Carre Lönnqvist är flyktingkoordinator i Johannes församling. Människor är inte lika med siffror betonar hon.
Carre Lönnqvist är flyktingkoordinator i Johannes församling. Människor är inte lika med siffror betonar hon.

Ingen flyr för skojs skull

Medvandrare. – Jag tänker ofta på vilken stress de här människorna måste leva med, säger flyktingkoordinator Carre Lönnqvist. 31.8.2017 kl. 00:00

Det är en bred skala av människor som Carre Lönnqvist möter i sitt jobb som flyktingkoordinator i Johannes församling.

– Det här är människor som söker trygghet, och de finns på vår församlings område. Då ska vi vara medvandrare. Vissa är på genomresa, medan andra förhoppningsvis stannar.

Lättvindiga beslut är inte avstamp för flykt.

– Ingen flyr för skojs skull. De flyr från konflikter. För många är flykt det absolut enda alternativet, när någon säger att vi kommer att döda din mamma eller din pappa eller ditt barn.

Många av dem hon möter i sitt jobb saknar någon i sin familj.

– Jag tänker ofta på vilken stress de här människorna måste leva med.

Hon berättar också om en familjs dramatiska flyktresa.

– Deras barn har astma och medicinen tog slut någonstans i Grekland. Barnet fick inte hosta i långtradarsläpet de smugglades i. Först i Sverige fick de träffa en läkare för att få ny medicin.

Samtidigt inrymmer begreppet invandrare ett brett spektrum.

– Det kan vara allt från någon som gift sig med en finlandssvensk till någon som söker asyl. De vanligaste orsakerna till invandring är äktenskap och jobb.

Svensk koordinator

När flyktingvågen var som störst under 2015 ville Johannes församlingsråd göra något för att möta behovet av hjälp.

– Det ordnades en stor välgörenshetskonsert i Johanneskyrkan och intäkterna från den gav verksamhetsmedel för en ettårig projekttjänst som flyktingkoordinator.

Carre Lönnqvist fick jobbet och är just nu tjänstledig från sitt ordinarie jobb på Finska Missionssällskapet.

Att svenska församlingar i Finland har en flyktingkoordinator hör till ovanligheterna.

– I och med att rätt få integreras på svenska i Helsingfors så har de svenska församlingarna inte satsat på egna tjänster för flyktingarbete. I en del finska församlingar är flyktingarbetet redan en del av den vanliga diakonin, så skillnaden i erfarenheter är stor.

Paus från ångest

Under sommaren ordnade församlingen en kurs i svenska för invandare. Det var två nyanlända som kom fram till Carre Lönnqvist på en Gospel Flow-festival och sa att de skulle vilja lära sig svenska.

– Det fanns massor av olika länder representerade på kursen. Förutom viljan att lära sig svenska så fanns ett stort behov av sociala kontakter och att komma in i samhället. En del av dem som gick kursen kom sedan också till församlingens sommarkafé, så det var en rolig spinoff-effekt.

Församlingen har också ordnat en utfärd för barnfamiljer till Högholmen, i samarbete med mottagningscentralen i Rödbergen samt ett sportlovsläger för ensamkommande ungdomar i samarbete med Diakonissanstaltens boende.

– Ungdomarna var inte alls klädda för sportlov, men de åkte pulka ändå. De som ville fick bada bastu, vi åt och umgicks och hade en frivillig andakt. De filmade varandras danser i snön, tog selfies med hela gänget och kastade snöbollar på varandra. Alla kunde slappna av och skratta samtidigt i tre sekunder – det är den pausen från väntan och ångest som församlingen kan erbjuda.

Lägret kallades för övrigt inte läger på grund av de negativa associationer ordet väcker hos deltagarna.

– Det var en utfärd.

Förutom att erbjuda en paus i vardagen och vara en medvandrare anser Carre Lönnqvist att kyrkan ska erbjuda sådant den är bra på.

– Själavård. Det har kyrkan kunnat i evigheter.

Hösten

I höst fortsätter arbetet med en svensk diskussionsgrupp för invandrare, flerspråkiga taizémässor och aktualitetskvällar (se tipsen nere på sidan).

– Det skulle vara roligt om Johannes församling blev mer diversifierad. Det berikar församlingen lika mycket som det hjälper en enskild.

Vilka tror du är nycklarna till en lyckad integration?

– Ett sammanhang, säger Carre Lönnqvist utan betänketid. Kompisar, jobb eller en studieplats. Vi märkte när vi ordnade kursen i svenska att många ville stanna och prata av sig.

En del som hon möter är slutna, andra förvånansvärt öppna. Oftast skymtar en framtidstro fram.

– Är det ändå så att hoppet är det sista man förlorar?

Carre Lönnqvist kommer också in på människovärde.

– Vi har alla samma människovärde, om vi som kristna ser oss som skapade av Gud.

– Jag anser för övrigt att det är fel att Finland har tvångsreturnering till farliga länder, trots att vi har skrivit på olika människorättskonventioner. Vi borde kunna lösa det med exempelvis temporära tillstånd.

Hur ska vi tampas med det hat och den rasism som kommer fram efter terrordådet i Åbo?

– Det är en människas handling. Men det finns massor av människor som gör goda handlingar. Vi måste försöka att inte låta rädslan ta över. Och jag hoppas att medier också lyckas lyfta fram de goda handlingarna.

Ulrika Hansson
Christa Mickelsson
Det är viktigt att veta att man inte går ensam om man kämpar mot negativa tankar om den egna kroppen och om matvanor.

Kropp. Självbild och tankar kring mat är något många har ett komplicerat förhållande till. I mars startar en kurs på temat. 14.2.2018 kl. 12:31
Caroline Sandström säger att bönen har en viktig funktion i att lära oss att lyssna inåt, för att få fatt i det Gud vill säga oss.

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27
Johanna Sademaa ansvarar för matsalssidan vid lunchserveringen. Hon betjänar också på svenska.

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16
Att dela sin sorg har en helande verkan.

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32
Bianca Holmberg vill ge av sin tid.

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15
Tiden man tillbringar på väg någonstans kan avändas på många sätt.

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Tonja Paavola (till höger) och Marianne Mimi Sundroos bjuder in till att fira julafton i Matteus församling.

Måltid. Också i år öppnar Matteus församling sina dörrar för dem som inte vill fira ensamma eller inte har möjlighet att ordna eget firande. God mat och gemenskap är de viktigaste inslagen. 14.12.2017 kl. 00:00
Lägg städning och matlagning på en lagom nivå säger Daniel och Rebecka Björk som väljer att öppna sitt hem för andra under julaftonen.

gemenskap. Kunde du tänka dig att bjuda in okända människor på julafton? Faktum är att det inte låter så märkligt när Rebecka och Daniel Björk berättar om sin tradition. 14.12.2017 kl. 00:00

Tidevarv. "Och jag märker att jag kommer lika mycket för återseendet som för något annat." 14.12.2017 kl. 00:00
Informatören Liisa Mendelin är en av dem som sammanställt en julkalender som skickas ut till alla församlingsmedlemmar i huvudstadsregionen. Den innehåller 25 julhälsningar med hemlig avsändare.

julkalender. I det här numret av Kyrkpressen delas det ut en julkalender till församlingsborna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. I år bjuder luckorna på hälsningar från vanliga stadsbor. 29.11.2017 kl. 16:34

Världsförändrare. "I serien av världsförändrare står Jesus ut som ett fräscht undantag." 29.11.2017 kl. 16:18

Hosianna. Kyrkoårets första söndag – en ny början eller en vanlig gudstjänst? 29.11.2017 kl. 16:05