Bloggarkiv

Johan Eklöf
Johan Eklöf
Johan Eklöf är i kaplan i Lappfjärd-Kristinestads församling. Han har också tidigare jobbat som matematiklärare, socialarbetare och journalist. Hans hobbyer är bl.a. digitalfotografering och HiFi.

Varför jubla i moll?

07.04.2012 20:51
Så här inför påsksöndagen vill jag dela med er en iakttagelse som jag gjort under många år. Jag vet inte riktigt hur jag skall börja. Kanske så här:
Jag har märkt att det kommer betydligt mera människor till kyrkan på långfredagen än på påsksöndagen. Och jag har funderat vad det kan bero på. Varför är vi mera intresserade av kampen än av segern? Varför tilltalar lidande  oss mer än glädje och jubel?
Jag kastar inte ut det här som en anklagelse, för jag är mycket medveten om att det gäller mig själv också. Jag har alltid haft lättare att skriva långfredagens predikan än påsksöndagens.Jag tror mig vara i gott sällskap också. Jag vill minnas att C.S. Lewis i företalet till sin bok ”Från helvetets brevskola” säger att det var ganska lätt att tänka sig in i hur en demon tänker, men att han aldrig skulle ha vågat sig på uppgiften att skildra hur en god ängel tänker. För en människa, som hör till ett fallet släkte, är demoniska frestelser mer välbekanta än himmelsk lovsång.
Jag frågar mig också om detta är något typiskt för oss finländare och kanske alldeles särskilt för oss lutherska finländare. Jag minns hur en rikssvensk pastor på besök i Finland var fascinerad av att finländarna (och särskilt då de finsktalande) t.o.m. sjöng sina lovsånger i moll.
Ja, hur är det riktigt med mig och oss andra finländare? Kan vi aldrig släppa loss jublet och tåga runt i kyrkan med uppsträckta händer som jag har förstått att man (ibland åtminstone)  gör i afrikanska gudstjänster?
Sedan kan man ju också fråga sig hur viktigt det är att jublet syns och hörs. Huvudsaken är väl ändå att det fyller hjärtat.
Trots all min försagdhet och ”finländskhet” vill jag ändå gå in i påsksöndagen med en bön om att uppståndelsens jubelstämning skulle få fylla mig denna påsk. Och jag går och bär på en längtan att försagdheten och molltonen åtminstone i himlen skall vara ett avklarat kapitel. Men litet avundsjuk är jag nog på de afrikanska syskonen. Hur kan de redan här och nu...?
Johan Eklöf
10.4.2012 13:59
Bästa jazzpastorn
Jag säger inte att det är något fel att jubla i moll. Jag bara frågar mig varför det kan vara så svårt för mig att jubla i dur. Willie Dixons resonemang om att Gud var "blue" då han skapade människan kan jag inte riktigt hålla med om. Gud var ju inte ensam. Han hade gemenskap inom Treenigheten (Fadern, Sonen och den helige Ande). Jag tror alltså att Gud inte skapade människan för att få litet sällskap utan att han skapade oss för att dra in oss i den kärleksrelation som redan fanns inom Treenigheten.
Min pappa var en stor jazzvän och jag är uppvuxen med Billy Holiday m.fl. som ljöd ur högtalarna där hemma. Jag gillar blues, men gissar att de himmelska tongångarna går mera i dur än moll.
Jazzpastorn
10.4.2012 12:07
Jag jublar gärna i moll.

Mollskalorna ger obegränsade möjligheter att ta ut svängarna. Så finns ju bluesen, tillsammans med gospeln, den moderna musikens grundpelare. Blues lever i och av gränslandet mellan dur och moll, precis som de flesta av oss. Enligt blueslegenden Willie Dixon är blues människans och skapelsens ursprungstillstånd, eftersom Gud, när han skapade världen, var ensam och "blue"

"According to Biblical history and all of the history of the world, the blues was built in man from the beginning. The first thing that came out of man is the blues because, according to the Scriptures, when God made man, man was lonesome and blue." - Willie Dixon
Johan Eklöf
9.4.2012 22:25
Tack Gun och Daniel för era kommentarer som båda kompletterade det jag försökte säga.
Daniel Norrback
9.4.2012 21:07
Jag funderar om svårigheten att jubla för oss lutheraner överlag och kanske särskilt finländska lutheraner har att göra med att vi kanske i teologin oftare betonar vår totala syndighet istället för att tala om vår rättfärdighet och nya identitet och helighet i Kristus? Har en broder och vän(som själv är luthersk präst) som raljerade lite över vår "simul iustus et peccator"(=samtidigt rättfärdig och syndare)-princip med att säga att "vi är 90 % syndare och 10 % rättfärdiga":) Jag tycker det var ganska bra sammanfattning av hur vi ofta betonar i lutherska sammanhang. Nu är jag inte för nån syndfrihetsteologi, det är inte det som är min poäng. Visst är det förstås sant att vi ÄR syndare i oss själva och rättfärdiga i Kristus. Men felet kanske är att vi mycket oftare talar om hur eländiga, fattiga och miserabla syndare vi är än vi framhåller att vi i Kristus är nya skapelser som är skapade till likhet med Gud, fullkomligt heliga, rena och rättfärdiga, friköpta osv. Får man ständigt höra hur usel och misslyckad man är är det ju inte så konstigt om man har svårt att jubla. Men om man istället får höra om allt det positiva Jesus har gjort för en och gör i en, att man i Kristus har en helt ny identitet som är fullkomligt befriad från synden, då har man kanske lättare att jubla av fröjd? För även om vi aldrig blir helt syndfria under vårt jordeliv, tror jag ändå att vi primärt som kristna ska tänka på oss som heliga och inte syndare. Paulus inleder ju t.ex. aldrig sina brev med att skriva: "Till alla syndarna i Korinth" utan "Till de heliga i Korinth". Heligheten borde så att säga vara "normalidentiteten" för oss som kristna, även om vi förstås samtidigt hela tiden för kämpa med den gamla männniskan och köttet. Vårt kött är fördärvat ja, men jag tror att Guds helige Ande och kraft är starkare än vårt kött. Och den Anden bor i oss. Den här "identitetsproblematiken" som jag skrivit om ovan kan vara en tänkbar orsak till frånvaron av jubel, tänker jag personligen. Sedan håller jag med Gun om att hockey-segrar har en sällsam förmåga att få oss finländare att jubla. Det gäller inte minst mig själv:)
Gun Knuts
8.4.2012 9:49
Jublande finländare? Jovisst, när de finska Lejonen gör mål då tåras även de mest härdade finska ögon och då står jublet högt i tak. Så visst kan vi jubla!
Jag oerhört glad och tacksam över Jesu uppståndelse men samtidigt så tagen över den smärta han fick utstå under sin korsdöd att glädjen liksom inte hinner med. Och så är det för stort för att förstå.

Siffror igen?

En av luckorna i Kristinestads fönsterkalender innehöll pepparkakor.

Kristinestad Julstad. Projektet Jul i sjöstaden vill ta fram traditioner och ge Kristinestad en image som julstad. 15.12.2011 kl. 10:07

Hagman. Teologie doktor Patrik Hagman fick ikväll Åbo Akademis Per Brahe-pris. Prissumman uppgår till 12 000 euro. 14.12.2011 kl. 19:00
Kyrkoherde Martin Fagerudd började jobba i Vanda svenska i mars 2010. Redan då var stämningen i arbetsgemenskapen dålig. 
– Ledarskapet har inte fungerat normalt på flera år, säger Fagerudd.

arbetsklimat vanda svenska domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift vill att Vanda svenska församling vidtar åtgärder för att förbättra sitt arbetsklimat. Långvariga tvister gällande ledarskap och administration har inverkat på arbetstagarnas ork och påverkat verksamheten i församlingen negativt. 14.12.2011 kl. 13:32

Halpa-Halli tobak alkohol. Affärskedjan Halpa Halli har tilldelats det första nationella folkhälsopriset, rapporterar Österbottens Tidning.  14.12.2011 kl. 10:20

ekumenisk jul Åbo. I år framförs det humanitära budskapet vid tillställningen Ekumenisk jul av Helsingin Sanomats ansvarige chefredaktör Mikael Pentikäinen. 14.12.2011 kl. 09:00

Lucia Nora Peltola. Se bilder från Lucias första uppdrag! 13.12.2011 kl. 09:50

Helsingforsbiskopen Irja Askola bjöd de missionsorganisationer som blivit utan bidrag från Vanda och Helsingfors till domkapitlet för samtal. 9.12.2011 kl. 15:05

församlingar prosterier. Antalet församlingar ändrar inte vid årsskiftet. Däremot blir prosterierna färre. 8.12.2011 kl. 10:02

Gravstenar har välts på S:t Marie begravningsplats i Åbo. Dådet skedde under natten till självständighetsdagen, rapporterar Kotimaa24. 7.12.2011 kl. 11:58

radio biskop. Nästa söndag diskuterar ärkebiskop Kari Mäkinen och biskop Kaarlo Kalliala gott och ont i direktsändning. 7.12.2011 kl. 10:43

tiveln själens dunkla natt Stig-Olof Fernström. C S Lewis har varit där, i mörkret. Moder Teresa har varit där. Johannes av Korset har skrivit en bok om ämnet. Den som tvivlar på Guds godhet eller existens är i gott sällskap – men det känns inte så. 7.12.2011 kl. 08:00
Seppo Häkkinen är biskop i S:t Michel stift.

Seppo Häkkinen Självständighetsdag Predikan. Biskop Seppo Häkkinens predikade i självständighetsdagens festgudstjänst. Han talade om otryggheten i vårt samhälle och påminde om att ingen behöver förlita sig enbart till sitt eget förstånd och sin egen kraft. 6.12.2011 kl. 12:40
Thomas Lundin vill inte begränsa sig till "antingen-eller" varken när det gäller jobb eller trosfrågor.

Thomas Lundin . Thomas Lundin har alltid gått sin egen väg utan att bry sig om vad andra tänkt eller tyckt om honom. 6.12.2011 kl. 14:00
Festgudstjänsten från Helsingfors domkyrka börjar klockan 12.

Självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst hålls i Helsingfors domkyrka tisdagen den 6 december klockan 12. I gudstjänsten predikar biskopen i S:t Michel stift, Seppo Häkkinen. 5.12.2011 kl. 13:47
Kyrkan måste efterlysa rättvisa och solidaritet, anser ärkebiskop Kari Mäkinen.

biskopsmöte Mäkinen. Evangelisk-lutherska kyrkans biskopsmöte samlas i dag till en endagssession i Helsingfors. Ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade mötet med morgonandakt och öppningstal. 5.12.2011 kl. 13:21

Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01