Amanda Audas-Kass undrar om vi bor i helt fel land

Gudsbevis.

Det är kanske lite enklare att tro på Gud i början av juni än i gråa november.

1.6.2017 kl. 00:00

Det är aldrig lika lätt att tro på Gud som i början av juni. När det är grådaskig november, evighetslång januari och regnslaskig mars kan jag förstå att världen kan kännas som en slump som kom till av en stor smäll. Men när björkarna är ljusgröna, fåglarna sjunger och sommarlovet kommer närmare för varje dag – då känns det onekligen som om någon stor och god måste ha velat allt det fantastiska som vi har omkring oss.

Ofta funderar jag på om vi finländare inte bor i helt fel land. För det mesta är det ju alldeles för kallt och alldeles för mörkt. Skulle inte Gud kännas närmare om vi hade lite mer värme och ljus? Om vi kunde gå utan jacka redan i april?

Kanske.

Eller så är det just för att vi bor i ”fel” land som Han känns så väldigt nära när världen kommer till liv igen. Den finländare som tittar ut genom sitt fönster nu får liksom ett gratis gudsbevis. I de delar av världen där paradiset är vardag kanske man blir härdad och tappar känslan för vilket mirakel det ändå är att våren kommer varje år. Att de där kala, döda träden får nytt liv. Att blommor ingen ens kan drömma om i februari dyker upp igen varje år.

För mig är hela den här årstiden en berättelse om en god Gud som ville en god värld. Om en Gud som ger nya chanser och nytt liv om vi bara låter honom. Om en Gud som har barnasinnet i behåll och som säkert möter årets första tussilago med samma entusiasm som min fyraåring.

Jag ser Guds fingeravtryck så tydligt när den blomstertid nu kommer. Må du också få smaka på Hans godhets rikedom.

Amanda jobbar som modersmålslärare i Gymnasiet Lärkan i Helsingfors och har världens bästa jobb.

I dag är hon oerhört tacksam, lite orolig, väldigt trött och försiktigt förväntansfull. Allt på samma gång.

Hennes tips är att du äter lite för mycket glass i sommar.

Hennes kalenderglimt är Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki i slutet av juli. Du hinner med!

Amanda Audas-Kass

läger. När vintern är som kallast är församlingarnas planering av sommarläger för barn i full gång. Men vad gör man på ett läger? Och måste man vara troende för att delta? 14.3.2018 kl. 10:22

orgel. Ett fylligt och mjukt ”sound”, så beskrivs den nya engelska kororgeln i Johanneskyrkan. På lördag invigs den. 14.3.2018 kl. 08:34

Helsingfors. "Gud har gett oss vishet och möjligheter." 15.3.2018 kl. 00:00

kors. I Finland är det vanligt att få ett kors-halsband i gåva vid konfirmationen. Två helsingforsare berättar om vad som hände sen. 2.3.2018 kl. 11:57

Gudbarn. "Jag klättrar upp till lekrummet i andra våningen och deltar i leken". Juho Kankare skriver om att vara fadder. 2.3.2018 kl. 11:53

bön. Världsböndagen börjar när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Samma gudstjänst firas på mer än tusen språk i över 170 länder. 2.3.2018 kl. 11:15

Lugn. En tyst halvtimme och inga försök att vara något annat än det du är – det är Kristen meditation som ordnas varje torsdag. 14.2.2018 kl. 12:50

Tankar. Hur ser det område ut i ditt liv som inte låter sig kontrolleras, som är kaos och rädsla? 14.2.2018 kl. 12:37

Kropp. Självbild och tankar kring mat är något många har ett komplicerat förhållande till. I mars startar en kurs på temat. 14.2.2018 kl. 12:31

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15