Bloggarkiv

Laura Hellsten
Laura Hellsten
Laura Hellsten är född och uppvuxen i Mariehamn. Hon bor i Åbo där hon nyligen ansökt om att få börja doktorera i teologi. Laura är 33 år och gift med Markus. De bor i kollektivet Ödmjukhetens palats, tillsammans med några nära vänner.
– Jag kommer att blogga om vårt nya hem och hoppas kunna inspirera och uppmuntra människor att våga ta steg för att uppfylla sina drömmar.

Onsdag = Palatsmöte

04.04.2013 11:10

Igår kväll hade vi palatsmöte. Det har vi varje onsdag.

Nu kanske någon av er undrar vad ett sådant går ut på, så jag tänkte berätta :)

Palatsmöte är då vi en gång i veckan samlas med intentionen att alla som bor i palatset får bli hörda, sedda och att de olika behov som kan finnas får talas igenom. Ofta har vi också delat en gemensam måltid för att inleda palatsmötet. Just nu blir mötestiden ofta så sen på onsdagar att vi istället för gemensam middag, dricker en kopp te eller äter någon liten kvällsbit.

Det första vi gjorde igår var att påminna var och en om att vi samlas för att höra varandra och då är det viktigt att lämna telefonen, datorn och andra distraktioner borta för den stund vi är tillsammans. Efter det hade vi en kort bön där vi tackade för att vi nu äntligen får ha vårt första möte i det nya palatset.

Sedan fortsatte vi med vad som kallas en Kyrie och Gloria runda - något jag snappat upp på min förra arbetsplats (Åbo svenska församling), av Fredrik Portin. En Kyrie och Gloria runda går ut på att var och en får dela vad som varit jobbigt, utmanande eller ledsamt under den gångna veckan och sedan berätta vad som varit glädjeämnen, tacksägelser eller bönesvar. Ofta är det så att våra Kyrior och Glorior går ihop - det som varit en utmaning, förvandlar Gud till en gåva och det som varit ett sorgeämne har Han transformerat till Glädje. Efter Kyriet och Gloriat, delar man ännu vad vi ser fram emot under den kommande veckan.

När alla fått gå igenom och dela sina Kyrien, Glorior och sitt Hopp övergår mötet till att gälla mera "husangelägenheter". Med detta menar vi att vi delar hur det går med dom olika sysslor var och en sköter i hushållet, vi tar upp ifall någon är missnöjd med något eller önskar förändring på något. Även här är tanken att alla skall bli hörda och seddas. Vår filosofi är att om vi utgå från våra gemensamma värderingar, som alla delar, och är villiga all lyssna till varandras synpunkter i olika frågor, så hittar vi alltid på praktiska lösningar till dom konkreta utmaningarna. Ifall man istället försöker stirra på problem och ställa mitt sätt att göra emot dit sätt att göra, finner man sällan lösningar som inga blir halv-dåliga kompromisser. Den här typen av dialog, där behoven och värderingarna är centrala, kräver så klart, lite mera tid och krafter. Men och andra sidan, är vår erfarenhet under de senaste 3 åren av palatsboende, att vi nästan aldrig har gräl, kriser eller inflammerade situationer. Med hjälpa av denna kommunikations modell och genom att investera i att komma samman varje vecka, undviker vi de flesta utmaningar före de ens uppstår.

Under mötet igår, gick vi även igenom behovet av nya rutiner och nya "poster" (för hushållssysslor) nu när vi har nytt hus och nya saker att sköta. T.ex. kunde vi konstatera att vi behöver någon som ansvarar för oljepannan och att handelsministern har mera att göra, nu när butikerna är längre borta och vi fortsättningsvis varken har eller kommer att skaffa, någon bensindriven bil.

Samtidigt kunde vi konstatera att vi inga ännu kan besluta slutligen om vem som sköter riktigt vad eftersom vi ännu inga vet vilka nya rutiner detta hushåll kommer att innefatta. Så, precis som det är ibland, kommer det upp ämnen vi pratar om och kan konstatera vad vi strävar efter, men där vi ännu inga är i ett läge om att göra beslut om. Ibland behövs det bön, ibland bara tid och ibland finns det andra faktorer som behöver falla på plats förrän vi kan gå vidare i frågan. Det här är stunder som en "effektivitets centrerad" människa som jag, får lära sig att öva mitt tålamod.

På palatsmötet berättar vi även om vilka gäster som bett om att få komma till oss och kollar av med alla ifall vi har plats och utrymme för dessa. Vi hör även ifall någon av oss har resor eller jobb-keikkor som leder till att våra rum står lediga och då kan vi kanske ha flera människor på besök än vanligt.

Vi pratar också pengar och ekonomi på ett palatsmöte. Vi ser hur det står till i vår gemensamma matkassa och vilka utgifter vi kommer att ha här framöver. Tanken är alltså den att vi delar på allt. Det finns inga egna hyllor i köket eller frysen, utan alla mat, tvättmedels, toalettpappers, internet och andra utgifter står vi gemensamt för. Var och en ger av sina tillgångar till den gemensamma kassan och så sköter "handelsministern" om att köpa det alla önskar att skall finnas på plats. Själv får man sköta inköpen av kläder, personliga hygienartiklar, godis, alkohol och snabbmat eller icke-ekologiska köttprodukter, ifall detta är något man väljer att konsumera.

På palatsmötet ser vi också på olika specialfall som kan uppstå i samband med matkassan. T.ex. bjöd vi ju på både Sedermåltid och Uppståndelsefrukost under påsken och då har våra tillgångar överskridit det normala bruket. Gästfrihet hör ju till våra grundvärderingar, så vi skulle aldrig be gästerna om pengar, istället delar vi antingen gemensamt på det som tillkommer eller så väljer någon av oss som just då råkar ha lite extra finanser att välja att ge en lite större gåva den månaden. Ibland har vi ju också besökare som vill bidra och vara med på ett hörn, så då får dom lägga pengar direkt i kassan. Det är dock viktigt för oss att veta att de som ger finansiella tillskott gör det för att dom vill, inga för att dom har dåligt samvete eller lärt sig att så här "skall" man göra om man är gäst. Så under en lång tid, vägrade vi alls att ta emot pengar från utomstående. Nu har vi dock lärt oss att det faktiskt finns folk som ärligt och öppet blir så glada över det vi gör och hur vi tjänar varandra och andra, att de vill bidra med sina slantar och därför har vi faktiskt öppnat ett nytt palatskonto: FI90 4055 0011 4980 90 :)

När vi sedan tagit upp alla ärenden och blickat in i den kommande veckan, så avslutar vi mötet med att tacka varandra för tid och uppmärksamhet. Det samma vill jag göra för dig som orkat läsa ett så här långt inlägg!

Hej!
tack för din fråga. Orsaken till det frekventa användandet av inga, är för att jag kommer från Åland. I bloggtexter tycker jag det gör sig väl att dialektala uttryck och personligt språkbruk får komma fram mer än annars. Så SÖIS e de!
;)
Din blogg är mycket intressant,men jag undrar varför du konsekvent skriver inga istället för inte.

Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35