När inget längre är roligt

Depression.

Det är viktigt att vara uppmärksam på sig själv. Om inget längre är glädjefyllt är det dags att söka hjälp

17.11.2017 kl. 10:11

Den mörka tid på året vi nu befinner oss i kan kännas tung på många sätt.

– En del funderar på om det är mörkret som påverkar dem när de känner sig nere. Mörkret kan säkert vara en bidragande faktor, men är man depressiv beror det ofta i första hand på livssituationen. Det kan också vara kopplat till ens hormonbalans och till hur vårt samhälle fungerar i dag med människor som jobbar för mycket.

Det säger Anna Korkman Lopes som är utbildad psykolog och jobbar på familjerådgivningen i Helsingfors samfällighet.

Då är något på tok

Det är viktigt att vara uppmärksam på sig själv.

– Kvinnor fungerar ofta utifrån andras behov, men man måste ge de egna behoven den uppmärksamhet de kräver. Man kan inte ta sitt eget välmående som en självklarhet.

Det finns både psykiska och fysiska signaler som kan tyda på depression.

– Om man märker att man inte längre har något nöje av det man brukar tycka om att göra, om det är svårt att komma sig ur sängen och gå till jobbet eller studierna och om man bara vill vara för sig själv och inte gå någonstans – då har det gått för långt.

Och det är värt att kolla upp läget i tid.

– Om man känt sig deppig i mer än två veckor och inte fått livet att fungera så lönar det sig att söka hjälp, säger Korkman Lopes.

Var och en får sina egna och specifika symptom.

– Om man känner sig själv vet man vad man brukar få. Det är den svagaste länken som ger vika. En del får migrän, andra får ledvärk. Också då humöret svänger väldigt snabbt så att man är snäsig, saknar tålamod, är hemskt irriterad och arg på allt och ens reaktioner är oproportionerliga så kan det vara ett tecken på depression.

Andra signaler att vara uppmärksam på är svindel och ryckningar i ansiktet.

– Olika typer av ticks har med trötthet och stress att göra.

Självhjälp och andras hjälp

Det kan låta som en kliché, men faktum är att små justeringar i vardagen kan ha stor betydelse för ork och humör.

– Det finns klara samband mellan rörelse och välmående, därför brukar motion vara en del av behandlingen av depression.Vid rörelse producerar kroppen nämligen mera serotonin.

Motion behöver inte vara något krävande som utförs i gym eller simhall.

– Håll det enkelt. Uträtta ärenden till fots, ta trappan i stället för hissen. Tio minuter om dagen är betydligt mer än inget alls.

Också maten har betydelse.

– Hur skärpta vi är har att göra med vad vi ätit de senaste två timmarna. Det är värt att fundera på om näringen kommer från snabbmat och godis eller från naturliga råvaror.

Att välja bort i vardagen är en viktig konst.

– Vi kan lätt ta på oss ansvar och aktiviteter som inte skulle behövas. Även om vi är entusiastiska i början kan det bli för mycket. I barnfamiljer kräver dessutom barnens aktiviteter en hel del skjutsande. Om man inte lyckas välja bort kanske man i stället prutar på sömnbehovet, och det är aldrig en bra idé.

Mänsklig kontakt behöver vi alla, kanske speciellt om vi känner oss nere.

– Men i vilken dos måste man fundera ut själv. Vad ger mig energi och vad tröttar ut mig?

Många har fördomar mot mediciner och är rädda för eventuella biverkningar.

– Men depression är en allvarlig sjukdom, potentiellt dödlig. Därför är det värt att diskutera för- och nackdelar med mediciner med en läkare. Mediciner tar inte ensamma hand om problemet utan måste kombineras med att man tar itu med grundproblemet som kan ha med ens livssituation och relationer att göra

Ulrika Hansson

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

julfirande. Hon drömmer om att det ska gå att fira jul tillsammans i församlingen även i år. 11.11.2020 kl. 07:00

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

traditioner. Att tända ljus på gravarna hör till hennes Allhelgonatraditioner. 26.10.2020 kl. 16:34

Allhegona. "Vi behöver ta avsked, minnas, gråta och visa medkänsla tillsammans." 28.10.2020 kl. 00:01

Samtalsgrupp. Johannes församling vill erbjuda människor en möjlighet att tala om livet efter skilsmässan och startar en samtalsgrupp för frånskilda. 14.10.2020 kl. 07:00

Stillhet. En fredag i månaden firar hon en lugn gudstjänst med inslag av tystnad. 14.10.2020 kl. 07:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

Änglar. Änglar, finns dom? Inför Mikaelidagen bad vi Helsingforsguiden Elisabeth Sandelin berätta var änglarna syns i stadsbilden. 30.9.2020 kl. 10:45

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

podcast. – Lyssna på vad den andra verkligen vill säga, inte bara för att fundera på ditt svar, rekommenderar diakonissan Gunilla Riska. 30.9.2020 kl. 00:00

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01