Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.
Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Att våga släppa taget

Kontroll.

Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn?

2.8.2018 kl. 00:00

– Jag tror att alla föräldrar kan känna igen sig i rädslan för att något ska hända ens barn. Ibland är den konstant, ibland är den en rädsla som kommer och går.

Det säger Fredrik Kass som är präst och jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Med de här rädslorna är det som med det mesta annat: Vi måste prata med varandra, sätta ord på det vi känner. De här känslorna är riktiga och inget vi ska negligera. För en del är det svårt att prata, man är kanske inte så van att dela det som berör och det man är rädd för.

Mindre insyn

Fredrik Kass är pappa till tre barn, varav Ingrid som är äldst redan gått några år i skolan.

– När hon började skolan var jag inte så orolig över att något skulle hända rent praktiskt eller i trafiken. Det handlade mer om hur mitt barn ska hitta sin plats i den nya gemenskapen och bli accepterat.

När barnen går i dagis är man van vid att få dagliga rapporter av personalen om hur dagen varit.

– Det är helt klart att det blir en skillnad när skolan börjar. Det blir mest meddelanden via Wilma och ett eller ett par utvecklingssamtal i året. Men vi har god kontakt till skolan och jag utgår från att om större problem uppstår så tar de vuxna tag i det och tar kontakt.

De växer

Vår medvetenhet om olika faror som finns gör det inte lättare att släppa taget om våra barn.

– En primitiv känsla är att säga: Gå inte ut! Men vi vet ju också att livet inte funkar på det sättet. Det behöver ske en frigörelse. Det är skönt att den sker stegvis, det är en nåd för oss föräldrar och något vi får ta emot som en bra sak.

Fredrik Kass erkänner att han ibland har svårt att acceptera att hans barn blir äldre.

– Jag skulle gärna ha dem kvar i min vård, och det är något jag som förälder måste bearbeta. Ingrid brukar skoja och påminna mig: Jo, jag håller på att bli stor pappa!

Samtidigt tycker han det är fint att se äldsta dottern ute i kvarteren med kompisar.

– Hon har sitt eget liv. Det är roligt att se henne på nya platser och i nya konstellationer. Sådant hjälper en att se nya saker hos sitt barn.

För att hitta en balans mellan frihet och kontroll och för att undvika överbeskyddande tendenser tror Fredrik Kass att kommunikation också här är i nyckelposition.

– Vi behöver en inre dialog: Vad gör det med mig om jag hela tiden ängslas? Men vi behöver också utvärdera vårt föräldraskap med vår partner och med barnet: Hur ser du på de här gränserna vi dragit?

Ger skolvälsignelser trygghet?

Inför skolstarten ordnar flera församlingar skolvälsignelser.

– Det är en väldigt enkel och avslappnad tillställning som den lokala församlingen ordnar. Man samlas och sjunger några kända barnpsalmer. Sedan får barnen komma fram till altaret där prästen lägger handen lite ovanför deras huvuden och ber en välsignelse över de nya skoleleverna.

– Glass eller något liknande tycker jag ska vara med också. Nu lägger jag press på församlingarna, säger Fredrik Kass och skrattar.

Kan det öka känslan av trygghet?

– Jag tror på bön och på det där att vi lägger det som är viktigast för oss i Guds händer, ber om Guds nåd för den här stunden och för framtiden.

Att ta hand om våra barn är en stor gåva och ett förtroende, säger han.

– Vi vill våra barn det bästa och jag vill gärna vända mig till Gud med bönen: Låt det gå väl. Jag tror att det spelar en roll faktiskt.

Skolvälsignelser

  • Matteus församling: tisdag 14.8 kl. 18 i Matteuskyrkan.
  • Johannes församling: torsdag 16.8 kl. 17 i både Johanneskyrkan och i S:t Jacobs kyrka.
Ulrika Hansson

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Kolumn. Jag erkänner. Ibland tar jag vissa saker för givet. För en tid sedan läste jag om människor som lever i svåra förhållanden och som blir förföljda på grund av sin tro. Nik Ripken berättar hur han reste i olika länder där de kristna möter svår förföljelse. 10.5.2024 kl. 20:19

HALLÅ DÄR. Han är en musicerande verksamhetsledare på Svartholmen i sommar. 10.5.2024 kl. 20:17
Anne Koivula har gjort praktik på kyrkans familjerådgivning som tar emot på Tredje linjen i Helsingfors.

SJÄLAVÅRD. Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet. 10.5.2024 kl. 20:15
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

Kolumn. I februari öppnades Johannes vardagsrum i Tomaskyrkan i Mejlans. En plats för vardagsgemenskap och samvaro. Ett utrymme för olika aktiviteter också över generationsgränserna 22.4.2024 kl. 17:08

HALLÅ DÄR. Som utbildad klass- och slöjdlärare samt grafisk designer vet Edit Koskinen hur svårt men viktigt det är att vara tydlig i sin kommunikation. Hon vikarierar som informatör i Petrus församling. 22.4.2024 kl. 17:04
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

Kolumn. I en klassisk karikatyr återges en europé som passerar en grupp afrikaner och ömkar sig över de stackars fattiga människorna. Afrikanerna och sin sida tycker synd om europén som är ensam och inte har vänner. 12.4.2024 kl. 18:52

Helsingfors. Hon har skrivit musiken till verket Varde ljus! som framförs av Helsingfors svenska kyrkosångsförbunds körer söndagen den 21.4 kl. 18 i Matteuskyrkan. 12.4.2024 kl. 18:45
Welcome, Välkommen, Dobro
pozhalovat säger Minna
Njumbe Njikang, Patricia Högnabba och Emma Gustafsson varje torsdag i Matteuskyrkan.

Helsingfors. Vad kan vi göra för att underlätta livet för våra församlingsbor – och hur kan vi göra det tillsammans? Här började samarbetet kring Matteus Afterwork. 28.3.2024 kl. 12:25

Kolumn. En gång om året brukar jag regrediera från ansvarsfull fader och förman till tonåring, eller kanske rättare sagt ung vuxen, och själv bli ung på nytt. Det handlar om den årliga skidresan som ordnas av den lokala församlingen, i vilken jag nuförtiden deltar tillsammans med mina barn. 28.3.2024 kl. 12:20

Johannes. Axel Sippel har själv varit aktiv i Johannes församling varje sommar sedan den egna skriftskolan. Han gör civiltjänst i Johannes församling. 28.3.2024 kl. 12:14