Peter Halldorf vill se kyrkliga miljöer där ingen behöver ordnas in i trånga fack.

Hur ska vi orka hålla ihop?

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

Den svenska författaren, pingstpastorn och grundaren av den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby i Sverige Peter Halldorf besöker Helsingfors den 8-9 april. På lördag kväll kommer han att prata i Johanneskyrkan kring temat enhet och ekumenik. Hur ska vi som kristna orka hålla ihop när det finns så många frågor där vi är oense?

– Under fastetiden påminns vi med eftertryck om att den enda vägen till enhet och sammanhållning är att vi säger ja till den Korsfäste. Det innebär att vi går en annan väg än den där vi alltid hävdar hur rätt vi själva har och hur fel de andra har, säger Halldorf.

Enligt Halldorf handlar det om att göra sitt yttersta för att ta emot den andre, med hennes frågor, tvivel, kritik och ifrågasättanden. Att lägga argumenterandet åt sidan.

– Vi ska inte skyla över det som skiljer oss åt, men försöka acceptera att det endast är den ömsesidiga kärlekens väg som kan förena två till synes oförenliga förhållningssätt. Utmaningen – och evangeliets väg – är att göra den andres perspektiv till sitt eget så att man tar det som sin utgångspunkt, på samma gång som man bevarar troheten mot sin egen övertygelse.

I Helsingfors som du snart ska besöka finns en gammal högkyrklig tradition men ibland höjs det röster mot att ta för mycket influenser från det katolska. Finns det risker eller möjligheter som vi missar i vår polariserade debatt?

– Polariseringar skapas i regel genom missförstånd eller ovarsamhet. När vi kommer nära varandra visar det sig ofta att det finns mycket litet som skiljer åt. Begreppet "katolsk" är fortfarande laddat i protestantiska miljöer eftersom det blivit en konfessionell term och därför behöver man tänka på hur man använder det, säger Halldorf.

Ordet ”katolsk” började brukas redan på 100-talet och syftade då till att kyrkan gäller alla människor på alla platser i alla tider. I ordet språkliga betydelse är kyrkan katolsk i motsatsen till provinsiell, än mer till sekteristisk. Efter reformationen kom ”katolsk” att bli liktydig med romersk-katolsk och protestantisk blev en negation till detta.

– Det sitter fortfarande djupt, säger Halldorf.

Enligt honom är alla etiketter – konservativ, liberal, högkyrklig, lågkyrklig, karismatisk, kontemplativ och så vidare – försnävande. Vad vi behöver är kyrkliga miljöer som inte låter sig luras in i trånga fack.

– Att fira en rik liturgisk gudstjänst är inget som Rom har monopol på, lika lite som vi pingstvänner har monopol på tungotalet. Har vi omsorg om varandra istället för att profilera vår särart, kommer vi att se hur vi kan berikas av hela kyrkans bred, höjd, vidd och rikedom.

Nu närmar vi oss påsken. Vad betyder fastetiden för dig?

– Fastan är verkligen, som man sa förr, "själarnas andliga vår". En tid som gör packningen lite lättare, blicken lite klarare och hjärtat lite varmare. Den är helt enkelt en stor gåva till oss, och dessutom en nödvändig förberedelse inför påsken.

Enligt Halldorf är påsken inte bara det kristna årets höjdpunkt och brännpunkt, det som mer än något annat kan skänka oss erfarenheten av att allt det vi tror är "på riktigt". Därför behöver vi också förbereda påskfirandet, både tillsammans som kyrka och på ett mer personligt plan.

– När det kommer till fastan i konkret mening har den alltid en yttre och en inre sida. Den yttre sidan är naturligtvis nödvändig, annars är det inte meningsfullt att tala om fasta, men den kan se ut på tusen olika sätt och är något djupt personligt för var och en. Avgörande är fastans inre sida, den väg på vilken vår kärlek växer och hjärtat blir mjukt. Det är så fastan prövas. Om fastan gör hjärtat hårt – om den ger näring åt rivalitet, jämförelse, modlöshet, självgodhet – då behöver den ifrågasättas.

FAKTA:

  • 8-9 april besöker Peter Halldorf Helsingfors. På lördag talar han kl. 17 Johanneskyrkan, Högbergsgatan 12, under rubriken "En enda ande och en enda kropp".
  • Tillfället är öppet för allmänheten. Kvällen avslutas med kvällste.
  • På söndag predikar Halldorf i högmässan kl. 12 i Johanneskyrkan.
  • Halldorfs besök är en del av märkesåret Nåd, 500 år sedan reformationen.
Nina Österholm

Helsingfors. Det är fredag förmiddag och full fart i Drumsö kyrkas småbarnsutrymmen: stora och små leker, pratar, äter gröt, eller springer runt i gympasalen. Johannes församlings och Lauttasaaren seurakuntas nya tvåspråkiga familjecafé är i full gång. 11.3.2025 kl. 13:37

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Helsingfors. Hon tycker det aldrig är för sent för dop. Lördagen den 26.4 ordnar de svenska församlingarna i Helsingfors en öppen dopdag för den som vill döpa sig eller sitt eller sina barn. 11.3.2025 kl. 13:26

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

Helsingfors. Genom sina kläder vill Elin Riska peka på Gud. – Idén med Jesusmerch kom från mitt kompisgäng. Vi tänkte att det skulle vara roligt med en slags team-skjorta, ”partner looks” för oss. Då vi började idéa fram merchen tog jag pennan i handen och slutligen kom vi gemensamt fram till sloganen ”Created for His Glory”. 11.2.2025 kl. 19:38

HALLÅ DÄR. Både hon och hemkyrkan Matteus jubilerar 40 år i år. Som kyrkvaktmästare i Matteuskyrkan får Gerlin-Ontronen fira jubileum hela året eftersom också Matteuskyrkan själv firar 40 år i år. 11.2.2025 kl. 19:32

Kolumn. Hur härligt är det inte att få flytta in i nya och egna utrymmen! Det fick vi i Matteus församling uppleva när Matteuskyrkan invigdes 24.2.1985 på Mattiasdagen. 11.2.2025 kl. 19:28

Helsingfors. Jean Nubaha Banyanga kom till tro genom en upplevelse av det ovanligare slaget: när han var tolv år bad en evangelist för honom och genast fick han sin syn tillbaka. 29.1.2025 kl. 13:27

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

matteus. Hon är tf kantor i Matteus församling och vill gärna spela tillsammans med dig! 29.1.2025 kl. 13:18

Kolumn. Ett av mina tidigare barndomsminnen är när jag sitter i min farmors vardagsrum på Drumsö och tittar på hennes juldekorationer i fönstret. Det var tre papperslyktor i rött och grönt. Tro, hopp och kärlek. Vackrast tyckte jag tro-symbolen var, den hade två färger, både grönt och rött, medan de andra två var endast röda. 29.1.2025 kl. 13:14

HELSINGFORS . Vi tog pulsen på kanslisterna i Helsingfors svenska församlingar! 23.1.2025 kl. 11:08

Johannes. – Det är kiva att sitta och pyssla och diskutera allt möjligt med barnen på fritids. Barnen har varit jätteglada åt att ha mig här. Sandi Bengts är ny barnledare i Johannes församling. 23.1.2025 kl. 10:48