Bloggarkiv

Vårt dagliga bröd
Vårt dagliga bröd
Vårt dagliga bröd är en serie recept och tips på hur man får till olika sorters matbröd. Bianca Holmberg, Chribbe Aarnio, Gunnevi Winberg och Martin Nord turas om med att bjuda KP-läsarna på sina läckraste recept och bästa tips.

Ett första recept mot matsvinnet

29.06.2015 14:51

Världens matproduktion räcker till för att alla ska få tillräckligt med mat, säger de tre finländska experter som i fjol gav ut boken Hunger och överflöd (Nälkä ja yltäkylläisyys). Men distributionen av det goda lämnar mycket att önska.
Fattigdom är den främsta bakomliggande orsaken. På Hungerdagen samlas pengar in, men global matförsörjning är full av fallgropar. Gratis mathjälp kan slå ut den lokala livsmedelshandeln och då rubbas det som experterna kallar matsäkerhet.

Mat som genomgått processer är allmänt sämre än sin råvara och det faktum att livsmedelsindustrin pumpar in majsstärkelse i produkt som produkt har gjort fetma till en folksjukdom.

Globalt sett räknar man med att matsvinnet motsvarar mellan 25 och 30 procent av matproduktionen. Syndarna finns i alla led av matkedjan. I fattiga länder kan upp emot hälften av skörden ätas upp av råttor på grund av bristfällig lagerhållning. I den rika världen är matsvinnet i hushållen den största boven. Siffrorna är megalomana. Med det totala matsvinnet kunde man mätta två miljarder människor.

Vanliga finländska hushåll köper för mycket mat, lagar för mycket mat och beräknas slänga 20–30 kilo ätbar mat per år. Hos oss är det ingen ekonomisk katastrof, ett eliminerat matsvinn skulle ge en”löneökning” på ett antal hundralappar per år. Det är ändå flerdubbelt mer än lönepåslaget från senaste inkomstpolitiska överenskommelse.

Min alfabetisering i matlagningens konst har nått så långt att jag kan stava mig igenom ett antal recept och hålla ett tvåpersoners matlag rullande några veckor med tillräcklig variation. Men håller man sig stelt till recept blir det över av många ingredienser. Också en duktig kock behöver recept för återanvändning, ett av dem är dagens fusillisallad.

Veckans recept flyter därför i kanterna. Basen är fusilli (vilken pasta som helst går) och den blandas med lite vegetabilier. I receptet står rökt fisk eller bacon men det går att blanda i det mesta som är släkt med någondera. Överbliven pasta kan ersätta fusillin och så vidare.

FUSILLISALLAD

250 g rökt fisk eller stekt bacon
200 g fusilli (makaroni)
250 g majs-ärter-paprikablandning
1 st äpple
10 st körsbärstomater
1 st kryddgurka

till såsen
1 burk gräddfil
senap, salt, peppar
och socker

Tärna äpplet, tomaterna och kryddgurkan. Blanda ihop med fusilli och grönsakerna. Skär fisk eller kött i bitar och blanda in.

Rör ner lämpliga mängder av senap, salt, peppar och socker i gräddfilen och smaka efter. Klipp över gräslök eller annat grönt.

Rolf af Hällström

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39