Den förunderliga och största tryggheten

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15

Ibland har jag tänkt att det är skönt att vi vet att våren kommer när vi på hösten ser hur träden fäller sina löv. Tänk om vi stod där och tittade på de kala träden utan att veta att det är nya löv på väg. Just nu när vi har den mörkaste tiden på året skulle det vara tröstlöst ifall vi inte hade ett större perspektiv. Men vi vet att botten är nådd, att dagarna nu blir längre. Vi vet att ganska snart börjar det faktiskt kännas som att ljuset segrar. Och på himlen lyser stjärnorna.
Alla människor vill ha trygghet. Vi vill att våra barn ska vara trygga. Vi vill själva vara trygga. Och trygghet kommer då vi vet och vågar lita på att löven kommer tillbaka, att ljuset kommer tillbaka.

Men det riktigt förunderliga är att den största tryggheten, den trygghet som Gud ger, finns i det lilla barnet i krubban. Gud som har omsorg om just mig, som har kommit till mig. Gud som har skapat vår värld, hela vår existens, ger oss en trygghet som världens kaosmakter, mörker eller ljus, vinter eller sommar, hälsa eller sjukdom inte kan rubba. Den tryggheten lyser i stjärnan som sätter stjärntydarna i rörelse.

På samma sätt som vi vågar leva genom mörker och kyla, och fira jul, kan vi tack vare barnet leva modigt när världens vindar blåser kyligt, när världens mörker skrämmer oss. När vi oroar oss för klimat, världsfred och många andra saker som vi möter. Vi är i Guds goda händer! Gud har kommit till oss. Han bär oss och ger oss liv och framtid på samma sätt som han låter vår och sommar komma efter vintern. Följ stjärnan! Låt den föra dig till barnet. Till hoppet och tryggheten.

Johan Westerlund

läger. När vintern är som kallast är församlingarnas planering av sommarläger för barn i full gång. Men vad gör man på ett läger? Och måste man vara troende för att delta? 14.3.2018 kl. 10:22

orgel. Ett fylligt och mjukt ”sound”, så beskrivs den nya engelska kororgeln i Johanneskyrkan. På lördag invigs den. 14.3.2018 kl. 08:34

Helsingfors. "Gud har gett oss vishet och möjligheter." 15.3.2018 kl. 00:00

kors. I Finland är det vanligt att få ett kors-halsband i gåva vid konfirmationen. Två helsingforsare berättar om vad som hände sen. 2.3.2018 kl. 11:57

Gudbarn. "Jag klättrar upp till lekrummet i andra våningen och deltar i leken". Juho Kankare skriver om att vara fadder. 2.3.2018 kl. 11:53

bön. Världsböndagen börjar när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Samma gudstjänst firas på mer än tusen språk i över 170 länder. 2.3.2018 kl. 11:15

Lugn. En tyst halvtimme och inga försök att vara något annat än det du är – det är Kristen meditation som ordnas varje torsdag. 14.2.2018 kl. 12:50

Tankar. Hur ser det område ut i ditt liv som inte låter sig kontrolleras, som är kaos och rädsla? 14.2.2018 kl. 12:37

Kropp. Självbild och tankar kring mat är något många har ett komplicerat förhållande till. I mars startar en kurs på temat. 14.2.2018 kl. 12:31

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02