Bloggarkiv

Laura Hellsten
Laura Hellsten
Laura Hellsten är född och uppvuxen i Mariehamn. Hon bor i Åbo där hon nyligen ansökt om att få börja doktorera i teologi. Laura är 33 år och gift med Markus. De bor i kollektivet Ödmjukhetens palats, tillsammans med några nära vänner.
– Jag kommer att blogga om vårt nya hem och hoppas kunna inspirera och uppmuntra människor att våga ta steg för att uppfylla sina drömmar.

Onsdag = Palatsmöte

04.04.2013 11:10

Igår kväll hade vi palatsmöte. Det har vi varje onsdag.

Nu kanske någon av er undrar vad ett sådant går ut på, så jag tänkte berätta :)

Palatsmöte är då vi en gång i veckan samlas med intentionen att alla som bor i palatset får bli hörda, sedda och att de olika behov som kan finnas får talas igenom. Ofta har vi också delat en gemensam måltid för att inleda palatsmötet. Just nu blir mötestiden ofta så sen på onsdagar att vi istället för gemensam middag, dricker en kopp te eller äter någon liten kvällsbit.

Det första vi gjorde igår var att påminna var och en om att vi samlas för att höra varandra och då är det viktigt att lämna telefonen, datorn och andra distraktioner borta för den stund vi är tillsammans. Efter det hade vi en kort bön där vi tackade för att vi nu äntligen får ha vårt första möte i det nya palatset.

Sedan fortsatte vi med vad som kallas en Kyrie och Gloria runda - något jag snappat upp på min förra arbetsplats (Åbo svenska församling), av Fredrik Portin. En Kyrie och Gloria runda går ut på att var och en får dela vad som varit jobbigt, utmanande eller ledsamt under den gångna veckan och sedan berätta vad som varit glädjeämnen, tacksägelser eller bönesvar. Ofta är det så att våra Kyrior och Glorior går ihop - det som varit en utmaning, förvandlar Gud till en gåva och det som varit ett sorgeämne har Han transformerat till Glädje. Efter Kyriet och Gloriat, delar man ännu vad vi ser fram emot under den kommande veckan.

När alla fått gå igenom och dela sina Kyrien, Glorior och sitt Hopp övergår mötet till att gälla mera "husangelägenheter". Med detta menar vi att vi delar hur det går med dom olika sysslor var och en sköter i hushållet, vi tar upp ifall någon är missnöjd med något eller önskar förändring på något. Även här är tanken att alla skall bli hörda och seddas. Vår filosofi är att om vi utgå från våra gemensamma värderingar, som alla delar, och är villiga all lyssna till varandras synpunkter i olika frågor, så hittar vi alltid på praktiska lösningar till dom konkreta utmaningarna. Ifall man istället försöker stirra på problem och ställa mitt sätt att göra emot dit sätt att göra, finner man sällan lösningar som inga blir halv-dåliga kompromisser. Den här typen av dialog, där behoven och värderingarna är centrala, kräver så klart, lite mera tid och krafter. Men och andra sidan, är vår erfarenhet under de senaste 3 åren av palatsboende, att vi nästan aldrig har gräl, kriser eller inflammerade situationer. Med hjälpa av denna kommunikations modell och genom att investera i att komma samman varje vecka, undviker vi de flesta utmaningar före de ens uppstår.

Under mötet igår, gick vi även igenom behovet av nya rutiner och nya "poster" (för hushållssysslor) nu när vi har nytt hus och nya saker att sköta. T.ex. kunde vi konstatera att vi behöver någon som ansvarar för oljepannan och att handelsministern har mera att göra, nu när butikerna är längre borta och vi fortsättningsvis varken har eller kommer att skaffa, någon bensindriven bil.

Samtidigt kunde vi konstatera att vi inga ännu kan besluta slutligen om vem som sköter riktigt vad eftersom vi ännu inga vet vilka nya rutiner detta hushåll kommer att innefatta. Så, precis som det är ibland, kommer det upp ämnen vi pratar om och kan konstatera vad vi strävar efter, men där vi ännu inga är i ett läge om att göra beslut om. Ibland behövs det bön, ibland bara tid och ibland finns det andra faktorer som behöver falla på plats förrän vi kan gå vidare i frågan. Det här är stunder som en "effektivitets centrerad" människa som jag, får lära sig att öva mitt tålamod.

På palatsmötet berättar vi även om vilka gäster som bett om att få komma till oss och kollar av med alla ifall vi har plats och utrymme för dessa. Vi hör även ifall någon av oss har resor eller jobb-keikkor som leder till att våra rum står lediga och då kan vi kanske ha flera människor på besök än vanligt.

Vi pratar också pengar och ekonomi på ett palatsmöte. Vi ser hur det står till i vår gemensamma matkassa och vilka utgifter vi kommer att ha här framöver. Tanken är alltså den att vi delar på allt. Det finns inga egna hyllor i köket eller frysen, utan alla mat, tvättmedels, toalettpappers, internet och andra utgifter står vi gemensamt för. Var och en ger av sina tillgångar till den gemensamma kassan och så sköter "handelsministern" om att köpa det alla önskar att skall finnas på plats. Själv får man sköta inköpen av kläder, personliga hygienartiklar, godis, alkohol och snabbmat eller icke-ekologiska köttprodukter, ifall detta är något man väljer att konsumera.

På palatsmötet ser vi också på olika specialfall som kan uppstå i samband med matkassan. T.ex. bjöd vi ju på både Sedermåltid och Uppståndelsefrukost under påsken och då har våra tillgångar överskridit det normala bruket. Gästfrihet hör ju till våra grundvärderingar, så vi skulle aldrig be gästerna om pengar, istället delar vi antingen gemensamt på det som tillkommer eller så väljer någon av oss som just då råkar ha lite extra finanser att välja att ge en lite större gåva den månaden. Ibland har vi ju också besökare som vill bidra och vara med på ett hörn, så då får dom lägga pengar direkt i kassan. Det är dock viktigt för oss att veta att de som ger finansiella tillskott gör det för att dom vill, inga för att dom har dåligt samvete eller lärt sig att så här "skall" man göra om man är gäst. Så under en lång tid, vägrade vi alls att ta emot pengar från utomstående. Nu har vi dock lärt oss att det faktiskt finns folk som ärligt och öppet blir så glada över det vi gör och hur vi tjänar varandra och andra, att de vill bidra med sina slantar och därför har vi faktiskt öppnat ett nytt palatskonto: FI90 4055 0011 4980 90 :)

När vi sedan tagit upp alla ärenden och blickat in i den kommande veckan, så avslutar vi mötet med att tacka varandra för tid och uppmärksamhet. Det samma vill jag göra för dig som orkat läsa ett så här långt inlägg!

Hej!
tack för din fråga. Orsaken till det frekventa användandet av inga, är för att jag kommer från Åland. I bloggtexter tycker jag det gör sig väl att dialektala uttryck och personligt språkbruk får komma fram mer än annars. Så SÖIS e de!
;)
Din blogg är mycket intressant,men jag undrar varför du konsekvent skriver inga istället för inte.

Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00