Carre Lönnqvist är flyktingkoordinator i Johannes församling. Människor är inte lika med siffror betonar hon.

Ingen flyr för skojs skull

Medvandrare. – Jag tänker ofta på vilken stress de här människorna måste leva med, säger flyktingkoordinator Carre Lönnqvist. 31.8.2017 kl. 00:00

Det är en bred skala av människor som Carre Lönnqvist möter i sitt jobb som flyktingkoordinator i Johannes församling.

– Det här är människor som söker trygghet, och de finns på vår församlings område. Då ska vi vara medvandrare. Vissa är på genomresa, medan andra förhoppningsvis stannar.

Lättvindiga beslut är inte avstamp för flykt.

– Ingen flyr för skojs skull. De flyr från konflikter. För många är flykt det absolut enda alternativet, när någon säger att vi kommer att döda din mamma eller din pappa eller ditt barn.

Många av dem hon möter i sitt jobb saknar någon i sin familj.

– Jag tänker ofta på vilken stress de här människorna måste leva med.

Hon berättar också om en familjs dramatiska flyktresa.

– Deras barn har astma och medicinen tog slut någonstans i Grekland. Barnet fick inte hosta i långtradarsläpet de smugglades i. Först i Sverige fick de träffa en läkare för att få ny medicin.

Samtidigt inrymmer begreppet invandrare ett brett spektrum.

– Det kan vara allt från någon som gift sig med en finlandssvensk till någon som söker asyl. De vanligaste orsakerna till invandring är äktenskap och jobb.

Svensk koordinator

När flyktingvågen var som störst under 2015 ville Johannes församlingsråd göra något för att möta behovet av hjälp.

– Det ordnades en stor välgörenshetskonsert i Johanneskyrkan och intäkterna från den gav verksamhetsmedel för en ettårig projekttjänst som flyktingkoordinator.

Carre Lönnqvist fick jobbet och är just nu tjänstledig från sitt ordinarie jobb på Finska Missionssällskapet.

Att svenska församlingar i Finland har en flyktingkoordinator hör till ovanligheterna.

– I och med att rätt få integreras på svenska i Helsingfors så har de svenska församlingarna inte satsat på egna tjänster för flyktingarbete. I en del finska församlingar är flyktingarbetet redan en del av den vanliga diakonin, så skillnaden i erfarenheter är stor.

Paus från ångest

Under sommaren ordnade församlingen en kurs i svenska för invandare. Det var två nyanlända som kom fram till Carre Lönnqvist på en Gospel Flow-festival och sa att de skulle vilja lära sig svenska.

– Det fanns massor av olika länder representerade på kursen. Förutom viljan att lära sig svenska så fanns ett stort behov av sociala kontakter och att komma in i samhället. En del av dem som gick kursen kom sedan också till församlingens sommarkafé, så det var en rolig spinoff-effekt.

Församlingen har också ordnat en utfärd för barnfamiljer till Högholmen, i samarbete med mottagningscentralen i Rödbergen samt ett sportlovsläger för ensamkommande ungdomar i samarbete med Diakonissanstaltens boende.

– Ungdomarna var inte alls klädda för sportlov, men de åkte pulka ändå. De som ville fick bada bastu, vi åt och umgicks och hade en frivillig andakt. De filmade varandras danser i snön, tog selfies med hela gänget och kastade snöbollar på varandra. Alla kunde slappna av och skratta samtidigt i tre sekunder – det är den pausen från väntan och ångest som församlingen kan erbjuda.

Lägret kallades för övrigt inte läger på grund av de negativa associationer ordet väcker hos deltagarna.

– Det var en utfärd.

Förutom att erbjuda en paus i vardagen och vara en medvandrare anser Carre Lönnqvist att kyrkan ska erbjuda sådant den är bra på.

– Själavård. Det har kyrkan kunnat i evigheter.

Hösten

I höst fortsätter arbetet med en svensk diskussionsgrupp för invandrare, flerspråkiga taizémässor och aktualitetskvällar (se tipsen nere på sidan).

– Det skulle vara roligt om Johannes församling blev mer diversifierad. Det berikar församlingen lika mycket som det hjälper en enskild.

Vilka tror du är nycklarna till en lyckad integration?

– Ett sammanhang, säger Carre Lönnqvist utan betänketid. Kompisar, jobb eller en studieplats. Vi märkte när vi ordnade kursen i svenska att många ville stanna och prata av sig.

En del som hon möter är slutna, andra förvånansvärt öppna. Oftast skymtar en framtidstro fram.

– Är det ändå så att hoppet är det sista man förlorar?

Carre Lönnqvist kommer också in på människovärde.

– Vi har alla samma människovärde, om vi som kristna ser oss som skapade av Gud.

– Jag anser för övrigt att det är fel att Finland har tvångsreturnering till farliga länder, trots att vi har skrivit på olika människorättskonventioner. Vi borde kunna lösa det med exempelvis temporära tillstånd.

Hur ska vi tampas med det hat och den rasism som kommer fram efter terrordådet i Åbo?

– Det är en människas handling. Men det finns massor av människor som gör goda handlingar. Vi måste försöka att inte låta rädslan ta över. Och jag hoppas att medier också lyckas lyfta fram de goda handlingarna.

Ulrika Hansson
Christa Mickelsson

Johannes. Oliver Österman är 18 år och nyinvald i församlingsrådet i Johannes församling. 7.3.2023 kl. 00:00

matteus. Våld förekommer i skolan, i hemmen och under hobbyerna: 54 procent av dem som går i hjälpledarutbildningen, på första eller andra året, har upplevt våld i skolan. 21.2.2023 kl. 17:15

Helsingfors. Våldet bland unga ökar, men alla åldrar mår bra av att öva konfliktlösning. 21.2.2023 kl. 17:09

Johannes. Hon och hennes bröder ordnar en välgörenhetskonsert för Gemensamt ansvar den 26.3 kl 18 i Johanneskyrkan. 21.2.2023 kl. 17:02

Helsingfors. Vad händer om man läser Bibeln varje dag under ett år? 9.2.2023 kl. 12:01

KOLUM. ”Det är aldrig så bråttom att man måste springa”, lär min farmor ha sagt till min mamma när hon som 20-åring flyttade in i huset efter att hon gifte sig med pappa. Då var farmor sjuk och låg i sängen, men hörde hur mamma kom springande upp till huset. 7.2.2023 kl. 07:00

Helsingfors. – Jag har nog en passion för mitt jobb, säger Gun Geisor. Hon har jobbat med ungdomar hela sitt vuxna liv. 7.2.2023 kl. 07:00

DRUMSÖ. Under våren samtalar Sofia Torvalds med inbjudna gäster kring stora samhällsfrågor som lätt kryper under huden på oss. 24.1.2023 kl. 00:00

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

KOLUM. I år har jag inte gjort något nyårslöfte, men när jag såg tillbaka på det år som gått funderade jag på vad jag lärt mig av det. Den kanske största lärdomen är att inte ta något för givet. 25.1.2023 kl. 00:00

JULFRED. Kan jag drömma om den i en värld där ondskan visar sitt fulaste ansikte? 21.12.2022 kl. 11:28

Helsingfors. Han kommer från Bradford i England, är gift med en finlandssvenska och firar nu sin tjugofemte jul i Finland. 21.12.2022 kl. 11:20

SLÄKTFORSKNING. Släkten följa släktens gång, sjunger vi flitigt i juletid. Men hur viktigt är det egentligen att lära känna dem som gått före oss? En som vet mer än de flesta är släkt forskaren Peter Ragnvaldsson. 21.12.2022 kl. 11:16

HALLÅDÄR. Hon är sjutton år och är med och sjunger De Vackraste Julsångerna i projektkören MatteusVoice. 9.12.2022 kl. 10:12

Helsingfors. Jag har en förkärlek för julen. Allt från musiken till pyntet och alla B-klass klyschiga julfilmer. Allt som får en i stämningen för julen gör mej glad. 9.12.2022 kl. 10:08

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet