Bloggarkiv

Johan Eklöf
Johan Eklöf
Johan Eklöf är i kaplan i Lappfjärd-Kristinestads församling. Han har också tidigare jobbat som matematiklärare, socialarbetare och journalist. Hans hobbyer är bl.a. digitalfotografering och HiFi.

Kristi ansikte

30.04.2012 00:40
April månad går mot sitt slut. Därmed håller också min tid som Kyrkpressens bloggare på att ta slut.  Dethär blir mitt sextonde skriveri på denhär bloggen.  Jag har publicerat 22 bilder. För mig har det varit trevligt att pröva på att blogga. Men om jag skall vara ärlig skulle det nog bli ganska krävande att fortsätta en månad till att skriva ett blogginlägg varannan dag. Det tar inte så lång tid att skriva dem – bara man vet vad man vill säga. Men att hela tiden hitta på något nytt är inte så lätt. Att låta bloggen bli ett slags dagbok är inte heller möjligt i mitt fall. Tystnadsplikten hindrar mig. Jag skulle ibland kunna ha hur intressanta saker som helst att berätta om andra människors trassliga förhållanden. Men tystnadsplikten (och mitt omdöme) förbjuder mig.
Den sista tanke jag denna gång vill dela med er handlar om ansikten. Jag skall börja med den fotografiska sidan av saken. Som amatörfotograf är jag ”allätare”. Men det finns ändå ett område av fotograferingen som för mig framstår som det klart intressantaste – och svåraste. Jag tänker på porträttfotograferingen.
Ett ansikte är som en spegel för själen. Ögon kan lysa av glädje eller vara fördunklade av självömkan och bitterhet. Rynkorna i ett ansikte kan berätta om genomgångna lidanden men också om ålder och vishet. Att kunna fota en människas ansikte så att man som fotograf inte grumlar till bilden utan fångar det väsentliga hos den människan liksom i förbifarten, utan att hon själv hinner förställa sig och ta på fotominen – det är svårt! Små barn har inte så lätt att förställa sig och är därför tacksamma objekt. Men en åldrings ansikte är ofta intressantare och mera utmanande att fota.
Jag känner människor vars ansikten strålar ut en sådan glädje att det är själavårdande att bara få se på dem en stund.
Jag roade mig med att slå in orden ”Guds ansikte” i ett bibelprogram. Jag fick 32 träffar. En stor del av bibelverserna handlade om att man gläder sig inför Guds ansikte. Och det är ju helt i linje med vad jag just skrev. Man kan bli glad av att se en glad människas ansikte. Hur mycket gladare skulle man då inte bli av att få se Kristi ansikte? (Det verkar som om vi inte i detta skede skulle kunna se Faderns ansikte.) – Eller är ”glad”  fel ord?  Tänk att få se ansiktet på en person som vet allt om mig men ändå älskar! Tänk att få berätta om mina smärtor åt honom som är ”smärtornas man!”  Tänk att få komma till honom med min kärlekslöshet, glädjelöshet och ofrid och få se in i det ansikte som är så fullt av kärlek, glädje och frid att det räcker till också åt mig!
Paulus skriver:
Ty Gud som sade: "Ljus skall lysa fram ur mörkret", han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken. (2Kor. 4:6)
Tack till Kyrkpressen och tack till er som läst och kommenterat vad jag skrivit. Och om någon undrar hur det är med mitt opererade knä så kan jag berätta att det är mycket bättre men ännu inte bra.
Johan Eklöf
30.4.2012 23:21
Tack Brita, Gunnar och Rut. Ni är alldeles för vänliga.
Vilka härliga bilder! Vi har tittat på dem flera gånger och det har gjort så gott ända in i själen!
Farväl! Vi kommer att sakna dina blogginlägg!
Rut Åbacka
30.4.2012 9:25
Tack för alla givande och tankeväckande inlägg samt alla fina bilder. God bättring för ditt knä.

Ledare. Hur många svältande barn krävs det innan världen vaknar? Det är en av de bittra frågorna många ställer sig när omfattningen av svältkatastrofen på Afrikas horn börjar stå klar. 1.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Esbo svenska församling har hyrt in proffshjälp för att sköta strömningen av gudstjänsterna, berättar kyrkoherde Kira Ertman.

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35
Bo-Göran Åstrand

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41
Håkan Nyman och Mårten Malmström har känsloband till skogarna i Vällskog.

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35
Minna Timmerbacka-
Vidjeskog är nu i det skedet när avståndet mellan kontrollerna blir längre. Men hon kommer att få leva med 
dem tills hon fyllt 70.

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44