Då allt hopar sig kan vi tappa bort oss själva

kris. "Många gånger fylls vardagen av många små saker som ökar den totala arbetsmängden och stressen." 7.11.2017 kl. 11:15

Plötsligt var det mörkt, jag såg inte längre, allt kändes domnat, jag visste inte var jag var. Så här kände jag mig en alldeles vanlig morgon då jag vaknade. Jag tvivlade på allt, jag visste inte vad jag skulle tro på. Mitt liv just då var hektiskt och fyllt av stress, jag behövde stanna upp. Min kropp tvingade mig att ta en paus. Min fru väntade vårt andra barn och jag visste att snart kommer vardagen att ändras.

Många gånger fylls vardagen av många små saker som ökar den totala arbetsmängden och stressen. Vi dras åt olika håll, vi studsar runt som en boll på en fotbollsplan. Dagarna fylls av olika ting, både trevliga och otrevliga, både glädjefyllda och sorgfyllda, och allt däremellan. Då allt hopar sig kan den lyckligaste händelsen kännas tung, då allt hopar sig kan vi tappa bort oss. Vår tro prövas, vårt förhållningssätt till omgivningen prövas. Vi möter vårt inre och det som finns djupt i vår själ, vi möter tvivel. Detta kunde kallas för en kris, men det medför också möjlighet. Det är en möjlighet att komma i kontakt med sitt inre och lära känna sig själv bättre. Ta en paus och gör dig bekant med tvivlet, fråga dig själv ”Vad tvivlar jag på?”.

Tystnaden har för mig blivit viktig, i tystnaden finner jag ro, i tystnaden hör jag mig själv och hör tvivlet tala. Genom att lära känna vad jag tvivlar på märker jag hur min tro blir starkare, jag ser hur det jag tvivlade på igår är något jag idag tror på. Att hitta tid för tystnad är alltid en utmaning, sällan finner man den utan att söka den. Men genom att ge sig tid för en tyst stund, en kort andakt, genom att tända ett ljus, genom en kort bön till Gud lär vi känna oss själva bättre. Vi ser hur mörkret blir ljus, vi känner hur kroppen vaknar till liv igen. Genom att stanna upp kan du gå vidare.

Johan är församlingspastor i Johannes församling.

I dag tänker han på vad som fört honom hit.

Hans tips är att söka en stilla stund i vardagen.

Johan Terho

läger. När vintern är som kallast är församlingarnas planering av sommarläger för barn i full gång. Men vad gör man på ett läger? Och måste man vara troende för att delta? 14.3.2018 kl. 10:22

orgel. Ett fylligt och mjukt ”sound”, så beskrivs den nya engelska kororgeln i Johanneskyrkan. På lördag invigs den. 14.3.2018 kl. 08:34

Helsingfors. "Gud har gett oss vishet och möjligheter." 15.3.2018 kl. 00:00

kors. I Finland är det vanligt att få ett kors-halsband i gåva vid konfirmationen. Två helsingforsare berättar om vad som hände sen. 2.3.2018 kl. 11:57

Gudbarn. "Jag klättrar upp till lekrummet i andra våningen och deltar i leken". Juho Kankare skriver om att vara fadder. 2.3.2018 kl. 11:53

bön. Världsböndagen börjar när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Samma gudstjänst firas på mer än tusen språk i över 170 länder. 2.3.2018 kl. 11:15

Lugn. En tyst halvtimme och inga försök att vara något annat än det du är – det är Kristen meditation som ordnas varje torsdag. 14.2.2018 kl. 12:50

Tankar. Hur ser det område ut i ditt liv som inte låter sig kontrolleras, som är kaos och rädsla? 14.2.2018 kl. 12:37

Kropp. Självbild och tankar kring mat är något många har ett komplicerat förhållande till. I mars startar en kurs på temat. 14.2.2018 kl. 12:31

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15