Bloggarkiv

Jani Edström
Jani Edström
Jag som gör bloggkalendern har levt drygt 50 år, är gift för andra gången, har fem barn och jobbar i Helsingfors. Hela mitt liv har jag bott i Finland. Dessutom har jag har fått resa en del och träffat människor mycket intressantare än mig själv. Jag betraktar mig som en sorts ekumenisk springpojke som rycker in där det behövs. Kallar mig också jazzpastorn och ser livet som en rad improvisationer kring ett givet tema.

28. Mina svärmödrar

28.12.2012 20:45

”Ni kan inte tro hur mycket världen har förändrats under min tid”, brukar Doris säga när vi träffas. ”Världen kommer nog inte att förändras lika mycket under er tid som under min tid.” Möjligen är det så. Och antagligen kommer många av oss att tycka likadant när vi kommit upp i hennes ålder.

Doris är min svärmor sedan drygt fyra år. Hon kan berätta om hur det var att växa upp i ett enkelt hem med många syskon. Ingen lyx, bara det nödvändigaste, om ens det. Hennes drömmar förblev i många fall just drömmar. ”Jag önskar jag hade fått studera, för jag hade lätt att lära mig”, säger hon ofta, ”men istället blev det att sköta mina yngre syskon och börja jobba för uppehället. Därför ville jag att mina barn skulle få gå i skola och utbilda sig.”  Och visst har livet för hennes barn tagit sig andra vägar, mycket tack vare henne. Nu bor Doris på ett åldringshem ett stenkast från vårt sommarhus mitt i staden. Det betyder att vi kan träffas så gott som dagligen under semestern. Ännu vet hon vägen, ännu känner hon igen mig och fortfarande blir hon lika glad att träffa mig.

”Momi” är mina barns mormor och min första svärmor. Vi har känt varandra i snart trettio år och hunnit dela vardag och fest, glädje och sorg, köksbordssamtal och matlagning. Momi har varit med om en hel del. Hon bortadopterades som tvååring och återupprättade kontakten till sin biologiska mor först när hon själv redan hade barnbarn. Kanske delvis just därför. Momi
och ”Kalle-moffa” gifte sig med presidentens lov eftersom de ännu inte var myndiga. Idag är Momi pensionär efter att ha jobbat som egenföretagare och burit ansvar för hem, matlagning, barn, barnbarn och några generationer jakthundar. Kalle-moffa är sjukpensionär sedan några år tillbaka och minns inte saker lika tydligt längre.

Efter skilsmässan har Momi någon gång mött frågan varför hon fortfarande har kontakt med mig, hennes f.d. svärson. Hon var antagligen lika förvånad och konfunderad över frågan som jag skulle ha blivit. För Momi, ”galnaste mormor på jorden” enligt henne själv, finns det plats för alla, också för en svärdotter och en svärson till.

En skilsmässa behöver alltså inte betyda att relationerna till den man varit gift med eller till ens svärföräldrar upphör. För det andra är relationerna till svärmor av ett speciellt slag,  särskilt om det finns barnbarn. För det tredje har Momis och min relation vuxit fram under många händelserika och intensiva år. Den relationen har det inte funnits någon anledning att ge upp, tvärtom.

Så den här tiden på året har jag förmånen att önska Gott Nytt År till mina bägge svärmödrar som jag vet att uppskattar mig och som jag respekterar och tycker mycket om.

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet