Julkalendern som församlings- medlemmarna i Helsingfors fick på posten har väckt mycket diskussion särskilt på sociala medier. Medieforskare Ari Nykvist undrar om kyrkan alls kan kommunicera på ett sätt som ligger i tiden.

Ville väl men det blev så fel

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Konstnären Jenny Lucander som tecknat kalendern publicerade i oktober en bild av den halvfärdiga kalendern på sitt Instagramkonto. När kalendern distribuerades vid första advent väckte den starka reaktioner eftersom ett homosexuellt par, som kysstes på Instagrambilden, saknas på den slutliga kalendern.

Ari Nykvist är mediaforskare och lärare i journalistik vid Åbo Akademi i Vasa. Han har som Vasabo inte fått kalendern, men har följt med reaktionerna.

– Även om jag är ateist känner jag här sympati för kyrkan. Det är lätt att hacka på den. Kyrkan får alltid slåss underifrån, säger han.

– I det här fallet har HBTQ-försvararna reagerat då de utgår från att kyrkan alltid har en konservativ syn.

Nykvist säger att det finns en polariserad syn både bland dem som förespråkar en liberal utveckling och bland de konservativa krafterna inom kyrkan.

– Media bidrar till att bygga upp den här polariseringen. I sin klickjakt har massmedias förmåga att nyanserat belysa världen blivit sämre.

Han undrar om kyrkan har förmågan att kommunicera så att man hänger med i tiden och förstår att världen förändras.

– Kyrkan borde få ut budskapet om att den inte alltid är det som man kanske tror. Men att den det oaktat står fast vid vissa värderingar.

Det anser Nykvist att man kan göra genom att gå ut i debatt och inte krypa för de liberala krafterna.

– Kyrkan ska utgå från sina egna värderingar, men måste också kommunicera öppet och förklara tydligt varför, de gånger värderingarna strider mot den allmänna uppfattningen. Det betyder att man måste ta debatten när den kommer.

Debatten sker i dag i sociala medier, och det är också där de som överreagerar finns. Nyqvist tycker att den kyrkliga rösten inte hörs tillräckligt i den debatten.

– Det slår tillbaka mot kyrkan. Gå ut i diskussionen i sociala medier.

Ville testa mottagandet

Jenny Lucader fick i uppdrag av församlingarna i huvudstadregionen att rita en julkalender som förmedlar värme, kärlek och mångfald.

– De ville att motivet skulle föreställa en verklig stadsbild med öppna tolkningsmöjligheter, säger Lucander till Svenska Yle.

På kalendern som församlingarna distribuerade i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, bland annat som instick i Kyrkpressen, saknas de kyssande männen. De står nu en bit ifrån varandra och deras hy är ljusare.

De förändringarna har nu nått över nyhetströskeln.

I tidningen Kotimaa säger Jenny Lucander att hon var tveksam till hur kyssen skulle tas emot av beställaren.

– På ett sätt ville jag testa hur den skulle tas emot, säger hon.

Bilden diskuterades i en arbetsgrupp inom de beställande församlingarna. Mirja Aukee-Peiponen, informatör i Esbo samfällighet, är medlem i arbetsgruppen.

– Enligt vissa var kyssen påklistrad och vi ville göra en julkalender som inte utesluter några förhållanden, säger hon till Svenska Yle.

Själv hade hon varit beredd att godkänna kyssen.

– En del av dem som fattade beslutet ansåg ändå att nu när det är jul ska vi inte förstärka polariseringen. Inom kyrkan finns redan en tudelning. Man ska kunna titta på bilden med lugn, säger hon.

Hudfärgen ändrades av trycktekniska orsaker.

Text: Johan Sandberg

Johannes. Kyrkan ska inte hoppa på varje trend, men vi måste vara medvetna om dem, säger citykaplanen Johan Terho. 25.9.2024 kl. 16:12

Kolumn. Allt snurrar snabbare och varje ögonblick tycks fyllas av krav, distraktioner och brådska. Jag tror det är därför människor söker sig till keramik, för att återknyta till något fysiskt och konkret. 25.9.2024 kl. 16:05

Terapi. Hon tar emot unga vuxna på Walk in-terapi i Östra centrum. 25.9.2024 kl. 16:02

Helsingfors. Diakoniarbetarna i Helsingfors berättar om den nöd de ser i samhället. Varje dag fattar de tuffa beslut om vilka som ska få hjälp och hur. Men hur länge orkar de? 11.9.2024 kl. 13:59

PRO DIACONIA. De har beviljats förtjänstmedaljer för sitt långvariga arbete som diakonissor i Helsingfors. 11.9.2024 kl. 13:53

Kolumn. Efter många år av passivt församlingsliv har en personlig upplevelse väckt en djup tacksamhetskänsla och lett till ett återupptäckt engagemang för Harry Bogomoloff. En ny fas av aktivt kyrkoliv har inletts – där tacksamhet och förlåtelse spelar en central roll. 11.9.2024 kl. 13:48

matteus. Hon ser fram emot höstens öppna torsdagskvällar i Matteuskyrkan. – Det bästa är att man kan komma hit för att bara vara, säger Emma Gustafsson som jobbar som projektledare i församlingen. 28.8.2024 kl. 17:06

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25