Bloggarkiv

Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg är programchef på Sigtunastiftelsen och musiker. Han kommer att blogga om sådant som rör sig i gränslandet mellan tro, kultur och samhälle – sett genom sina svenska glasögon.

En ny tronarvinge i republiken Sverige

23.02.2012 09:26

Idag har Sverige fått en ny tronarvinge. Jag gratulerar Viktoria och Daniel. Det är stort att få barn – särskilt sitt första. I och med detta kan man nog räkna med att den konstitutionella monarkin som statsskick i Sverige också förlängs med minst 30 år, något jag personligen är mer tveksam till.


Sedan kan man ju verkligen fråga sig hur ”monarkistisk” den konstitutionella manarkin är? I en monarki måste det vara monarken som regerar. I Sverige är det längesedan konungen var regent, även om han i officiella dokument kunde kallas så fram till 1974. Han ledde statsrådets sammanträden varje vecka, i så kallade konseljer, men sedan Karl XIV Johan lämnat scenen kunde han inte mera betraktas som regeringens verkliga ledare. Kungen reducerades från regeringschef till statens chef. Då Olof Palme mördats sade kung Carl Gustaf att han kände sig personligen berörd, därför att han hade varit den döde statsministerns medarbetare. Tvärtom hade inte stämt med verkliga förhållandet.


Vi lever trots allt i ett politiskt system där det nästan inte spelar någon som helst roll vad en statschef säger eller tar sig före. Han eller hon är en dekoration. Alla vet att Sverige sedan länge inte är någon monarki utan en välfungerande republik. Republik är folkstyre genom underifrån valda organ. Dessa organ har accepterat att en medlem av en viss familj ska vara landets högsta företrädare i officiella sammanhang. Det är en lustig relikt från en gången tid och borgar på intet sätt för något förstklassigt utfall. När kungar var riktiga monarker hände det att de avsattes eller avrättades. Sådant var rentav mycket vanligt i länder som Sverige, Ryssland, England, för att ta några exempel.


Monarki har egentligen inte så mycket med själva arvsprincipen att göra. Monarki är kunglig maktutövning, mer eller mindre (o-)inskränkt. Och naturligtvis: det mesta som den lilla nyfödda prinsessan tar i arv har väldigt lite eller ingenting alls med någon speciellt kunglig maktutövning att göra. Kungavärdigheten är i Sverige given genom lag; den kan också avskaffas genom lag. Det verkar vara betydligt enklare att göra Sveriges statschef till president än att krångla staten Sverige ur den Europeiska Unionen eller att återföra Sveriges Riksbank under parlamentarisk kontroll.


En maktlös furste i spetsen för en republik är med andra ord inget bisarrare fenomen än att demokratiska samhällssystem regelmässigt tillåter personer med ärvda ekonomiska tillgångar att utöva ett bestämmande inflytande över vem som ska ha en tryggad inkomst och vem som ska ligga det allmänna till last - eller hamna i utanförskap, som det numera heter.


Konungariket Sverige är således egentligen en republik och republiken Sverige har idag fått en tronföljare. Men visst gläds vi alla med Viktoria oc Daniel idag. Att få sitt första barn är fantastiskt!

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39