För många är ljuständning på gravarna under allhelgonahelgen en mycket viktig tradition.

Livets väg är också ljusets väg

Avsked.

Ljuset är en stark symbol. Det följer oss från dopet till döden. Det tröstar, stillar och hjälper oss att minnas.

3.11.2017 kl. 15:31

Barbro Eriksson är sjukhuspräst på Mejlans sjukhusområde i Helsingfors. Hon ser livscykeln på nära håll i sitt jobb, från dop till avskedsandakt och allt där emellan.

Vid dopet

– Ljuset ges brinnande vid ett dop. Det blir en tyst symbol för det Jesus sa: Jag är världens ljus.

Ibland tar livet helt andra vägar än vi hade hoppats på.

– Jag minns speciellt när jag jordfäste ett barn som jag hade döpt några år tidigare. Mamman funderade på vad hon skulle göra med dopljuset. Hon beslöt sig för att tända det och låta det brinna ner. Det tog sjuttio timmar, och hon släckte det inte under den tiden.

I sjukrummet

Ofta ombeds sjukhusprästen att hålla en avskedsandakt när någon dött.

– Det blir ett värdigt slut som på något vis sätter ramar på sorgen. På sjukhuset är allting väldigt avskalat, då blir ljuset en mycket stark symbol.

Men i sjukhusmiljö är levande ljus inte tillåtna av säkerhetsskäl, och det kan tyckas låta sterilt att prata om ledljus.

– Men de moderna ledljusen har till och med fladdrande låga numera. Jag har ibland ett ledljus i fickan inför en avskedsandakt.

Också andra symboler är viktiga under en avskedsandakt, som kan hållas flera dygn före döden eller efter att någon avlidit.

– Jag har min bönbok med mig och en ikon på Jesus och Jesu mor. Jag brukar också plocka fram ett kort med en ängel. Det får bli altartavla när jag ber att Guds änglar ska ta emot den döende.

– I kyrkan använder vi många symboler. Det är svårt att sätta ord på sorg och död. Jag tror att kyrkans symboler och ritualer lugnar och tröstar.

– Vi får komma ihåg att Jesus själv var ångestfylld inför sin död. Och till tröst för dem som inte finns till hands när en nära anhörig dör: lärjungarna orkade inte vaka med Jesus. Och det berättas att de efter hans död var rädda.

Vid graven

På alla helgons dag fylls mörkret av hundratals ljus på många begravningsplatser. I Barbro Erikssons barndomshem har det alltid varit en viktig tradtion med ljuständning på gravarna.

– Min mamma är 92 år och hon sköter det fortsättningsvis. Hon tänder alltid gravljus på alla helgons dag och på julafton. Det har varit oerhört viktigt för henne att hon själv får göra det.

Ljuständningen i kyrkan under allhelgonahelgen fyller en slags kollektiv funktion.

– När vi ser att 50 ljus tänds för dem som gått bort sitter kanske 300 personer i kyrkan som har sorg.

I vardagen

När en nära anhörig till Barbro Eriksson gick bort för ett par decennium sedan berättade hon det för en äldre släkting men fick inte de traditionella kondoleanserna till svar.

– Min släkting sa bara: vi tänder ett ljus och minns. Det kändes fint.

Ljuset drar ner på takten.

– Man blir stilla inför tända ljus. Därför blir det andakt.

Och med sorg kan man inte skynda.

– Människor tror att det är bråttom ut ur sorgen, men man får ge sig tid. Det får ta tid att sörja

Ulrika Hansson

skapelsen. Helena Salenius befinner sig i Alprosparken i Haga och funderar kring vad man missar då man inte provar på nya saker. 6.7.2022 kl. 06:00

BRASILIEN. Det som skulle bli tre månader i Rio de Janeiro blev 23 år. Anna Korkman Lopes hittade sin plats där i arbetet bland utsatta gatubarn och mammor. Att bo i Rio de Janeiro har sina utmaningar men att senare flytta tillbaka till Finland visade sig vara en lika stor om inte större omställning. 22.6.2022 kl. 06:00

Flytt. Susanna Sandell skriver om att förbereda sig för en ny livsfas. 22.6.2022 kl. 06:00

pride. Hon är med och ordnar program i Matteus församling under Prideveckan. 22.6.2022 kl. 06:00

lekholmen. Sommarsäsongen på Lekholmen är här och holmen är precis som vanligt öppen för besökare. Holmpersonalen vill välkomna besökare i alla åldrar. – Vi ordnar verksamhet och program för olika åldrar på veckobasis. Kom och se vad det handlar om! 8.6.2022 kl. 06:00

SOMMARCAFE. Hon koordinerar Johannes församlings sommarcaféer. 8.6.2022 kl. 06:00

sommar. Ulrika Lindblad skriver om balansen mellan att ta itu med olika sommarprojekt – fysiska och andliga. 8.6.2022 kl. 06:00

Svartholmen. Sydväst om Fölisön ligger natursköna Svartholmen, som ägs av Helsingfors kyrkliga samfällighet. Holmen är liten men mångsidig och erbjuder både stillhet och aktivitet för alla åldrar. 25.5.2022 kl. 06:00

fadderskap. Tova Vikström skriver om att det ibland kan det kännas som att det dåliga faddersamvetet tar över. På fadderdagen erbjuds möjligheten att ta itu med detta. 25.5.2022 kl. 06:00

fadderskap. Han har tre fadderbarn som är geografiskt utspridda. 25.5.2022 kl. 06:00

KOMPOSITÖR. Matteus församlings kantor Niels Burgmann har sysslat med musik sedan unga år. Han skriver också egen musik och inspireras av både texter och andra former av konst. 11.5.2022 kl. 06:00

DEN HELIGE ANDE. Matilda Enlund skriver om att upptäcka nya dimensioner av den Helige Ande. 11.5.2022 kl. 06:00

DAGSLÄGER. Hon ska delta i Petrus församlings dagsläger i sommar. 11.5.2022 kl. 06:00

FÖRSAMLINGSVALET. På hösten ordnas församlingsvalet där det bestäms vilka som är med och tar beslut i församlingarna under kommande mandatperiod. KP har ställt några frågor till tre personer som varit medlemmar i församlingsrådet den senaste mandatperioden. 27.4.2022 kl. 06:00

FÖRTROENDEVALD. Lotta Keskinen skriver om vikten av att de förtroendevalda är en lika brokig skara som församlingsmedlemmarna, eftersom det då finns goda förutsättningar att utveckla verksamheten. 27.4.2022 kl. 06:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet