"Helsingfors har glömt sina åldringar"

Helsingfors. Ensamma äldre, fattiga barnfamiljer, människor som hotas av bostadslöshet. Diakonin hjälper stadens utsatta, men vad tänker politikerna göra? 23.3.2017 kl. 16:03

Vem har råd att bo i Helsingfors? Var är den bästa platsen för våra åldringar? Hur ska vi ge alla barn möjlighet till hobbyer? De frågorna ställde diakoniarbetare i Helsingfors åtta kandidater i vårens kommunalval.

– Diakoni är att mötas och att lyssna, att diskutera och gå bredvid när livet är tungt. Men det är också påverkansarbete, att vara en röst för de som inte annars hörs, säger Kirsi Rantala, ledare för diakoniarbetet i Helsingfors samfällighet.

Varje år möter diakoniarbetarna tusentals människor i olika livssituationer. Bland de problem de stöter på i sitt dagliga arbete hade de valt att lyfta fram tre: äldreomsorgen, boende, samt fattigdom bland barnfamiljer.

Hemma bäst?

På videoskärmen berättar Eila, 90 år, att hon bor ensam och inte själv kan röra sig utanför sin lägenhet. Hon önskar sig en plats vid ett serviceboende, men har inte fått någon.

– Jag vill inte klaga, men sanningen är den: Helsingfors har glömt sina åldringar.
Elina Leppihalme och Anja Ollila presenterar siffrorna. I Helsingfors bor 13 000 människor äldre än 85. År 2030 är de femtio procent fler.

Diakoniarbetarna är oroliga för de äldre som bor hemma, eftersom hemservicen har brist på personal. Besöken blir korta och svarar enbart på fysiska behov. Deras lösningsförslag är att se till att det finns tillräckligt med yrkesskickliga vårdare, fler olika boendemöjligheter för äldre, samt att staden och tredje sektorn förenar sina krafter.

– Hur ska ni främja äldreomsorgen så att den motsvarar behoven? frågar de kommunalvalskandidaterna.

– Det finns stora problem, men de är inte samma för alla. Jag tror vi kan lösa en del med gemensamt boende, en del med till exempel frivilliga vänner, säger Anna Munsterhjelm (Saml).

– Jag kommer raka vägen från klassrummet där vi talade om hur hemservicen byggts upp i Nordsjö, säger Tuulikki Vuorinen (KD) som är lärare inom social- och hälsovårdsområdet.
Hon berömmer projektet där man minskat vårdarnas arbetsbörda och fått mer tid för åldringarna genom att göra om arbetstiderna och flytta icke-brådskande besök från rusningstiderna.

Maria Ohisalo (Gröna) blickar utomlands och nämner både korridorboenden och studerande som bor billigt på äldreboenden, i utbyte mot att de tillbringar tid med de äldre.

– Det berör också andra än äldre, till exempel rörelsehindrade.

Lotta Keskinen (SFP) kopplar till diskussionen om den allmänna militärtjänstgöringen och föreslår att en civiltjänstgöring för alla också kunde bidra till att lösa problemen med för lite personal i hemservicen och ensamhet bland de äldre.

– Vi har alla ett ansvar att ta hand om våra äldre. Vi är inte så bra på det i Finland, här kunde vi se oss själva i spegeln, säger Pia Kopra (Sannf).

Höga hyror ett problem

Att bo i Helsingfors blir allt dyrare. Varje år har diakoniarbetarna över 12 000 klientkontakter som rör ekonomiska frågor. År 2015 spenderade staden över 2,2 miljoner av utkomststödet på hyresbetalningar.

– Vi måste gå från att släcka bränder till att förebygga problemen, säger Ulla Hännikäinen och Anna Hästö som presenterar diakoniarbetarnas lösningsförslag: I socialarbetet ska fokus ligga på att utveckla människors ekonomiska färdigheter och kontroll över sitt liv. Tillgången till boenderådgivning ska förbättras och tröskeln till den hållas låg.

– Tanken med att flytta utkomststödet från kommunerna till Folkpensionsanstalten var ju att frigöra socialarbetarnas resurser. Vi måste hålla fast vid att det ska finnas tid att möta män-niskor och skapa relationer, säger Ohisalo. Den största faktorn är ändå bostadspolitiken.

Om utbudet var större skulle hyrorna sjunka.

– Om vi håller fast vid de planer som finns kommer det att byggas nya bostäder i Helsingfors, säger Tarja Kantola (SDP).

Liksom de andra kandidaterna påpekar Timo Laaninen (C) att det är systematiska problem som gör boendet dyrt. Hyresvärdarna vet att de kan höja hyran eftersom de får in en del av dem från bostadsstöd.

– Min personliga åsikt är att vi borde få till ett hyrestak. Det hjälper inte att bygga fler dyra bostäder, det hindrar närvårdare och andra lågavlönade från att bo och jobba här, säger Sirkku Ingervo (VF). Vi måste begränsa strävan efter vinst.

– Att hyrorna är så höga beror på ägarnas girighet, säger Kopra.

Hon föreslår en hyresbroms och vill att systemet för stadens ARA-bostäder förändras.
– I akuta situationer kunde kyrkan ordna nödinkvartering.

Hobbyer mot marginalisering

Var tionde barnfamilj i Finland är fattig. Fritidssysselsättningar och hobbyer kunde motverka utslagning och marginalisering och problem senare i livet. Men när musiklektioner eller lagsport kan kosta över 1000 euro per år är det många familjer som inte har råd med hobbyer.
Diakoniarbetarna Nina Klemmt och Pinja Niemi föreslår hobbysedlar för barnfamiljer, fler gratisklubbar efter skoldagen och att föreningar kunde få gratisturer i skolornas gymnastiksalar.
Förslagen får starkt medhåll från kandidaterna. De flesta i panelen tycker att hobbysedeln är en utmärkt idé.

– Barn behöver något annat att göra efter skoldagen, om det är jobbigt hemma. I en hobby får de lära sig saker och utvecklas. Mer klubbverksamhet är också en bra idé, dagen blir lång om föräldrarna jobbar, säger Keskinen.

Emelie Wikblad

BRÖLLOP. Han är med och ordnar I nöd och lust- kvällen den 24 mars kl 18 i Matteuskyrkan. 16.2.2022 kl. 06:00

BRÖLLOP. Pandemin har ställt till det för många som funderat på bröllop. Men lagom till sommaren ser det ut att börja ljusna igen. En hurdan bröllopssommar kommer det att bli i år? 16.2.2022 kl. 06:00

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

PSYKISKT ILLAMÅENDE. Att unga drabbats hårt av pandemin är ingen överdrift. Årets Gemensamt ansvar kampanj uppmärksammar detta. Även i församlingar vill man erbjuda möjlighet för unga att få prata. 2.2.2022 kl. 06:00

barn och unga. Vi har ett mänskligt behov att bekräftas av varandra, se varandras miner, skratta åt varandras skämt, ifrågasätta varandra eller bara sitta trångt i en soffa. Detta oskrivna och outtalade märks egentligen först då det inte finns. 2.2.2022 kl. 06:00

JOHANNES FÖRSAMLING. Hon är ny informatör i Johannes församling. 2.2.2022 kl. 06:00

diakoni. Diakoner har tystnadsplikt och finns till för att hjälpa människor med olika behov. De påminner om att ta kontakt ifall du har något behov eller bara vill prata med en annan människa. 19.1.2022 kl. 11:52

Kalender. Om det är något jag lärt mig de senaste två åren så är det att planera lite mindre och tillåta lite mer spontanitet i vardagen. 19.1.2022 kl. 11:37

Konst. Hans utställning Fertility Now visas i Värehuset på Aaltocampuset i Otnäs 14.1–26.1. 19.1.2022 kl. 11:25

FÖRSAMLINGSKANSLI. Församlingskansliet är spindeln i nätet som ser till att församlingen fungerar. Det är också nästan alltid kansliet som utgör den första kontakten mellan församlingen och dess medlemmar. 5.1.2022 kl. 06:00

UNDERHÅLLNING. Då livet börjar handla om vår bekvämlighet och om vår rätt till underhållning och njutning tappar vi perspektivet. 5.1.2022 kl. 06:00

TRETTONDAGEN. Hans spanska släkt har lärt honom att trettondagen är värd att firas. 5.1.2022 kl. 06:00

julafton. Också i år ordnas på flera håll alternativa sätt att fira julafton. I Matteus ordnas julkyrka med julmiddag medan familjen Björk i Petrus öppnar upp sitt hem för den som vill komma. Andreaskyrkan delar i sin tur ut matkassar inför julhelgen. 15.12.2021 kl. 11:31

Helsingfors. De tuffa tider som kyrkan på många sätt nu genomlever kan öppna för nånting nytt. Vi behöver vara frimodiga och trygga. 15.12.2021 kl. 10:59

tv. Han slutade tvåa i Selviytyjät Suomi 2021. 15.12.2021 kl. 10:28