Johanna Ojantakanens och Ingrid Anderséns relation har varit stark ända sedan Ingrid var bebis.
Johanna Ojantakanens och Ingrid Anderséns relation har varit stark ända sedan Ingrid var bebis.

Våga vara en aktiv fadder!

relation.

Att vara en närvarande vuxen i ett litet barns liv är inte någon enkel uppgift. Men det kan gå, till och med när avstånden är långa.

17.5.2017 kl. 15:34

Johanna Ojantakanen bor utomlands men har ändå lyckats hålla en god kontakt till sitt fadderbarn Ingrid Andersén i Helsingfors. Hur har hon gjort?

– Det är nog tack vare Ingrids mamma Christina som jag har fått ett så fint förhållande till Ingrid. Barn glömmer ju ganska lätt saker om man inte påminner dem, så efter att jag flyttade utomlands har Christina varit helt superbra på att påminna Ingrid om mig och om våra gemensamma minnen, säger Johanna Ojantakanen som för tillfället är bosatt i London.

Grunden för fadderskapet lades ändå i Finland, redan när Ingrid var bebis berättar Christina Elving-Andersén som är Ingrids mamma.

– Johanna engagerade sig i Ingrids vardag från första stund och hon har aldrig varit rädd för att hjälpa till eller ta ansvar för sysslor som rört Ingrid. Jag tror de helt enkelt hittade varandra redan då.

För Ingrid Andersén, sju år, är det viktigt att Johanna är just hennes egen fadder, inte lillebrors eller någon annans.

– Jag tycker om att vara med min gudmor, vi gör alltid roliga saker tillsammans. Som en gång när vi åkte skateboard tillsammans. En gång sa hon ”Oj, vad du har blivit lång!” för att jag har blivit lång. Och många gånger har hon sagt ”Oj, vad ditt hår har blivit långt!” för att det har det. Vi har ganska likadant hår, berättar Ingrid Andersén.

Pratar om oss

När fadder och fadderbarn väl ses blir det oftast mycket babbel och fnitter.

– Vi brukar tala mycket om vad som händer i våra liv. Ingrid berättar om sina kompisar och hur det går på förskolan och hon frågar mycket om London. Vi talar också ofta om våra gemensamma minnen, och det är roligt för det förstärker vårt förhållande.

Oftast ses Johanna och Ingrid tillsammans med resten av familjen Andersén.

– Men vi hinner ändå umgås på tumanhand, och det blir på något sätt ganska naturligt att hon och jag går och gör något eget en stund medan de andra gör sitt. Jag har aldrig märkt att Ingrid skulle vara blyg för mig. Vi blir båda ganska spralliga och fnittriga då vi ses.

Vad vill du ge henne?

En känsla av stabilitet och kärlek, att hon ska veta att det finns någon som är på hennes sida, också då andra vuxna kanske inte är det. Jag tror det är viktigt för barn att ha vuxna som inte dömer dem, och vuxna som är lite utanför vardagslivet, som bryr sig om och ser barnet som en vän också.

  • På fadderdagen 4.6 erbjuder församlingarna i Helsingfors och Vanda en mängd roliga aktiviteter och utflyktsmål som faddrar och fadderbarn kan upptäcka tillsammans.
  • Heureka, Högholmen, Amos Andersson, Helsinki SkyWheel m.fl. erbjuder rabatterade inträdesbiljetter för faddrar som kommer i sällskap av sina fadderbarn.
  • Tanken är att göra umgänget mellan dig och ditt fadderbarn så lätt och roligt som möjligt.
  • Mera info på helsingforsforsamlingar.fi/fadderdagen

Följande besöksmål är med i fadderdagssatsningen:

1. Cafe Kuusijärvi
Hanaböle Träskvägen 3, Vanda

2. Heureka Vetenskapsparken 1, Vanda

3. Fazers besökcenter
Fazersvägen 6, Vanda

4. Ilmailumuseo
Karhumäkivägen 12, Vanda

5. SuperPark Vanda
Rosendals handelsväg 13, Vanda

6. Louhela jam -festarit
Jokiuomanpuisto, Vanda

7. Wanda’s Kitchen & Lounge
Eldstadsgränden 5, Vanda

8. Amos Andersons konstmuseum Georgsgatan 27, Helsingfors

9. Nationalmuseet
Mannerheimvägen 34, Helsingfors

10. Högholmen
Blåbärslandsstigen 12, Helsingfors

11. Pariserhjulet Skywheel
Helsinki
Skatuddskajen 2, Helsingfors

12. Barnens stad
Aleksandersgatan 16-18, Helsingfors

13. Kulturfabriken Korjaamo Tölögatan 51 a–b, Helsingfors

14. Café Köket
Alexandersgatan 28, Helsingfors

15. Kampens kapell
Simonsgatan 7, Helsingfors

Nina Österholm
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Diakonin hjälper den som är ensam eller behöver prata om och få hjälp med sina problem.

diakoni. Diankoniarbetarna hjälper där det behövs. Ibland genom att lyssna, ibland genom att ge mathjälp, följa med till FPA eller hälsa på den som ligger på sjukhus. 11.3.2020 kl. 00:01
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01
Kantorerna Dag-Ulrik Almqvist och Anne Hätönen låter ljuset från Kristusljuset gå vidare.

Earth Hour. Under Earth Hour den 28 mars slocknar Johanneskyrkans fasadbelysning för en timme. Men inne firas ljusmässa i en kyrka som långsamt lyses upp av levande ljus. 11.3.2020 kl. 00:01
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01
Ulrika Mylius intervjuar Ditte Sandholm på scenen medan Christel Runne och Cecilia Stude förbereder sina frågor.

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01
Caroline Sandström jobbar med en ordbok om svenska dialekter i Finland. Hennes favoritplats i stan är Munksnäs bibliotek på Rievägen, nära Munksnäs kyrka.

fasta. "Jag har under senare år allt mer kommit att uppskatta kyrkoårets växlingar som ger en viss rytm och en möjlighet att fokusera på livet i hela dess mångfald såväl i ljus och glädje som i mörker och sorg." 26.2.2020 kl. 00:01
Emma Gustafsson hoppas många vill sjunga med i Voice.

körsång. Drömmer du om att få sjunga i kör även om det känns knepigt att hitta tid för övning varje vecka? Då kan projektkören Voice vara det du söker! 12.2.2020 kl. 00:01
Johanna Långbacka studerar journalistik och kommunikation. Hennes favoritplats i stan är Kronohagen.

Mänsklig värme. "Australiensisk butikspersonal, men också vanliga människor på bussen, fyller en funktion som jag tycker vi saknar i Finland." 12.2.2020 kl. 00:01
Du räcker till för ett gott föräldraskap, är budskapet i årets kampanj.

familjevardag. Det är lättare att vara förälder om det finns någon att vända sig till när man behöver hjälp. Det här har Gemensamt Ansvar tagit fasta på i årets insamling. 12.2.2020 kl. 00:01

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Susanna Nygård jobbar som modersmålslärare. Hennes favoritplats i stan är Observatorieparken.

Hem. "Hör jag någon tala illa om det område som blivit vårt hem är jag inte sen att komma med ett försvarstal." 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01