Johan Westerlund deltog i demonstrationen mot Finlands avvisningar till Afghanistan.

Präster protesterade mot avvisningar

flyktingpolitik. Demonstrationerna mot Finlands avvisningar till Afghanistan engagerade också flera präster. Johan Westerlund tycker att det är naturligt att kyrkan tar politisk ställning. 4.4.2017 kl. 16:54

Ett par hundra personer samlades i går kväll på Helsingfors-Vanda flygfält för att protestera mot Finlands avvisningar till Afghanistan.
Sent på kvällen avgick ett chartrat plan till Kabul med avvisade personer ombord. En familj som består av bland annat en höggravid kvinna och minderåriga barn ströks tidigare under måndagen från listan över dem som skulle med på planet. Med fanns däremot en annan familj som för ett par dagar sedan lämnat in en ny asylansökan eftersom de hade nya bevis att lägga fram. Pastor Marjaana Toivianen som fungerat som familjens ombud hindrades av polisen från att träffa familjen på polisstationen i Böle och på flygfältet, trots att hon kunde visa upp den fullmakt som hon fått av familjen. Enligt polisen var familjen inte intresserade av att träffa sitt ombud, men Toivianen hävdar att hon har fått textmeddelanden från dottern i familjen som bevisar att familjen bett polisen om att få träffa henne.
Bland dem som tvångsdeporterades finns det enligt Toiviainen också personer som inte getts möjlighet att överklaga sina negativa asylbesked, vilket strider mot internationell rätt.

Johan Westerlund, kyrkoherde i Johannes församling, hörde till de präster som närvarade på demonstrationen. Han beskriver stämningen som lugn och säger att poliserna som fanns på plats uppträdde sakligt och inte lät sig provoceras.

– Jag deltog därför att jag var och är illa berörd av flyktingsituationen. Jag tänker på dem som skickas tillbaka till länder där de inte känner sig trygga. Jag ville också visa mitt stöd för dem som engagerat sig för de här människorna och protestera mot hur samhället utvecklats.
Westerlund deltog i egenskap av präst och iklädd kaftan. Han jämför sitt deltagande i demonstrationen med prästernas uppgift att finnas där människorna finns.
– Att jag var där som präst hade den inverkan att de som var där uttryckte sin uppskattning över att kyrkan fanns på plats. Jag förde också ett par samtal med människor som hade ångest över situationen.

Westerlund vill inte sätta sig till doms över myndigheterna, men kritiserar däremot Finlands flyktingpolitik och de politiker som bär ansvar för den.
– Man har bland annat tagit bort möjligheten att få uppehållstillstånd av humanitära skäl och man har också försvårat familjeåterföreningar. Om man vill att de som kommer hit ska kunna bygga upp ett liv här är familjen en grundsten.

Många församlingar valde att läsa upp negativa asylbesked under gudstjänsten i söndags. Det här har väckt en diskussion om huruvida kyrkan får ta politisk ställning eller inte. Johan Westerlund förstår inte varför kyrkan inte skulle få engagera sig politiskt.
– Om vi ser att människor lider nöd förstår jag inte varför kyrkan inte skulle få försöka förändra det samhälle vi lever i.
Det svåra när det gäller uppläsningen av asylbeskeden är enligt Westerlund att många kan uppleva det som om man pekar finger mot polisen eller mot Migris tjänstemän.
– Vi kan inte undgå att tjänstemännen känner sig prickade, men det är inte alls det som är vår avsikt. Vi ger uttryck för den nöd vi ser, vi kan inte tiga om den.

Erika Rönngård

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

julfirande. Hon drömmer om att det ska gå att fira jul tillsammans i församlingen även i år. 11.11.2020 kl. 07:00

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

traditioner. Att tända ljus på gravarna hör till hennes Allhelgonatraditioner. 26.10.2020 kl. 16:34

Allhegona. "Vi behöver ta avsked, minnas, gråta och visa medkänsla tillsammans." 28.10.2020 kl. 00:01

Samtalsgrupp. Johannes församling vill erbjuda människor en möjlighet att tala om livet efter skilsmässan och startar en samtalsgrupp för frånskilda. 14.10.2020 kl. 07:00

Stillhet. En fredag i månaden firar hon en lugn gudstjänst med inslag av tystnad. 14.10.2020 kl. 07:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

Änglar. Änglar, finns dom? Inför Mikaelidagen bad vi Helsingforsguiden Elisabeth Sandelin berätta var änglarna syns i stadsbilden. 30.9.2020 kl. 10:45

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

podcast. – Lyssna på vad den andra verkligen vill säga, inte bara för att fundera på ditt svar, rekommenderar diakonissan Gunilla Riska. 30.9.2020 kl. 00:00

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01