftet med kursen är att stöda närståendevårdare att reflektera över sin livssituation och uppmuntra dem att bli aktiva aktörer i sina egna liv. Det har inte tidigare funnits en sådan kurs på svenska i huvudstadsregionen.

Viktigt att trivas på jobbet

Maria Hall-Pänttäjä har en bakgrund inom företagshälsovården och hon jobbar också med arbetshandledning. Arbetshandledningen finns tillgänglig för alla inom kyrkan och innebär att man kan träffas upp till 40 gånger för att samtala om sitt jobb.

Meningen med processen är att hjälpa arbetstagaren att utveckla sina personliga resurser och att vara reflekterande och självstyrd. Inte minst vill man försöka öka arbetsglädjen.

– Det är viktigt att trivas på sitt jobb eftersom man tillbringar så många timmar där.

Även om arbetshandledningsprocessen främst är inriktad på det professionella livet så kan det personliga livet ibland inverka och då ges det möjlighet att tala om det också.

Maria Hall-Pänttäjä konstaterar att det finns många i Finland som mår dåligt. Det har uppskattats att cirka hälften av invånarna i Finland drabbas av psykisk ohälsa någon gång i sitt liv.

– Det är viktigt att ta kontakt om man mår dåligt, det finns ju många olika vägar att få hjälp om det behövs, betonar hon.

Fastän finländare är kända för att vara tysta och tillbakadragna så tycker hon att de flesta brukar öppna sig då de ges chansen. Tystnadsplikten bland dem som lyssnar kan även hjälpa människor att våga berätta om sina bekymmer.

Ju fler desto bättre

Som den enda svenskspråkiga diakonissan på Helsingfors samfällighet jobbar Maria Hall-Pänttäjä mycket med den finska sidan och tycker att samarbetet fungerar bra. Hon har en aktiv kontakt med de tre svenskspråkiga församlingarna samt andra organisationer och kyrkliga samfälligheter inom huvudstadsregionen. Själv tycker hon att det är positivt att nätverken är gränsöverskridande.

– Det känns bra med samarbetet. Ju fler man är, desto starkare är man och kan göra mycket mera. Dessutom får man dela erfarenheter och vidga sina vyer.

Hon tror att diakonin också i framtiden kommer att vara viktig för församlingsbor och andra ute i samhället.

Som församlingsmedlem har man möjlighet att engagera sig i diakoniarbetet. Frivilliga som vill hjälpa till med grupper eller vara med i stödpersonverksamheten får gärna höra av sig till Maria Hall-Pänttäjä, maria.hall-panttaja@evl.fi.

Emilia Jansson

Konst. Hans utställning Fertility Now visas i Värehuset på Aaltocampuset i Otnäs 14.1–26.1. 19.1.2022 kl. 11:25
Janne Silfverberg kan lite om mycket, en god egenskap hos en församlingssekreterare.

FÖRSAMLINGSKANSLI. Församlingskansliet är spindeln i nätet som ser till att församlingen fungerar. Det är också nästan alltid kansliet som utgör den första kontakten mellan församlingen och dess medlemmar. 5.1.2022 kl. 06:00
Johan Myrskog jobbar som Helsingforsredaktör på Kyrkpressen.

UNDERHÅLLNING. Då livet börjar handla om vår bekvämlighet och om vår rätt till underhållning och njutning tappar vi perspektivet. 5.1.2022 kl. 06:00

TRETTONDAGEN. Hans spanska släkt har lärt honom att trettondagen är värd att firas. 5.1.2022 kl. 06:00
På grund av coronaläget är det i år extra viktigt att anmäla sig om man vill fira julafton med andra.

julafton. Också i år ordnas på flera håll alternativa sätt att fira julafton. I Matteus ordnas julkyrka med julmiddag medan familjen Björk i Petrus öppnar upp sitt hem för den som vill komma. Andreaskyrkan delar i sin tur ut matkassar inför julhelgen. 15.12.2021 kl. 11:31
Johan Westerlund jobbar som kyrkoherde i Johannes församling.

Helsingfors. De tuffa tider som kyrkan på många sätt nu genomlever kan öppna för nånting nytt. Vi behöver vara frimodiga och trygga. 15.12.2021 kl. 10:59

tv. Han slutade tvåa i Selviytyjät Suomi 2021. 15.12.2021 kl. 10:28
Heikki Nenonen tycker att församlingar kunde bli bättre på att faktiskt uppmana folk att ge pengar.

penninginsamling. Att som luthersk församling i Finland prata om och be om pengar upplevs ofta som pinsamt och obekvämt. – Jag tror ändå att kyrkan rätt snart behöver lära sig detta, säger Heikki Nenonen. 8.12.2021 kl. 06:00
Niels Burgmann jobbar som kantor i Matteus församling.

Julpsalm. Det första, väldiga ackordet vecklas ut, körens klang sprider sig i kyrkans kubikmeter av luft, fyller varenda vrå. 8.12.2021 kl. 05:00

lucia. Hon kröns till Finlands Lucia den 13 december. 8.12.2021 kl. 06:00

julkalender. Pauliina Kittilä och Jan-Erik Andelin hoppas att församlingarnas julkalender ska få ge andrum och hopp mitt i julstressen. De påminner om att julen är till för alla. 24.11.2021 kl. 06:00
Evelina Sundvik är med och leder lärjungaskolan Transform.

VÄNTAN PÅ JULEN. Kanske har julens verkliga budskap något att berätta för oss igen, även om vi många gånger tidigare hört det. Inte något nytt budskap men något vi i år skulle få låta sjunka ner på djupet i våra hjärtan. 24.11.2021 kl. 06:00

advent. Hon är ungdomsarbetsledare i Johannes församling och tänder det första ljuset i advent. 24.11.2021 kl. 06:00
Anna Korkman Lopes jobbar som familjerådgivare vid Helsingfors församlingar.

VÄRDERINGAR. För att vi ska kunna reagera på om vår kurs har fört oss i en riktning som inte egentligen motsvarar våra värderingar så krävs det att vi har tid att tänka efter. 10.11.2021 kl. 13:32
Sociala medier kan vara det bästa och ibland enda sättet att nå vissa människor.

sociala medier. Kyrkan måste vara där människorna är. Också online. Att skapa meningsfullt innehåll kräver engagemang och satsning, men det är ett smidigt verktyg att nå ut till alla människor. 10.11.2021 kl. 13:19