Bloggarkiv

Johan Eklöf
Johan Eklöf
Johan Eklöf är i kaplan i Lappfjärd-Kristinestads församling. Han har också tidigare jobbat som matematiklärare, socialarbetare och journalist. Hans hobbyer är bl.a. digitalfotografering och HiFi.

Stort och smått

27.04.2012 23:12
Jag är intresserad av både stort och smått.  Mitt intresse  för det stora har fått mig att läsa en del (mera lättsmälta!) böcker i astronomi. Och intresset för det som är smått har fått mig att försöka förstå (utan att  lyckas så väldigt bra) en del om kärnfysik och mikrobiologi.
En galax, som t.ex. vår vintergata, är ett exempel på något stort. En atomkärna är liten. En cell i min kropp är ganska liten. Den fråga som då inställer sig är: Var befinner sig en människa? Är hon mera stor eller liten på denna skala? Jag har läst någonstans (tyvärr minns jag inte var) att människan befinner sig precis i mitten mellan det största och det minsta. Och det är först under de drygt  senaste 100 åren vi ens har kunnat räkna ut detta. På 1800-talet var varken rymdens enorma mått eller elementarpartiklarnas storlek kända.
Själv har jag lekt med tanken att det universom vi befinner oss i är den nödvändiga förutsättningen för att liv och därmed människor skall kunna existera. Vi bor i ett finjusterat universum på en planet som befinner sig på exakt rätt avstånd från en stjärna av rätt storlek. Jordaxelns lutning och jordens rotationshastighet är just precis sådan att förutsättningarna för liv finns. Likaså är förekomsten av grundämnen som syre och kol precis den rätta.  När ateisten skall förklara varför allt är så osannolikt fint justerat så hamnar han i svårigheter.  Jag har sett flera debatter där ateister griper till parallella universum som förklaring till detta. Man förutsätter alltså att det skulle finnas miljarder miljarder universum som vi inte kan se. – Tänk att man hellre griper till en sådan helt obevisad och osannolik hypotes än att tänka sig att det möjligen kunde finnas en Gud!
Mitt intresse för det lilla har gjort mig intresserad av makrofotografering. Man brukar definiera makrofoto som fotografering med objektiv som förstorar till åtminstone skala 1:1. Det betyder att ett föremål som är lika stort som kamerans sensor (eller filmruta) fyller upp hela bilden. Med ett bra makro-objektiv kan man få en myra att fylla upp hela bilden.
Om jag skall ta en promenad i skogen med kameran runt halsen sätter jag gärna på ett makro-objektiv. Då finns det alltid intressanta saker att fota, t.ex. fjärilar, skalbaggar och andra småkryp.  Sätter jag istället ett teleobjektiv på kameran kan det bra hända att jag kommer hem utan bilder. Det är inte sagt att jag råkar se en örn eller någon annan intressant  fågel på min promenad.
Helena Söderbacka
29.4.2012 12:33
O, vilken härlig berättelse! Tack för att du berättade den.
may
27.4.2012 23:52
Vilka fantastiska bilder, Johan! Frysta ögonblick!

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39