Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.
Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Att våga släppa taget

Kontroll.

Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn?

2.8.2018 kl. 00:00

– Jag tror att alla föräldrar kan känna igen sig i rädslan för att något ska hända ens barn. Ibland är den konstant, ibland är den en rädsla som kommer och går.

Det säger Fredrik Kass som är präst och jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Med de här rädslorna är det som med det mesta annat: Vi måste prata med varandra, sätta ord på det vi känner. De här känslorna är riktiga och inget vi ska negligera. För en del är det svårt att prata, man är kanske inte så van att dela det som berör och det man är rädd för.

Mindre insyn

Fredrik Kass är pappa till tre barn, varav Ingrid som är äldst redan gått några år i skolan.

– När hon började skolan var jag inte så orolig över att något skulle hända rent praktiskt eller i trafiken. Det handlade mer om hur mitt barn ska hitta sin plats i den nya gemenskapen och bli accepterat.

När barnen går i dagis är man van vid att få dagliga rapporter av personalen om hur dagen varit.

– Det är helt klart att det blir en skillnad när skolan börjar. Det blir mest meddelanden via Wilma och ett eller ett par utvecklingssamtal i året. Men vi har god kontakt till skolan och jag utgår från att om större problem uppstår så tar de vuxna tag i det och tar kontakt.

De växer

Vår medvetenhet om olika faror som finns gör det inte lättare att släppa taget om våra barn.

– En primitiv känsla är att säga: Gå inte ut! Men vi vet ju också att livet inte funkar på det sättet. Det behöver ske en frigörelse. Det är skönt att den sker stegvis, det är en nåd för oss föräldrar och något vi får ta emot som en bra sak.

Fredrik Kass erkänner att han ibland har svårt att acceptera att hans barn blir äldre.

– Jag skulle gärna ha dem kvar i min vård, och det är något jag som förälder måste bearbeta. Ingrid brukar skoja och påminna mig: Jo, jag håller på att bli stor pappa!

Samtidigt tycker han det är fint att se äldsta dottern ute i kvarteren med kompisar.

– Hon har sitt eget liv. Det är roligt att se henne på nya platser och i nya konstellationer. Sådant hjälper en att se nya saker hos sitt barn.

För att hitta en balans mellan frihet och kontroll och för att undvika överbeskyddande tendenser tror Fredrik Kass att kommunikation också här är i nyckelposition.

– Vi behöver en inre dialog: Vad gör det med mig om jag hela tiden ängslas? Men vi behöver också utvärdera vårt föräldraskap med vår partner och med barnet: Hur ser du på de här gränserna vi dragit?

Ger skolvälsignelser trygghet?

Inför skolstarten ordnar flera församlingar skolvälsignelser.

– Det är en väldigt enkel och avslappnad tillställning som den lokala församlingen ordnar. Man samlas och sjunger några kända barnpsalmer. Sedan får barnen komma fram till altaret där prästen lägger handen lite ovanför deras huvuden och ber en välsignelse över de nya skoleleverna.

– Glass eller något liknande tycker jag ska vara med också. Nu lägger jag press på församlingarna, säger Fredrik Kass och skrattar.

Kan det öka känslan av trygghet?

– Jag tror på bön och på det där att vi lägger det som är viktigast för oss i Guds händer, ber om Guds nåd för den här stunden och för framtiden.

Att ta hand om våra barn är en stor gåva och ett förtroende, säger han.

– Vi vill våra barn det bästa och jag vill gärna vända mig till Gud med bönen: Låt det gå väl. Jag tror att det spelar en roll faktiskt.

Skolvälsignelser

  • Matteus församling: tisdag 14.8 kl. 18 i Matteuskyrkan.
  • Johannes församling: torsdag 16.8 kl. 17 i både Johanneskyrkan och i S:t Jacobs kyrka.
Ulrika Hansson
Caroline Sandström säger att bönen har en viktig funktion i att lära oss att lyssna inåt, för att få fatt i det Gud vill säga oss.

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27
Johanna Sademaa ansvarar för matsalssidan vid lunchserveringen. Hon betjänar också på svenska.

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16
Att dela sin sorg har en helande verkan.

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32
Bianca Holmberg vill ge av sin tid.

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15
Tiden man tillbringar på väg någonstans kan avändas på många sätt.

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Tonja Paavola (till höger) och Marianne Mimi Sundroos bjuder in till att fira julafton i Matteus församling.

Måltid. Också i år öppnar Matteus församling sina dörrar för dem som inte vill fira ensamma eller inte har möjlighet att ordna eget firande. God mat och gemenskap är de viktigaste inslagen. 14.12.2017 kl. 00:00
Lägg städning och matlagning på en lagom nivå säger Daniel och Rebecka Björk som väljer att öppna sitt hem för andra under julaftonen.

gemenskap. Kunde du tänka dig att bjuda in okända människor på julafton? Faktum är att det inte låter så märkligt när Rebecka och Daniel Björk berättar om sin tradition. 14.12.2017 kl. 00:00

Tidevarv. "Och jag märker att jag kommer lika mycket för återseendet som för något annat." 14.12.2017 kl. 00:00
Informatören Liisa Mendelin är en av dem som sammanställt en julkalender som skickas ut till alla församlingsmedlemmar i huvudstadsregionen. Den innehåller 25 julhälsningar med hemlig avsändare.

julkalender. I det här numret av Kyrkpressen delas det ut en julkalender till församlingsborna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. I år bjuder luckorna på hälsningar från vanliga stadsbor. 29.11.2017 kl. 16:34

Världsförändrare. "I serien av världsförändrare står Jesus ut som ett fräscht undantag." 29.11.2017 kl. 16:18

Hosianna. Kyrkoårets första söndag – en ny början eller en vanlig gudstjänst? 29.11.2017 kl. 16:05
Genom utställningen vill Barbara Savolainen stöda kyrkans arbete för invandrare och deras välmående.

Påverka. Just nu pågår en konstutställning i Johanneskyrkans krypta. Det är journalisten och konstnären Barbara Savolainen som ställer ut sina verk under rubriken Face, ansikte. 17.11.2017 kl. 10:28