Lekholmen utanför östra Helsingfors välkomnar alla som behöver ett avbrott i vardagen
Lekholmen utanför östra Helsingfors välkomnar alla som behöver ett avbrott i vardagen

Lekholmen är helsingforsarnas sommarställe

Lägerliv.

Vad är det som gör Lekholmen så speciell? Vissa får något speciellt i blicken när holmen kommer på tal, och de tycks alltid vilja återvända.

1.6.2017 kl. 00:00

– Jag har varit på holmen varje sommar sedan jag var femton. Den har blivit ett sommarställe för mig. Jag njuter av tiden där, av att få vara med vänner och få lära känna nya människor. Speciellt på sommaren är det mycket på gång i stan, och då ger Lekholmen mig en möjlighet att komma närmare tron och växa som människa.

Det säger Patrick Koski som ska vara holmungdomsledare för tredje året i sommar. Till vardags är han socionomstuderande.

Som holmungdomsledare finns man till för alla som vistas på Lekholmen, inte bara för ungdomar eller för en viss församling. Patrick Koski kommer att ha hjälp av ytterligare en holmungdomsledare, Nadine Mabinda, och tre så kallade hjälpisar.

En dag på holmen

Lägerdeltagare på Lekholmen har förstås sitt eget program, men utöver det finns det dagsprogram för övriga som vistas på holmen, bland annat ungdomar och unga vuxna som besöker Lekholmen.

– Vi börjar dagen med en morgonandakt klockan nio. Sedan är det oftast uteaktiviteter, exempelvis fotbollsturneringar.

På det följer lunch och det så kallade holmssnacket.

– Det är en diskussionsbetonad programpunkt där vi försöker få in tron och funderingar kring den på ett konkret sätt.

Kvällen fylls av middag och kvällsprogram, exempelvis brädspel eller videospelsturneringar. Kvällsandakt och en ”natistund” med böner och sånger avslutar dagen.

Öppenhet

Vem som helst kan besöka Lekholmen.

– Men det underlättar vårt jobb om man ringer före och meddelar när man kommer, speciellt om man stannar över natten. För minderåriga behövs lov från en förälder.

En välkomnande attityd är viktig, betonar Patrick Koski.

– Vi försöker hålla holmen så öppen som möjligt så att vem som helst ska få komma. Det är inte meningen att man måste vara superkristen. Trösklarna ska vara låga så att det är en plats där man får känna sig välkommen och omtyckt.

Nostalgiska återbesök

Folk verkar ha många positiva erfarenheter från Lekholmen. Många som varit på konfirmandläger på Lekholmen men sedan inte varit församlingsaktiva kommer och besöker holmen av nostalgiska skäl.

– Vi har fått mycket positiv respons från äldre människor och unga vuxna. Många säger: ”Vitsi om jag inte hade jobb skulle jag stanna längre.”

Ulrika Hansson

Det bästa med Lekholmen enligt Patrick Koski

  • Gemenskapen. Vi försöker se till att alla känner sig välkomna och omtyckta.
  • Pausen från vardagen. Samtidigt får man ett avstånd till stadslivet.
  • Närheten till tron. Man växer i sin tro och som människa.
  • Naturen. Lekholmen är lite som ett sommarställe där man kan simma, spela fotboll, grilla och bada bastu.
Ulrika Hansson
Det är viktigt att veta att man inte går ensam om man kämpar mot negativa tankar om den egna kroppen och om matvanor.

Kropp. Självbild och tankar kring mat är något många har ett komplicerat förhållande till. I mars startar en kurs på temat. 14.2.2018 kl. 12:31
Caroline Sandström säger att bönen har en viktig funktion i att lära oss att lyssna inåt, för att få fatt i det Gud vill säga oss.

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27
Johanna Sademaa ansvarar för matsalssidan vid lunchserveringen. Hon betjänar också på svenska.

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16
Att dela sin sorg har en helande verkan.

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32
Bianca Holmberg vill ge av sin tid.

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15
Tiden man tillbringar på väg någonstans kan avändas på många sätt.

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Tonja Paavola (till höger) och Marianne Mimi Sundroos bjuder in till att fira julafton i Matteus församling.

Måltid. Också i år öppnar Matteus församling sina dörrar för dem som inte vill fira ensamma eller inte har möjlighet att ordna eget firande. God mat och gemenskap är de viktigaste inslagen. 14.12.2017 kl. 00:00
Lägg städning och matlagning på en lagom nivå säger Daniel och Rebecka Björk som väljer att öppna sitt hem för andra under julaftonen.

gemenskap. Kunde du tänka dig att bjuda in okända människor på julafton? Faktum är att det inte låter så märkligt när Rebecka och Daniel Björk berättar om sin tradition. 14.12.2017 kl. 00:00

Tidevarv. "Och jag märker att jag kommer lika mycket för återseendet som för något annat." 14.12.2017 kl. 00:00
Informatören Liisa Mendelin är en av dem som sammanställt en julkalender som skickas ut till alla församlingsmedlemmar i huvudstadsregionen. Den innehåller 25 julhälsningar med hemlig avsändare.

julkalender. I det här numret av Kyrkpressen delas det ut en julkalender till församlingsborna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. I år bjuder luckorna på hälsningar från vanliga stadsbor. 29.11.2017 kl. 16:34

Världsförändrare. "I serien av världsförändrare står Jesus ut som ett fräscht undantag." 29.11.2017 kl. 16:18

Hosianna. Kyrkoårets första söndag – en ny början eller en vanlig gudstjänst? 29.11.2017 kl. 16:05