Bloggarkiv

Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg är programchef på Sigtunastiftelsen och musiker. Han kommer att blogga om sådant som rör sig i gränslandet mellan tro, kultur och samhälle – sett genom sina svenska glasögon.

Lovsång - som attityd

03.02.2012 15:30
I den kyrka jag regelbundet besöker är en av rikedomarna ett varierat musikutbud i gudstjänsterna. Men ibland kan jag ändå slås av hur ensidig och teologiskt torftiga många sånger i den s k ”lovsångsgenren” är. Vad är egentligen lovsång? Låt mig dela med mig av några funderingar.
I arkemandrit Sofronijs bok Den helia starets Siluan finns en poetisk text som heter Adams klagan. Den skrevs av den heliga Siluan (1866-1938), den olärde munken från Athos med utgångspunkt i det centrala fornkyrkliga motivet om den himmelska tonen och änglarna som ständigt sjunger den trefalt heliga sången inför Guds ansikte. Ett av de centrala avsnitten lyder så här: ”O Adam, vår fader, sjung för oss Herrens lovsång, så att
hela jorden kan höra, och alla dina söner lyfter sina sinnen mot Gud, och
fröjdas åt tonerna från den himmelska sången, glömska av sina sånger på
jorden.”
Lovsång har i den kristna tradition där jag vuxit upp ibland förknippats med glada, hänförda ungdomar med lyfta händer som sjunger banala texter om och om igen till tonerna av modern popmusik. Påfallande ofta har också lovsången orsakat konflikter i en del sammanhang, ibland med splittring
och ovänskap som tragiska följder. Hur kunde det bli så? När blev lovsång bara en fråga om musikstil?
Läser man de bibeltexter som finns under kyrkoårets söndag med temat ”Lovsång” framgår det att lovsång snarare är en attityd än något som har så mycket med musik att göra. Någon har sagt: ”Lovsång levs alltid, men sjungs ibland.” Det är väl formulerat. Lovsång är snarare en attityd än en
musikstil.  Det är att ge Gud äran för allt – stort som smått. Allt vi har fått kommer från Gud och allt ska också ges tillbaka till Gud. Lovsång som attityd innebär att bryta med självcentreringen och vår dyrkan av egot och istället leva i en attityd av tillbedjan där både våra ord och handlingar ärar Gud och är en respons på den himmelska sången - Guds sång till oss. För detta krävs ödmjukhet och daglig omvändelse. Den estniske tonsättaren Arvo Pärt fick uppdraget av University of Oregon att tonsätta hela texten till Adams klagan. Han började men efter ett tag avbröt han försöken. På den amerikanske journalistens fråga om orsaken till det nedlagda projektet skall Pärt ha svarat: ”Kanske för att jag inte gråtit tillräckligt”.
Vad tycker du om lovsång? Har du varit med om att olika uppfattningar om "lovsång" i kyrkan har orsakat konflikter? Kommentera gärna!
Dan-Erik
14.2.2012 17:20
Amen, säger jag till detta, Jan Edström!
Lovsång är inte en musikstil. Det är en livshållning.

Om vi - medvetet eller omedvetet - begränsar lovsång till Hillsong eller Bach tappar vi bort hela grejen.

Lovsång är kyrkans musik (språk, tilltal inte stil), men kan givetvis inte begränsas till kyrkorummet.

Lovsång kan förekomma i de mest skiftande sammanhang. Från jazzklubben Baked Potato i LA, där Abe Laboriel och Koinonia (än en gång) tog in lovsången på jazzscenen, till skogens sus där mången finländare fortfarande tycks hitta sin egen personliga lovsång.
Dan-Erik
6.2.2012 13:29
Bra fråga, Fredik. "Lovsång" i den mening som jag försöker beskriva den skulle också kunna stavas "efterföljelse". Vågar vi efterföljelse?

Anna-Lisa: Jag har vid några tillfällen varit med om att lovsången och tillbedjan skapat en mycket påtaglig och sund känsla (känsla är egentligen fel ord i sammanhanget men kah kan inte komma på någor bättre) av förkrosselse och ödmjukhet inför sina egna tillkortakommanden. En slags "syndanöd" helt enkelt då jag upplevt att mitt eget ego så ofta står i vägen för så mycket gott i mitt liv. Då har tårarna kommit - de renande, förlösande tårarna.
Tack för ditt inlägg, Dan-Erik. Jag tror att du lyfter fram något viktigt i fråga om lovsången - attityden. Vi glömmer lätt bort att lovsång mera representerar det kristna livet men istället reduceras den till en känsla av extas. Att leva ett liv i lovsång är dock inte bara en attityd till Gud, utan även till vår medmänniska. Det är ett liv i kärlek och förlåtelse.

För att ge en kommentar till din fråga skulle jag vilja påstå att lovsång alltid kommer att leda till konflikt. Men inte för att den uttrycks genom sång inom våra kyrkväggar, utan för att den är ett alternativ till livet i övrigt. För ett samhälle är lovsångs-attityden obekväm och den lovsjungande blir lätt stämplad som "konstig" eller en "out-sider". Jag skulle kanske vilja slänga tillbaka frågan - Vågar vi leva ett liv i lovsång?
För mig är lovsången i en kör med uppsträckta händer mot himlen, upprepningar av ord och stark musik en praktisk omöjlighet.
Däremot kan jag uppleva en stilla frid,känna glädje och tacksamhet över att Gud Fader har lovat att bära mina och mina vänners bördor och svagheter. För mig är det faktiskt svårt att gråta och sjunga lovsånger på samma gång..

Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00
Alice Ahlfors, sopran, sjunger i mitten av fotot, klädd i blå tröja.

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27
Sameprästen Mari Valjakka koordinerar kyrkans försoningsprocess i Sápmi.

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39
Mikael Hulten bor i Helsingfors och pendlar till jobbet i Kyrkslätt. Därhemma kläddes julgranen redan till lillajul.

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

SJÄLVSTÄNDIGHET. Jari Jolkkonen talade på självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jari Jolkkonen är biskop i Kuopio stift. 6.12.2022 kl. 13:00

Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38