Bloggarkiv

Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg är programchef på Sigtunastiftelsen och musiker. Han kommer att blogga om sådant som rör sig i gränslandet mellan tro, kultur och samhälle – sett genom sina svenska glasögon.

Det sitter i väggarna

06.02.2012 00:00
Varumärkesbyggande eller ”branding”, som det oftast numera (märkligt nog!) kallas på affärssvenska, handlar om hur företag eller organisationer kan positionera sitt varumärke gentemot potentiella, nuvarande och tidigare medarbetare, kunder eller andra intressenter. Ett starkt varumärke anses som en stor tillgång och idag räcker det inte med en känd logotype eller lätt identifierbara produkter. Idag ska ett starkt varumärke också kopplas till en ”berättelse”, gärna en berättelse som ibland ger associationer till helt andra saker än produkterna, men som stärker varumärket och skapar en känsla av historia, kvalitet och samhörighet.
Det finns många exempel på hur företag arbetar med detta i reklam och marknadsföring. Ett av de mest slående exemplen i Sverige är en stor matvarukedja som i många år nu i sina reklamfilmer skapat en ”berättelse” och med hjälp av samma skådespelare och samma scenografi fortsätter att berätta små historier som ska belysa företagets kärnvärden samtidigt som man gör reklam för sina produkter.
Varför skriver du om detta, kanske någon undrar. Det ska jag berätta. Och jag är medveten om att detta kan upplevas som oförblommerad textreklam. Men eftersom jag denna månad har tänkt att blogga om det som händer i min verklighet, och eftersom denna verklighet till stor del består av mitt arbete, måste jag ändå få berätta lite om min arbetsplats.
Jag jobbar på ett ställe som heter Sigtunastiftelsen. Även vi har – i likhet med många andra organisationer och företag – arbetat med vårt s k ”varumärke”. Sigtunastiftelsen är ett konferenshotell – ett av Mälardalens bästa, vill jag tillägga – som drivs kommersiellt och därmed är frestelsen stor att börja snegla på konkurrenter och låta marknadsanpassingen gå för långt. För Sigtunastiftelsen är också något mer än ett vanligt konfenshotell. Här bedrivs också en omfattande "ideell" verksamhet. Här finns en program- och utbildningsverksamhet, här bedrivs forskning, här har många svenska författare gått in och ut sedan 1930-talet, vi har ett av Sveriges finaste privata forskningsbibliotek, Sveriges största klipparkiv med tidningsklipp från hela 1900-talet och mycket annat. Sigtunastiftelsen grundades 1915 som en fristående stiftelse på kristen, humanistisk grund med ”den gränsöverskridande dialogen” som bärande idé redan från början.
I snart 100 år har människor här förvaltat den värdegrund och de grundidéer som stiftarna en gång formulerade. Visserligen måste dessa formuleringar och idéer tolkas i varje ny tid, men ”berättelsen” finns redan här. Den sitter i väggarna och behöver inte skapas av några inhyrda marknadsstrateger. Där andra liknande anläggningar måste ”hitta på” en berättelse som skapar atmosfär och samhörighet och köpa in inredning och artefakter som ska associera till denna historia – vare sig det är en massproducerad pubinredning som ska påminna om Irland eller något annat – har Sigtunastiftelsen redan allt detta.
Jag tror det ligger en stor fara i att kulturinstitutioner av olika slag och andra organisationer, som en gång startats av ideella skäl och vars verksamhet fortfararande motiveras av sådana motiv fastän de kanske tvingas marknadsanspassa sin verksamhet, alltför snabbt överger sina historiska rötter och luras med i det moderna varumärkestänkandet på fel sätt. Inte minst gäller detta kyrkliga verksamheter av olika slag.
Jag tror att det ibland kan vara bra för företag och organisationer att skapa en "berättelse", men i de flesta fall finns den redan där. Det handlar kanske mer om att lyfta fram den och tolka den för en ny tid.
Rosengården på Sigtunastiftelsen som den såg ut på 1920-talet.
Rosengården på Sigtunastiftelsen, vintern 2012.
Tack för månadens blogg.
Det är inte oväsentligt vilken inställning vi har till vårt dagliga arbete,eller t.o.m. arbetslöshet. Vi som enskilda individer kan vara aktiva tjänare i Gudsrike. Något där vi alla har en gemensam utgångs punkt är ju vår frihet att själva bestämma om vi vill ta steget ut och bli tjänare i Guds Rike,just på den plats som vi befinner oss i livet. Vi kan ju egentligen bara göra det vi kan, med de gåvor som Gud Fader har gett oss,sedan har Gudsvälsignelse en underbar förmåga att välsigna det lilla och enkla som har större betydelse än vi kan ana. Äran tillhör alltid vår Gud och Fader.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39