Som familj måste man fundera på vad man vill göra och vad man har råd med. En dag på stranden är ett billigt semesternöje.

Har du höga krav på semestern?

Förväntningar.

Ledig tid triggar lätt stora förhoppningar om att få lite av allt: innehållsrikt program, tillräckligt med vila och tid för att odla våra relationer. Men om det inte blir som man tänkt då?

7.6.2018 kl. 00:00

– Inför semestern tror jag att det kan finnas en uppsjö av tankefällor. Vi tänker kanske att detta ska bli den bästa semestern någonsin. Allt ska bli perfekt, och alla ska få sina önskemål uppfyllda. Då får vi påminna oss om att det perfekta finns i korta ögonblick.

Det säger Maria Sundgren-Lillqvist som är kognitiv psykoterapeut och brukar besvara frågor i Kyrkpressens spalt ”Våga fråga”.

Maria Sundgren-Lillqvist betonar att vi får öva oss i att ta emot det som livet bjuder. FOTO: PRIVAT

Hon säger att vi inte ska tänka oss att en semester kan bli perfekt från början till slut, och att det dessutom alltid finns variationer på temat perfekt.

– Livet i sig är perfekt, men i det perfekta livet finns hela känsloskalan representerad; det betyder att vi blir glada, ledsna och arga. Allt i en salig blandning.

Kontrollbehov

Människor av vår tid är ofta vana att tänka att god planering leder till ett önskvärt resultat.

–Vi kan försöka att ordna vissa saker, men det finns alltid utrymme för överraskningar. Vi kan ordna med en fin middag, men vi har inga garantier för att middagen lyckas, likaså rår vi inte på vädret och inte rår vi heller på middagsdeltagarnas sinnesstämningar. Visst är det tråkigt om köttet blir vidbränt, regnet öser ner och barnen sliter håret av varandra, men det är livet. Vi kan inte kräva någonting, vi får i stället öva oss i att ta emot det som livet bjuder.

Och att inte kräva kan vara en svår konst för många av oss.

– Det är svårt. Jag har själv blivit bättre på det med åren. Som med allt i livet är det en balansgång mellan att våga ha förväntningar och samtidigt kunna tänka att det blir som det blir.

Ökad lycka

Vår jakt på lycka är något Maria Sundgren-Lillqvist fördjupat sig i.

– En väg till lycka är att man behöver minnas de lyckliga stunderna, för de är så korta. Om vi minns ökar det vår känsla av glädje. En annan viktig sak är att ägna oss åt andra och inte bara oss själva, såsom hjälparbete, men det är något som lätt faller bort i vårt individualistiska samhälle.

– Nutidsmänniskan fokuserar kanske för mycket på lycka. Vi blir smalspåriga och jagar frenetiskt lyckan så att den helt enkelt försvinner. Livet är inte alltid lyckligt, men det är i alla fall ett liv. Vår överlevnad är oss så given att vi har mycket utrymme för att jaga lyckan.

Det här med en given överlevnad kan också överföras till hur vi umgås med våra barn, och förstås tangerar det alla hushållssysslor som inte försvinner trots att det blir semester.

– Det är inte farligt att ha tråkigt, utan nödvändigt! Jag tror också att barnen ibland behöver göra ”tråkiga” uppgifter som att städa, diska, laga mat eller plocka ved. De behöver känna att de behövs och att deras arbete har betydelse och gagnar gruppen. Våra hem är inga hotell utan drivs av dem som bor där. De kan bli våra minibondesamhällen av i dag.

Olika viljor

Lite planering av den lediga tiden är inte oviktigt.

– Är man en familj med spridda semestrar och tusen önskemål, då behöver man fundera tillsammans. Vad vill vi göra och vad har vi råd med? Kan en del av familjen göra en sak och de andra göra en annan sak.

Och vi måste som bekant inte hinna med allt.

– Har vi alltför mycket inbokat program blir det lätt en stressfaktor. Då får vi prioritera. Ibland är det bästa alternativet att stanna hemma i lugn och ro.

Energinivån kan också variera i ett parförhållande.

– Den ena kanske vill ha många olika projekt medan den andra vill sitta och läsa böcker. Det kan ta tjugo år, men vi behöver hitta respekten för den andra, skrattar hon.

Hur mycket hänsyn måste man ta om man exempelvis har släktingar som vill hälsa på och man själv absolut inte skulle orka?

– Om du känner dig stressad och trött så försök säga att det inte passar just i dag. Och så måste vi öva oss på att ta det lite enklare. Fråga till exempel om ni kan ta det som ett knytkalas i stället. Men jag vet att det är lätt att säga att vi ska ta det enkelt, och så blir det lätt mycket förberedelser i alla fall.

Värd ledighet

En del tycker att det kan kännas svårt att vara ledig, att det ger ångest.

– Då behöver vi fundera vad som ligger bakom denna ångest. Är det så att mitt människovärde sitter i mina prestationer? Och de flesta tänker väl att andra är värda sin ledighet, så varför skulle inte jag vara värd att få vara ledig?

– Ångesten kan också bero på att semestern är en tid av överraskningar, jag kanske upplever att jag inte har kontroll. Dock är sanningen den att det är ytterst lite vi har kontroll över i livet.

Ledig tid är väldigt viktigt för att orka med resten av arbetsåret. Forskning visar att man bör vara ledig minst tre veckor i sträck för att få ut den bästa effekten, säger Sundgren-Lillqvist.

– Ledighet behöver inte betyda att jag gör ingenting under fyra veckor, men för en del människor kan det vara det de behöver.

Och vilan kan bädda för kloka insikter. Något som exempelvis författaren och pastorn Tomas Sjödin förtjänstfullt lyft fram, tycker hon.

– Vi behöver inte vara rädda för att möta oss själva. Det är egentligen något vi inte kommer undan. Men ibland kan det vara lättare att resa jorden runt än att göra den inre resan.

Ulrika Hansson

Kolumn. Det var i maj 2002 jag med öppet sinne började som diakonissa i Norra svenska församlingen. 11.11.2024 kl. 14:30

HALLÅ DÄR. Aschan är ny församlingspastor i Johannes församling. 11.11.2024 kl. 14:06

Helsingfors. Verksamheten fortsätter i mindre utrymmen. Kvällsmässor ordnas flera söndagar i terminen. 11.11.2024 kl. 13:58

HALLÅ DÄR. Hon pratar med dig om döden på alla helgons dag. – Vad händer när man dör? Det är nog en svår fråga. Egentligen vet ju ingen av oss vad som händer eftersom vi alla lever, funderar Catarina Bärlund-Palm. 22.10.2024 kl. 19:25

Kolumn. På hösten får ljus en speciell betydelse i förhållande till det tilltagande mörkret. Ljuset lyser upp, det vägleder, det ger trygghet. Levande ljus kan få oss att stanna upp och stilla oss, att känna samhörighet och gemenskap, och att minnas. 22.10.2024 kl. 19:20

Kolumn. Forskning visar att par som hanterar oenighet och olikheter tidigt håller ihop längre. 10.10.2024 kl. 13:57

HALLÅ DÄR. Hon sjunger på hebreiska, svenska, finska och koreanska på höstens körjubileum. – Jag har sjungit i Furaha-kören sedan 2013. Musiken är mitt liv, särskilt i svåra stunder när man känner sig helt förkrossad, så finns musiken där. 10.10.2024 kl. 13:50

Helsingfors. I Folkhälsanhuset i Helsingfors har Johannes församling i många år jobbat med att bygga gemenskap – och lockar nu allt fler till samlingarna. 10.10.2024 kl. 13:45

Johannes. Kyrkan ska inte hoppa på varje trend, men vi måste vara medvetna om dem, säger citykaplanen Johan Terho. 25.9.2024 kl. 16:12

Kolumn. Allt snurrar snabbare och varje ögonblick tycks fyllas av krav, distraktioner och brådska. Jag tror det är därför människor söker sig till keramik, för att återknyta till något fysiskt och konkret. 25.9.2024 kl. 16:05

Terapi. Hon tar emot unga vuxna på Walk in-terapi i Östra centrum. 25.9.2024 kl. 16:02

Helsingfors. Diakoniarbetarna i Helsingfors berättar om den nöd de ser i samhället. Varje dag fattar de tuffa beslut om vilka som ska få hjälp och hur. Men hur länge orkar de? 11.9.2024 kl. 13:59

PRO DIACONIA. De har beviljats förtjänstmedaljer för sitt långvariga arbete som diakonissor i Helsingfors. 11.9.2024 kl. 13:53

Kolumn. Efter många år av passivt församlingsliv har en personlig upplevelse väckt en djup tacksamhetskänsla och lett till ett återupptäckt engagemang för Harry Bogomoloff. En ny fas av aktivt kyrkoliv har inletts – där tacksamhet och förlåtelse spelar en central roll. 11.9.2024 kl. 13:48

matteus. Hon ser fram emot höstens öppna torsdagskvällar i Matteuskyrkan. – Det bästa är att man kan komma hit för att bara vara, säger Emma Gustafsson som jobbar som projektledare i församlingen. 28.8.2024 kl. 17:06

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet