Bloggarkiv

Ewert Gustafsson
Ewert Gustafsson
Ålänningen och mariehamnaren Ewert Gustafsson är Kyrkpressens bloggare under mars månad. Han är en kyrklig mångsysslare som prövat på så gott som alla jobb en församling kan bjuda på. Senast på jobbet som predikobiträde i Brändö-Kumlinge.
– Jag har aldrig bloggat tidigare så det blir en helt ny utmaning för mig. Det blir väl både kortare funderingar och längre om allt möjligt. Det kan bli svårt att hålla en röd tråd tror jag. Det blir väl filosoferande på skärgårdsfärjan blandat med ensamhet i stormen på en klippa i havsbandet.

bokstavsplock

26.03.2013 21:13

Det låg lappar med bokstäver på skrivbordet. Det här blev ordet:

Sången är bokstaven S. Församlingen sjunger. I församlingen får alla sjunga till och med om man bara har två toner i strupen där den ena är sprucken och den andra är falsk. Ibland lyfter taket av sången och ibland är det bara några få som sjunger. I psalmsången finns det vissa psalmer som gör att församlingen sjunger med, och i andra kanske man får sjunga själv. Allt beror på ens eget val av psalmer. Men man kan tyvärr inte sjunga allas favoritpsalmer alla söndagar. Och jag väljer väl svåra psalmer ibland...

A: Borde man spara till sist. Andakten, de ord man vill att folk skall bära med sig kan man inte leverera först. Då glöms det bort. Inte för att dragaren alltid har det viktigaste budskapet. Man samlas som en stor familj, en familj som samlats för att ha trevligt. I den finns det säkert tankar värda att ta vara på. De orden, värda att tänka på, en andakt för dagen som återstår.

M för musik. I en församling finns det ofta mängder av olika musik instrument. Orgeln är det största instrumentet av dem. Men också från en liten triangel som används av barnen ger sin ton åt musiken i församlingen. Bland församlingen finns det säkert flera som spelar ett instrument och den orkester det blir kan säkert användas i det dagliga arbetet i församlingen. Kanske orkestern inte alltid behöver spela tillsammans?

K: står såklart för kaffet. Jag har redan länge sagt att kaffet är kyrkans tredje sakrament. Och alla dessa kyrkkaffekoppar som man har druckit. Det tog en liten tid att ställa om sig till kyrk-ris. Men efter ett tag accepterade man det också. Dock saknade man nog kaffet. Gemenskapen över kyrk-riset var det samma som över kaffekoppen, men smaken var tack och lov annorlunda. De olika kaffesorterna som finns idag kanske man skulle ta in i kyrkkaffet. Jag skulle gärna ta en dubbel espresso, starkt nästan i överkant. Med mjölk smakar det jolmigt, och socker, nja det förstör kyrkkaffet. Kallt kaffe på flaska är kanske ingen höjdare heller. Borde församlingarna investera i en kaffemaskin för att få alla ”kunder” nöjda?

K är inte riktigt färdigt än för efter K kommer V och dom hör ihop. Kunskap och vetande. Hos församlingen finns det både kunskap och vetande både hos dem som verkar i arbetslaget och hos de som kommer med via verksamheten. Kunskap och vetande skall förmedlas vidare. Frågesporter mellan de olika lagen som samlas i verksamheten gör att kunskap och vetande sprids. Trots att filmen idag inte har så stor genomslagskraft som den hade tidigare, är det fortfarande ett ypperligt medel för att vi skall förstå och lära oss något. Jag tänker då inte på en vanlig massproducerad thriller utan något med ett innehåll som beskriver något vi tidigare inte varit medvetna om eller förstått.

Ä står för äventyr. Att vara med i en församling är alltid ett äventyr. Det händer alltid något. Ibland blir man fruktansvärt irriterad på något och ibland går man bara med glädje ut från verksamheten man bevistat. Allt kan man inte veta på förhand heller och ofta då man gör besök hos någon kan det leda till ett äventyr. Man kan råka mitt i något viktigt och bli indragen i det, eller så träffar man en stillsam herre eller dam som sitter i sin stol och väntar på att dagen skall gå. Oftast känner man sig lättad, och trött när äventyret är över – för den gången iallafall.

M har vi redan pratat om som musik, men sätter man ihop dessa två M så blir det m.m. Förkortningen kan både hjälpa och stjälpa. Jag tycker att man ganska ofta använder sig av den förkortningen, eller vill använda sig av den då julprogrammet helst skulle vara planerat vid påsk. m.m. lovar fler programpunkter än de angivna, men avslöjar absolut ingenting. Överraskningar i programmet kan vara planerade, men oftast då programmet skrevs har man ingen aning om vad överraskningen är. Så bra. Då kan man improvisera och lägga till i programmet utan att det märks.
Samkvämen i församlingen är minnen. De är roliga att ha kvar någonstans i medvetandet.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39