Svenskfinland har fått en ny gudstjänstordning som ska uppmuntra församlingar att ordna program också för de allra minsta.
– Tillfället påminner om dopets glädje och välsignelse. Konceptet är enkelt och bygger på sånger och växelverkan. I babykyrkan får man också röra på sig, säger Anna Brummer, kantor i Matteus församling.
Liknande koncept finns redan på finska, men det svenska formuläret innehåller färre gudstjänstelement.
– Vi har varit måna om att göra en enkel och lättillgänglig produkt. Det svåraste har varit att begränsa innehållet – en gudstjänst för småbarn ska inte hålla på längre än högst 25 minuter.
Förutom ordning för babykyrka, noter och sångtexter består gudstjänsthäftet också av praktiska anvisningar till gudstjänsledaren. I programmet ingår bland annat bibelläsning, ljuständning vid en ljusglob och välsignelse vid altaret. Ett dopljus och en dopkolt finns vid dopfunten som en påminnelse om dopet.
Helig trygghet
Enligt Brummer vänder sig Babykyrkan lika mycket till barn och föräldrar. Hon anser att det är fullt möjligt för prästen att tala till både småbarn och vuxna samtidigt.
– Om man är äkta och närvarande till hela sin person när man talar till barn, är man trovärdig också för de vuxna.
För famnbarn är förälderns närvaro och beröring ändå viktigare än ord.
– Babyer känner när föräldrarna hissar upp dem och gungar dem i takt till musiken. De ser dopljuset som tänds vid dopfunten och känner doften av brinnande ljus. Barnen hör också prästen skopa upp vatten ur dopfunten och känner hans välsignande hand på sina huvuden. Som helhet förmedlar dessa en upplevelse av helighet.
Vad får föräldrar ut av babykyrkan?
– Den erbjuder hela familjen en gemensam upplevelse. Genom babykyrkan vill församlingen förmedla att det finns något att falla tillbaka på när man känner sig otrygg, trött och rådlös. För många är det en vändpunkt att få barn, vilket öppnar också för djupare frågeställningar.