Bloggarkiv

Johan Eklöf
Johan Eklöf
Johan Eklöf är i kaplan i Lappfjärd-Kristinestads församling. Han har också tidigare jobbat som matematiklärare, socialarbetare och journalist. Hans hobbyer är bl.a. digitalfotografering och HiFi.

Vad hade jag gjort på Titanic?

09.04.2012 21:51
Den 10.4. 1912, alltså för precis 100 år sedan,  ångade världens då största fartyg RMS Titanic ut från hamnen  i Southampton för att via Frankrike och Irland styra stäven mot New York. 2224 personer befann sig ombord på den resa som var Titanics jungfruresa, men som också blev hennes sista resa. Kl. 2:20 den 15.4. 1912 sjönk fartyget efter att ha kolliderat med ett isberg 2 timmar och 40 minuter tidigare. 1514 personer drunknade.
Det är svårt att säga varför denna tragiska händelse har fascinerat människor så mycket under alla dessa 100 år. Ett bisarrt bevis på intresset är att en flytväst från Titanic för några år sedan såldes på auktion för 41.000 euro.
Själv blev jag intresserad av Titanic för 20 år sedan. Jag har sedan dess läst flera böcker i ämnet. Det som har intresserat mig mest är hur människor beter sig i en katastrofsituation. Det är som om både det bästa och det sämsta hos människan skulle komma fram då.
Det märkliga är också hur nästan varje liten detalj i händelseförloppet så småningom har klarlagts. Idag vet man precis vem som var skyldig till att fartyget byggdes av för tunn plåt, varför 44 livbåtar togs bort för att promenaddäcket skulle bli bekvämare och varför vakten i utkiken saknade kikare osv. Det verkar som om det mesta av mänskliga tillkortakommanden kommer fram redan här på jorden – hur mycket mera skall då inte komma fram på den yttersta dagen...
Rederiets chef och fartygets ägare J. Bruce Ismay ordnade åt sig själv plats i en av livbåtarna. Han räddade sitt liv men blev för resten av livet stämplad som en feg och självisk man. I en annan av livbåtarna skulle det ha funnits rum för 40 personer. Men endast 12 personer befann sig i livbåten, av dem sju besättningsmän och fem förstaklasspassagerare. När Titanic sjönk och hundratals människors hamnade i det iskalla vattnet vände livbåten inte om för att plocka upp en enda person.
Skeppsorkestern under ledning av violinisten Wallace Hartley fortsatte att spela för att lugna människorna. Många har berättat att det sista stycket de spelade var hymnen ”Närmare Gud till dig.” Sedan började fartyget luta så mycket att de inte mera kunde spela. De drunknade alla.
Den intressanta frågan är: Hur skulle jag ha betett mig? Svaret på den frågan kommer fram bara om jag skulle hamna i en liknande situation.
Denna bild av Titanic, som ångar ut mot Atlanten, tog 11-åriga Jack Odell.
Denna bild av Titanic, som ångar ut mot Atlanten, tog 11-åriga Jack Odell.
Gun Knuts
10.4.2012 17:53
Jag har själv ställt mig samma fråga när jag berörts av Titanics öde vid olika tillfällen.
Jag hoppas att jag skulle ropa på Jesus, samla så många barn som möjligt under mina "vingar" och med en tigrinnas mod och beslutsamhet tilltvingat dem en livbåt.
Sedan skulle jag också hoppas att jag kunde förmedla lugn, tröst och hopp...
Jag vill tro att det fanns många såna änglar ombord :)

Helsingfors. Teemu Laajasalo, kyrkoherde i Berghälls finska församling, efterträder biskop Irja Askola i november. 16.8.2017 kl. 15:35
– Gud har redan skapat oss, vi behöver inte skapa oss själva, säger Martin Modéus.

profilen. En av de saker dagens samhälle påstår är att vi har allting i vår egen hand.– Till en början kan det låta generöst, men i förlängningen gör det människan oerhört ensam, säger fembarnspappan, författaren och biskopen Martin Modéus 16.8.2017 kl. 16:16
Svein Inge Olsen

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40
Kjell Westö är tillbaka på bekanta marker i sin nya roman Den svavelgula himlen.

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25
Ärkebiskop Kari Mäkinen.

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39
Under skolvälsignelser ber man för att allt ska gå bra för barnen inför skolstarten.

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40
Rigmor Holst undervisade om bön under Kyrkans Ungdoms familjeläger i Pieksämäki. – Jag tror att vi måste vara raka och öppna om våra svårigheter och be mycket för varandra.

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28
Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01
En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01
I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04

Mia Anderssén-Löf.

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29
Mats Lindgård har svårt att acceptera att en allt större bit av prästernas arbetstid går till byråkrati.

Kolumn. Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn. 9.6.2022 kl. 11:02
Anne Holm-Haavisto har flyttat tillbaka till hembyn Vexala och har nu sin arbetsplats i Munsala kyrkby.

BÖNESVAR. En liten röst viskade i örat att hon inte ska återvända till Stockholm. Men Anne Holm-Haavisto lyssnade inte på rösten. Hennes längtan tillbaka var så stark. 9.6.2022 kl. 11:19
Åsa A Westerlund och Stefan Vikström har mycket gemensamt – men inte allt. När Stefan började i internatskola var han elva. Åsa var bara sju.

MISSIONÄRSBARN. Som barn till Afrikamissionärer bodde både Åsa A Westerlund och Stefan Vikström på internat i flera år då de växte upp. "Man blir slängd i sjön, och så måste man simma." Det har varit ett livsprojekt för båda att bearbeta vad de varit med om, och försonas med det. 8.6.2022 kl. 16:24
Många av dagens ledare inom kyrkan har haft Anna-Lisa Nylund-Nyström som sin ungdomsledare i Borgå. Men minnesplatsen över hennes arbete bland barn och unga kom att bli i en småstad, Viljandi i Estland.

BORGÅ. Hon var en legendarisk ungdomsledare för många årgångar av unga i Borgå. Inför sin död hade hon gett en gåva till människor i Estland – för vilka hon var helt okänd. 9.6.2022 kl. 10:46