Hyrorna på Lövö höjs – men mindre än befarat

Helsingfors. Målet är en avkastningen på samfällighetens tomter på tre procent, i stället för fem procent som befarats. 15.5.2017 kl. 10:53

Förra torsdagen sammanträdde gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors till ett maratonmöte där de bland annat fattade beslut om de framtida tomthyrorna för bostadsbolagen på Lövö.

Under mötet kom ordförande Kaisa Raittila med ett motförslag till gemensamma kyrkorådets beredning. Raittilas förslag vann omröstningen med rösterna 56-24.

Bakgrunden till motförslaget är att invånare på Lövö högljutt protesterat mot förslaget att höja tomthyrorna. Raittilas motförslag innebär att hyrorna för de tomter som ägs av Helsingfors kyrkliga samfällighet höjs år 2020 så att en avkastning på tre procent uppnås på det uppskattade värdet av tomterna, i stället för fem procent som nämndes i beredningen.

Övergångsperiod

Förhöjningarna införs stegvis under en övergångsperiod på tre år för att år 2022 nå den slutliga nivån. De nya avtalen uppgörs för en tid på tjugo år. Det mål som gemensamma kyrkorådet ställde för avkastningen låg på fyra procent med en stegvis förhöjning av hyrorna under femton år. Samfälligheten har meddelat att de nya hyrorna grundar sig på expertutlåtanden från fastighetsbranschen.

För att komma Lövöborna till mötes beslöt också församlingarna att värdet på tomterna räknas utgående från det lägsta värdet som framkommit bland de expertutlåtanden som gjorts på området.

Enligt samfälligheten har de gamla avtalen, som gällt i femtio år, erbjudit husbolagen på Lövö hyrestomter till ett mycket förmånligt pris, vilket inneburit en vinst på 0,4-2,2 procent av det nu uppskattade värdet.

Hyreshöjningarna berör tio husbolag varav två är bolag med höghus och resten utgörs av radhus eller enskilda hus. Till exempel i höghusbolagen stiger hyran stegvis med ungefär 1,1 euro per kvadratmeter i året fram till år 2022 då hyran ligger på ungefär fyra euro per kvadrat. I småhusbolagen är hyran högre.

Församlingarna i Helsingfors äger i praktiken ungefär en tredjedel av Lövö, församlingarna i Vanda äger två tredjedelar. Besluten som fattas av Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige berör endast de landområden som ägs av Helsingfors.

Christa Mickelsson

läger. När vintern är som kallast är församlingarnas planering av sommarläger för barn i full gång. Men vad gör man på ett läger? Och måste man vara troende för att delta? 14.3.2018 kl. 10:22

orgel. Ett fylligt och mjukt ”sound”, så beskrivs den nya engelska kororgeln i Johanneskyrkan. På lördag invigs den. 14.3.2018 kl. 08:34

Helsingfors. "Gud har gett oss vishet och möjligheter." 15.3.2018 kl. 00:00

kors. I Finland är det vanligt att få ett kors-halsband i gåva vid konfirmationen. Två helsingforsare berättar om vad som hände sen. 2.3.2018 kl. 11:57

Gudbarn. "Jag klättrar upp till lekrummet i andra våningen och deltar i leken". Juho Kankare skriver om att vara fadder. 2.3.2018 kl. 11:53

bön. Världsböndagen börjar när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Samma gudstjänst firas på mer än tusen språk i över 170 länder. 2.3.2018 kl. 11:15

Lugn. En tyst halvtimme och inga försök att vara något annat än det du är – det är Kristen meditation som ordnas varje torsdag. 14.2.2018 kl. 12:50

Tankar. Hur ser det område ut i ditt liv som inte låter sig kontrolleras, som är kaos och rädsla? 14.2.2018 kl. 12:37

Kropp. Självbild och tankar kring mat är något många har ett komplicerat förhållande till. I mars startar en kurs på temat. 14.2.2018 kl. 12:31

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15