Som familj måste man fundera på vad man vill göra och vad man har råd med. En dag på stranden är ett billigt semesternöje.

Har du höga krav på semestern?

Förväntningar.

Ledig tid triggar lätt stora förhoppningar om att få lite av allt: innehållsrikt program, tillräckligt med vila och tid för att odla våra relationer. Men om det inte blir som man tänkt då?

7.6.2018 kl. 00:00

– Inför semestern tror jag att det kan finnas en uppsjö av tankefällor. Vi tänker kanske att detta ska bli den bästa semestern någonsin. Allt ska bli perfekt, och alla ska få sina önskemål uppfyllda. Då får vi påminna oss om att det perfekta finns i korta ögonblick.

Det säger Maria Sundgren-Lillqvist som är kognitiv psykoterapeut och brukar besvara frågor i Kyrkpressens spalt ”Våga fråga”.

Maria Sundgren-Lillqvist betonar att vi får öva oss i att ta emot det som livet bjuder. FOTO: PRIVAT

Hon säger att vi inte ska tänka oss att en semester kan bli perfekt från början till slut, och att det dessutom alltid finns variationer på temat perfekt.

– Livet i sig är perfekt, men i det perfekta livet finns hela känsloskalan representerad; det betyder att vi blir glada, ledsna och arga. Allt i en salig blandning.

Kontrollbehov

Människor av vår tid är ofta vana att tänka att god planering leder till ett önskvärt resultat.

–Vi kan försöka att ordna vissa saker, men det finns alltid utrymme för överraskningar. Vi kan ordna med en fin middag, men vi har inga garantier för att middagen lyckas, likaså rår vi inte på vädret och inte rår vi heller på middagsdeltagarnas sinnesstämningar. Visst är det tråkigt om köttet blir vidbränt, regnet öser ner och barnen sliter håret av varandra, men det är livet. Vi kan inte kräva någonting, vi får i stället öva oss i att ta emot det som livet bjuder.

Och att inte kräva kan vara en svår konst för många av oss.

– Det är svårt. Jag har själv blivit bättre på det med åren. Som med allt i livet är det en balansgång mellan att våga ha förväntningar och samtidigt kunna tänka att det blir som det blir.

Ökad lycka

Vår jakt på lycka är något Maria Sundgren-Lillqvist fördjupat sig i.

– En väg till lycka är att man behöver minnas de lyckliga stunderna, för de är så korta. Om vi minns ökar det vår känsla av glädje. En annan viktig sak är att ägna oss åt andra och inte bara oss själva, såsom hjälparbete, men det är något som lätt faller bort i vårt individualistiska samhälle.

– Nutidsmänniskan fokuserar kanske för mycket på lycka. Vi blir smalspåriga och jagar frenetiskt lyckan så att den helt enkelt försvinner. Livet är inte alltid lyckligt, men det är i alla fall ett liv. Vår överlevnad är oss så given att vi har mycket utrymme för att jaga lyckan.

Det här med en given överlevnad kan också överföras till hur vi umgås med våra barn, och förstås tangerar det alla hushållssysslor som inte försvinner trots att det blir semester.

– Det är inte farligt att ha tråkigt, utan nödvändigt! Jag tror också att barnen ibland behöver göra ”tråkiga” uppgifter som att städa, diska, laga mat eller plocka ved. De behöver känna att de behövs och att deras arbete har betydelse och gagnar gruppen. Våra hem är inga hotell utan drivs av dem som bor där. De kan bli våra minibondesamhällen av i dag.

Olika viljor

Lite planering av den lediga tiden är inte oviktigt.

– Är man en familj med spridda semestrar och tusen önskemål, då behöver man fundera tillsammans. Vad vill vi göra och vad har vi råd med? Kan en del av familjen göra en sak och de andra göra en annan sak.

Och vi måste som bekant inte hinna med allt.

– Har vi alltför mycket inbokat program blir det lätt en stressfaktor. Då får vi prioritera. Ibland är det bästa alternativet att stanna hemma i lugn och ro.

Energinivån kan också variera i ett parförhållande.

– Den ena kanske vill ha många olika projekt medan den andra vill sitta och läsa böcker. Det kan ta tjugo år, men vi behöver hitta respekten för den andra, skrattar hon.

Hur mycket hänsyn måste man ta om man exempelvis har släktingar som vill hälsa på och man själv absolut inte skulle orka?

– Om du känner dig stressad och trött så försök säga att det inte passar just i dag. Och så måste vi öva oss på att ta det lite enklare. Fråga till exempel om ni kan ta det som ett knytkalas i stället. Men jag vet att det är lätt att säga att vi ska ta det enkelt, och så blir det lätt mycket förberedelser i alla fall.

Värd ledighet

En del tycker att det kan kännas svårt att vara ledig, att det ger ångest.

– Då behöver vi fundera vad som ligger bakom denna ångest. Är det så att mitt människovärde sitter i mina prestationer? Och de flesta tänker väl att andra är värda sin ledighet, så varför skulle inte jag vara värd att få vara ledig?

– Ångesten kan också bero på att semestern är en tid av överraskningar, jag kanske upplever att jag inte har kontroll. Dock är sanningen den att det är ytterst lite vi har kontroll över i livet.

Ledig tid är väldigt viktigt för att orka med resten av arbetsåret. Forskning visar att man bör vara ledig minst tre veckor i sträck för att få ut den bästa effekten, säger Sundgren-Lillqvist.

– Ledighet behöver inte betyda att jag gör ingenting under fyra veckor, men för en del människor kan det vara det de behöver.

Och vilan kan bädda för kloka insikter. Något som exempelvis författaren och pastorn Tomas Sjödin förtjänstfullt lyft fram, tycker hon.

– Vi behöver inte vara rädda för att möta oss själva. Det är egentligen något vi inte kommer undan. Men ibland kan det vara lättare att resa jorden runt än att göra den inre resan.

Ulrika Hansson

Språkbad. Christina Elving-Andersén frågar sig om vi svensktalande själva ger rum för en levande tvåspråkighet. 4.1.2021 kl. 11:06

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

distansgudstjänst. Bokmässa, gudstjänst och julkonsert. Allt sker på nätet i år – men hur ska man hitta in? 16.12.2020 kl. 09:00

Musikunderhållning. Matteus församling spelade in en julkonsert där alla uppträder maskerade. Titta och försök gissa vem som döljer sig bakom maskerna! 16.12.2020 kl. 09:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

julsånger. Hon är åtta år och sjunger i Petrus församlings barnkör. 9.12.2020 kl. 10:00

jultraditioner. "Finns det någon ny dimension som kommer att avslöjas? Vad kommer att skalas av för gott i vårt julfirande?" 9.12.2020 kl. 09:00

julmusik. Juslångerna får oss att minnas jular som gått och komma i stämning inför den jul som kommer. I år kommer julsångerna hem till oss. 9.12.2020 kl. 09:00

adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

Grannar. Att ta kontakt med sina grannar kan ge både trygghet och vänner. 25.11.2020 kl. 10:00

julmusik. Han är kantor i Johannes församling och får spela julmusik utan att se sin publik i år. 25.11.2020 kl. 00:01