Bloggarkiv

Jani Edström
Jani Edström
Jag som gör bloggkalendern har levt drygt 50 år, är gift för andra gången, har fem barn och jobbar i Helsingfors. Hela mitt liv har jag bott i Finland. Dessutom har jag har fått resa en del och träffat människor mycket intressantare än mig själv. Jag betraktar mig som en sorts ekumenisk springpojke som rycker in där det behövs. Kallar mig också jazzpastorn och ser livet som en rad improvisationer kring ett givet tema.

27. Innesittande

27.12.2012 21:33

En gång i månaden besöker jag fängelset. Det har blivit en del av mitt jobb och mitt liv sedan några år tillbaka. Eller det är ju inte fängelset jag besöker egentligen, utan en fånge. Redan ordet fånge reducerar en människa till någon annan än den han egentligen är. Han är en medmänniska, en man i övre medelåldern, han är far, farfar, morfar, vän, anhörig, kollega. Dessutom är han en intelligent person som det är berikande att samtala med.

Idag besökte jag honom igen. Vi träffades i fängelsekyrkan som var prydd med julgran och en julkrubba som en fånge tillverkat. I fängelset är rutinerna viktiga. Hit hör utevistelsen på en timme, mattiderna, väckningen och sovtiderna. Också årstiderna är viktiga, de inger ändå nån sorts förväntan hos dem som sitter inne och bjuder på förändringar. Kyrkoåret har också betydelse, särskilt julen. Då bjuds det på julmat. Vid jul kan saknaden bli övermäktig för många. Ett julkort eller ett besök kan skapa ljus i ensamhetens mörker.

Fängelserna i vårt land är ofta rätt olika sinsemellan. I  rannsakningsfängelset sitter man vanligen en kortare tid, har egen cell, ofta tillgång till radio, tv, musik och hinner inte alltid etablera fasta rutiner och relationer. Fängelset där straffet avtjänas innebär för många ett hårdare liv. Inte alltid för att den dömde skulle ha begått grövre brott, ibland är det för fångens egen säkerhet som han eller hon placeras i en tuffare avdelning. Fångar med mörk hudfärg riskerar råka ut för handgriplig rasism av andra fångar, liksom de som begått brott mot barn ofta får utstå ett extra straff, andra fångars uttryckliga förakt.

Varje fånge har rätt till andligt stöd enligt sin egen tro. Fängelseprästen koordinerar det andliga arbetet i fängelset. Hit hör bland annat söndagsgudstjänster i fängelsekyrkan, lectio divina (bibelläsning) varannan vecka och enskilda samtal med fångarna. Numera finns det allt fler muslimer i våra fängelser. Muslimska fångar får snabbt kontakt med varandra. Religionen är deras varumärke, och känslan att inte passa in i vårt samhälle är något de ofta har gemensamt.

En av mina goda vänner har jobbat inom andliga arbetet i fängelser i många år och träffat hundratals fångar genom åren. Han har lyssnat på dem, samtalat med dem, bett för dem, hjälpt dem med praktiska saker inför frigivningen, sett en del personer återvända till samma fängelse och andra till ett fungerande liv i det så kallade civila. Jag har den största respekt för honom. Tyvärr finns det alltför få som han. Och vem vet när den dagen kommer då  fängelseledningen besluter att spara kostnader genom att lägga ut det andliga arbetet åt dem som ger den billigaste offerten. Själavårdssamtal på skype?

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39