Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.
Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Att våga släppa taget

Kontroll.

Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn?

2.8.2018 kl. 00:00

– Jag tror att alla föräldrar kan känna igen sig i rädslan för att något ska hända ens barn. Ibland är den konstant, ibland är den en rädsla som kommer och går.

Det säger Fredrik Kass som är präst och jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Med de här rädslorna är det som med det mesta annat: Vi måste prata med varandra, sätta ord på det vi känner. De här känslorna är riktiga och inget vi ska negligera. För en del är det svårt att prata, man är kanske inte så van att dela det som berör och det man är rädd för.

Mindre insyn

Fredrik Kass är pappa till tre barn, varav Ingrid som är äldst redan gått några år i skolan.

– När hon började skolan var jag inte så orolig över att något skulle hända rent praktiskt eller i trafiken. Det handlade mer om hur mitt barn ska hitta sin plats i den nya gemenskapen och bli accepterat.

När barnen går i dagis är man van vid att få dagliga rapporter av personalen om hur dagen varit.

– Det är helt klart att det blir en skillnad när skolan börjar. Det blir mest meddelanden via Wilma och ett eller ett par utvecklingssamtal i året. Men vi har god kontakt till skolan och jag utgår från att om större problem uppstår så tar de vuxna tag i det och tar kontakt.

De växer

Vår medvetenhet om olika faror som finns gör det inte lättare att släppa taget om våra barn.

– En primitiv känsla är att säga: Gå inte ut! Men vi vet ju också att livet inte funkar på det sättet. Det behöver ske en frigörelse. Det är skönt att den sker stegvis, det är en nåd för oss föräldrar och något vi får ta emot som en bra sak.

Fredrik Kass erkänner att han ibland har svårt att acceptera att hans barn blir äldre.

– Jag skulle gärna ha dem kvar i min vård, och det är något jag som förälder måste bearbeta. Ingrid brukar skoja och påminna mig: Jo, jag håller på att bli stor pappa!

Samtidigt tycker han det är fint att se äldsta dottern ute i kvarteren med kompisar.

– Hon har sitt eget liv. Det är roligt att se henne på nya platser och i nya konstellationer. Sådant hjälper en att se nya saker hos sitt barn.

För att hitta en balans mellan frihet och kontroll och för att undvika överbeskyddande tendenser tror Fredrik Kass att kommunikation också här är i nyckelposition.

– Vi behöver en inre dialog: Vad gör det med mig om jag hela tiden ängslas? Men vi behöver också utvärdera vårt föräldraskap med vår partner och med barnet: Hur ser du på de här gränserna vi dragit?

Ger skolvälsignelser trygghet?

Inför skolstarten ordnar flera församlingar skolvälsignelser.

– Det är en väldigt enkel och avslappnad tillställning som den lokala församlingen ordnar. Man samlas och sjunger några kända barnpsalmer. Sedan får barnen komma fram till altaret där prästen lägger handen lite ovanför deras huvuden och ber en välsignelse över de nya skoleleverna.

– Glass eller något liknande tycker jag ska vara med också. Nu lägger jag press på församlingarna, säger Fredrik Kass och skrattar.

Kan det öka känslan av trygghet?

– Jag tror på bön och på det där att vi lägger det som är viktigast för oss i Guds händer, ber om Guds nåd för den här stunden och för framtiden.

Att ta hand om våra barn är en stor gåva och ett förtroende, säger han.

– Vi vill våra barn det bästa och jag vill gärna vända mig till Gud med bönen: Låt det gå väl. Jag tror att det spelar en roll faktiskt.

Skolvälsignelser

  • Matteus församling: tisdag 14.8 kl. 18 i Matteuskyrkan.
  • Johannes församling: torsdag 16.8 kl. 17 i både Johanneskyrkan och i S:t Jacobs kyrka.
Ulrika Hansson
Fred Wilén vill erbjuda gemenskap för de redan församlingsaktiva och utmana nya passiva medlemmar.

Nyanställd. Från årsskiftet inledde Fred Wilén ett treårigt vikariat som kyrkoherde i Matteus församling. Stefan Forsén fick tjänst som direktör för gemensamt församlingsarbete vid Helsingfors samfällighet. 10.1.2019 kl. 00:00
Carla Ihatsu jobbar som vaktmästare i Finlands antagligen mest fotograferade byggnad, Helsingfors domkyrka. På domkyrkotorget breder den glittrande julmarknaden ut sig.

Stämning. Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu. 21.12.2018 kl. 11:32
Carla Ihatsu har domkyrkan i Helsingfors som sin arbetsplats. Klocktornet till vänster om kyrkan kan erbjuda en lugn stund när kyrkan är full av ljud- och ljuspersonal inför stora tv-sända gudsjänster.

Folkfest. Levande ljus i håret, blåst, kanske is och en minuttidtabell – utmaningarna kan vara många när 1 500 människor fyller domkyrkan för att se luciakröningen. 12.12.2018 kl. 00:00
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling.

lucia. "Hela Helsingfors kärncentrum fylls av festen." 12.12.2018 kl. 00:00
Tonja Paavola är med och fixar inför julafton i Matteus församling

Afton. Det finns många sätt att fira jul på. Om man vill göra det tillsammans med andra erbjuder Helsingforsförsamlingarna mat och kravlös gemenskap. 12.12.2018 kl. 00:00
Julia Degerth lever själv ovanligt ekologiskt, men förväntar sig inte radikala förändringar på en gång av sin omgivning.

Stressfritt. Ekologiskt betyder inte automatiskt dyrt och tidskrävande. Tvärtom kan det bespara dig från stress och onödiga utgifter, inte minst inför julen. 28.11.2018 kl. 15:39
Ingela Silfverberg jobbar som lärare inom småbarnspedagogik i Esbo.

glädje. "Så lätt drunknar vi i alla måsten som hör december till." 28.11.2018 kl. 15:35
Julkalendern har svenska texter av Monica Vikström-Jokela.

advent. I den här veckans nummer av Kyrkpressen hittar du en hälsning från din församling: en adventskalender. 28.11.2018 kl. 15:16

Uteliv. November. Du tittar ut och ser bara mörker, kanske snöblandat regn. Då är en promenad kanske inte det första du kommer att tänka på. Sonja Djupsjöbacka som alltid har trivts ute ger sina bästa tips. 22.11.2018 kl. 14:40

församlingsvalet. Röstningsstatistik i ett nötskal för de tre svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors. 22.11.2018 kl. 14:06
Sonja Fredriksson studerar journalistik och är aktiv i Matteus församling.

Kraft. Dagen efter att jag hade fått det trista beskedet kom min kompis med ett halsband till mig. På halsbandet stod det ”miracles happen”. 22.11.2018 kl. 13:59

matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56
En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.

Förväntan. Får man tjuvstarta julen? Vissa väntar med glädje, andra provoceras av att julen vågar visa upp sig redan nu. 15.11.2018 kl. 00:00
Roligt och familjevänligt program ordnas på många håll under valdagen. På fotot gruppen ”Raka bananer” som spelar i Johannes församling.

Valet. Fler har förhandsröstat i de svenska församlingarna i Helsingfors än vid förra församlingsvalet. På den egentliga valdagen ordnas program som ska locka väljare. 15.11.2018 kl. 00:00