Den nya kororgeln i Johanneskyrkan har målade fasadpipor för estetikens skull.
Den nya kororgeln i Johanneskyrkan har målade fasadpipor för estetikens skull.

Engelska pipors klang i Johanneskyrkan – och scones förstås!

orgel.

Ett fylligt och mjukt ”sound”, så beskrivs den nya engelska kororgeln i Johanneskyrkan. På lördag invigs den.

14.3.2018 kl. 08:34

När en ny kororgel skulle införskaffas till Johanneskyrkan var utgångspunkten att den skulle vara engelsk.

– Det är ovanligt i vårt land med engelska kororglar, men eftersom den ska vara speciellt bra för att kompa kör och vi ofta har körer som medverkar så gick vi in för det här, säger Dag-Ulrik Almqvist som är kantor i Johannes församling.

Mjuka toner

Det finns olika orgeltraditioner i de olika europeiska länderna, berättar Almqvist, exempelvis vår egen nordiska som är väldigt tyskinfluerad, och inte minst den franska och engelska.

– Den engelska orgeln klingar på ett lite speciellt sätt. Den har ett fylligt, mjukt sound. I vanliga fall skulle jag väl säga klang, men sound är rätt ord nu när det är en engelsk orgel, skrattar Almqvist.

Vi har haft en lång period i Norden med orglar som är spetsiga i klangen.

Dag-Ulrik Almqvist betonar att alla kommer att få sjunga med till tonerna av den nya kororgeln, när den invigs under en aftongudstjänst på lördag. FOTO: Liisa Mendelin

– De framhäver de höga tonerna. Den engelska orgeln bygger på grundtonsklang.

En kororgel är i regel inte så stor och står, liksom namnet antyder, framme i kyrkan. Den gamla kororgeln i Johanneskyrkan var serietillverkad och hade fyra stämmor.

– Det här är den första skräddarsydda kororgeln för Johanneskykan. Den har nio stämmor, jämfört med stora orgeln i Johanneskyrkan som har över 60 stämmor.

Den nya kororgeln har ungefär 500 metallpipor sammanlagt, som är gjorda i England. Fasadpiporna är målade av estetiska skäl, vilket är typiskt i den anglosaxiska världen men ovanligt här.

Är den rolig att spela på?

– Jo absolut! Den har dessutom ett fristående spelbord som kan flyttas nästan vart som helst i kyrkan.

Hela projektet föregicks av att det ansvariga orgelbyggeriet i Esbo och kantor Sixten Enlund från Johannes församling gjorde studiebesök i England.

Aftongudstjänst

Den nya orgeln invigs på lördag under en aftongudstjänst enligt den angligkanska kyrkans ordning, en så kallad evensong.

– Det blir församlingspsalmer och bibelläsningar, men ingen predikan. Det är kören som predikar. Vi kommer att sjunga på många språk: engelska, svenska, norska, finska och lite latin.

Serveringen efteråt är förstås också engelsk.

– Det blir åtminstone te och scones, säger Almqvist.

Ulrika Hansson
Renoveringen av Johanneskyrkan tog ett och ett halvt år.

Helsingfors. Efter ett och ett halvt års intensivt arbete är Johanneskyrkans fasadrenovering avslutad och kyrkan har äntligen blivit av med höljet av byggställningar. Byggmästare Kai Heinävaara från Helsingfors kyrkliga samfällighet är mycket nöjd med resultatet. 13.10.2022 kl. 12:00
Sara Fagerholm vikarierar som informatör i Petrus församling.

PERSONER. Sara Fagerholm gillar att jobba i sin egen församling. 13.10.2022 kl. 12:00
Helena Hollmérus jobbar som ledare för småbarnspedagogiken i Johannes församling.

Helsingfors. I skrivande stund kan jag inte se mig mätt på höstens vackra färger omkring mig: Träden, solen, den blå himlen och havet. Lingonen, de halvtorra blåbären med brinnande röda blad och svamparna jag sällan hittar, allting är som en vacker tavla. Ju äldre jag blir, desto bättre blir jag på att stanna upp och njuta av det som finns runtomkring mig i stunden. 13.10.2022 kl. 12:00
Höstdagarna är ett återkommande, stort ungdomsevenemang som varje år samlar hundratals ungdomar för gemenskap, verkstäder, mässa, musik och chill.

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna hör till de större ungdomsevenemangen i Borgå stift och lockar varje år hundratals deltagare. – En av de bästa sakerna med Höstdagarna är att det för samman människor med olika bakgrund och åsikter, säger Patricia Högnabba. 28.9.2022 kl. 06:00
Stefan Forsén jobbar som direktör för det gemensamma församlingsarbetet i Helsingfors.

ÖPPENHET. Stefan Forsén skriver om vikten av att som människa öppna upp sig för Guds verklighet som gör upp med människans bundenhet i negativa mönster. 28.9.2022 kl. 06:00

SALT. Han talar på Matteus SALT den 13 oktober under rubriken: Alla kan profetera. 28.9.2022 kl. 06:00
Församlingarna i Helsingfors har en hel del verksamhet för barn i olika åldrar.

barnfamiljer. Höstterminen har börjat och i församlingarna ordnas en hel del verksamhet för barn och familjer. – Det är minst lika viktigt för föräldrarna att få kamratstöd under småbarnsåren som kan vara ganska hektiska, säger Daniela Strömsholm. 14.9.2022 kl. 06:00
Edith Kortekangas jobbar som ungdomsdiakon i Petrus församling.

HÖST. Edith Kortekangas skriver om nåden som räcker till och att människans värde inte mäts i prestationer utan i dem vi är. 14.9.2022 kl. 06:00

DRUMSÖ. Han leder Fritids i S:t Jacob som är öppen för alla i årskurserna 3–6. 14.9.2022 kl. 06:00

LÅTSKRIVNING. Hon är singer/songwriter och ger ut ny musik igen efter en paus på fem år. 31.8.2022 kl. 06:00
Kalle Sällström jobbar som verksamhetsledare för Församlingsförbundet.

FÖRSAMLINGSVAL. Vad behövs för ett fungerande kyrkobygge? Kalle Sällström funderar kring vad som behövs för en levande gemenskap. 31.8.2022 kl. 06:00
Edit Koskinen arbetar som timlärare i Norsen och har ständigt något kreativt projekt på gång.

kreativitet. Vad är kreativitet egentligen? Hur kan det definieras och är alla människor verkligen kreativa? – Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas, säger Edit Koskinen. 17.8.2022 kl. 06:00

BOLD PROJECTS. Han har bestigit Haldefjäll, Kebnekaise och Galdhöpiggen med Bold projects. 17.8.2022 kl. 06:00
Cecilia Forsén är diakonissa och stiftssekreterare för församlingsdiakoni.

diakoni. Cecilia Forsén skriver om människans blomstringstid och om hur relationer får oss att växa och mogna. 17.8.2022 kl. 06:00
Rösta i höst – många svenska frågor på spel!

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkans ekonomiska läge tvingar fram stora strukturella förändringar. Det kommande församlingsvalet kommer att avgöra vilka de blir under följande mandatperiod. – Det kan hända en hel del på fyra år, säger Christoffer Perret. 3.8.2022 kl. 06:00