Min kyrka med Philip Teir

Människa. Hufvudstadsbladets kulturchef Philip Teir skrev ut sig ut kyrkan när han fyllde 18. 20.11.2010 kl. 00:00

Cata Portin

– Då hade jag väntat på att få göra det.

På den tiden betydde kyrkan som byggnad och plats ingenting för honom, han satt bara och frågade sig varför han skulle sitta där och lyssna till prat som han inte trodde på.

– Om man växer upp i Helsingfors kan det hända att det går att höra till kyrkan också om man inte tror på det kristna budskapet, men det var inte ett alternativ för mig. I Jakobstad där jag växte upp är det så många som är kristna att tron inte är något att ta lätt på.

Nu, 13 år senare, känns frågan inte längre så laddad även om den aktualiserats efter debatten kring antologin om Österbotten som Teir medverkar i.

– I dag förstår jag kyrkans kulturhistoriska betydelse och kyrkornas funktion som platser och symboler i konsten och litteraturen.

Teir besöker inte aktivt någon kyrka, men går när han blir bjuden. Han bodde tidigare nära Johanneskyrkan i Helsingfors och har också suttit i Gamla kyrkan till exempel när han sett sina barn uppträda med dagis, iförda änglavingar.

– Kyrkorna som byggnader tycker jag är gamla och skrämmande, fascinerande och vackra.

På grund av att han har släktingar som är katoliker har han också besökt de två katolska kyrkorna i Helsingfors. Den katolska mässans gregorianska mässmusik fascinerar honom.

– Då har jag slagits av hur luthersk den lutherska kyrkomusiken är, så strippad på melankoli och känslor.

Sofia Torvalds

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

julfirande. Hon drömmer om att det ska gå att fira jul tillsammans i församlingen även i år. 11.11.2020 kl. 07:00

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

traditioner. Att tända ljus på gravarna hör till hennes Allhelgonatraditioner. 26.10.2020 kl. 16:34

Allhegona. "Vi behöver ta avsked, minnas, gråta och visa medkänsla tillsammans." 28.10.2020 kl. 00:01

Samtalsgrupp. Johannes församling vill erbjuda människor en möjlighet att tala om livet efter skilsmässan och startar en samtalsgrupp för frånskilda. 14.10.2020 kl. 07:00

Stillhet. En fredag i månaden firar hon en lugn gudstjänst med inslag av tystnad. 14.10.2020 kl. 07:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

Änglar. Änglar, finns dom? Inför Mikaelidagen bad vi Helsingforsguiden Elisabeth Sandelin berätta var änglarna syns i stadsbilden. 30.9.2020 kl. 10:45

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

podcast. – Lyssna på vad den andra verkligen vill säga, inte bara för att fundera på ditt svar, rekommenderar diakonissan Gunilla Riska. 30.9.2020 kl. 00:00

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01