Bloggarkiv

Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg är programchef på Sigtunastiftelsen och musiker. Han kommer att blogga om sådant som rör sig i gränslandet mellan tro, kultur och samhälle – sett genom sina svenska glasögon.

Det sitter i väggarna

06.02.2012 00:00
Varumärkesbyggande eller ”branding”, som det oftast numera (märkligt nog!) kallas på affärssvenska, handlar om hur företag eller organisationer kan positionera sitt varumärke gentemot potentiella, nuvarande och tidigare medarbetare, kunder eller andra intressenter. Ett starkt varumärke anses som en stor tillgång och idag räcker det inte med en känd logotype eller lätt identifierbara produkter. Idag ska ett starkt varumärke också kopplas till en ”berättelse”, gärna en berättelse som ibland ger associationer till helt andra saker än produkterna, men som stärker varumärket och skapar en känsla av historia, kvalitet och samhörighet.
Det finns många exempel på hur företag arbetar med detta i reklam och marknadsföring. Ett av de mest slående exemplen i Sverige är en stor matvarukedja som i många år nu i sina reklamfilmer skapat en ”berättelse” och med hjälp av samma skådespelare och samma scenografi fortsätter att berätta små historier som ska belysa företagets kärnvärden samtidigt som man gör reklam för sina produkter.
Varför skriver du om detta, kanske någon undrar. Det ska jag berätta. Och jag är medveten om att detta kan upplevas som oförblommerad textreklam. Men eftersom jag denna månad har tänkt att blogga om det som händer i min verklighet, och eftersom denna verklighet till stor del består av mitt arbete, måste jag ändå få berätta lite om min arbetsplats.
Jag jobbar på ett ställe som heter Sigtunastiftelsen. Även vi har – i likhet med många andra organisationer och företag – arbetat med vårt s k ”varumärke”. Sigtunastiftelsen är ett konferenshotell – ett av Mälardalens bästa, vill jag tillägga – som drivs kommersiellt och därmed är frestelsen stor att börja snegla på konkurrenter och låta marknadsanpassingen gå för långt. För Sigtunastiftelsen är också något mer än ett vanligt konfenshotell. Här bedrivs också en omfattande "ideell" verksamhet. Här finns en program- och utbildningsverksamhet, här bedrivs forskning, här har många svenska författare gått in och ut sedan 1930-talet, vi har ett av Sveriges finaste privata forskningsbibliotek, Sveriges största klipparkiv med tidningsklipp från hela 1900-talet och mycket annat. Sigtunastiftelsen grundades 1915 som en fristående stiftelse på kristen, humanistisk grund med ”den gränsöverskridande dialogen” som bärande idé redan från början.
I snart 100 år har människor här förvaltat den värdegrund och de grundidéer som stiftarna en gång formulerade. Visserligen måste dessa formuleringar och idéer tolkas i varje ny tid, men ”berättelsen” finns redan här. Den sitter i väggarna och behöver inte skapas av några inhyrda marknadsstrateger. Där andra liknande anläggningar måste ”hitta på” en berättelse som skapar atmosfär och samhörighet och köpa in inredning och artefakter som ska associera till denna historia – vare sig det är en massproducerad pubinredning som ska påminna om Irland eller något annat – har Sigtunastiftelsen redan allt detta.
Jag tror det ligger en stor fara i att kulturinstitutioner av olika slag och andra organisationer, som en gång startats av ideella skäl och vars verksamhet fortfararande motiveras av sådana motiv fastän de kanske tvingas marknadsanspassa sin verksamhet, alltför snabbt överger sina historiska rötter och luras med i det moderna varumärkestänkandet på fel sätt. Inte minst gäller detta kyrkliga verksamheter av olika slag.
Jag tror att det ibland kan vara bra för företag och organisationer att skapa en "berättelse", men i de flesta fall finns den redan där. Det handlar kanske mer om att lyfta fram den och tolka den för en ny tid.
Rosengården på Sigtunastiftelsen som den såg ut på 1920-talet.
Rosengården på Sigtunastiftelsen som den såg ut på 1920-talet.
Rosengården på Sigtunastiftelsen, vintern 2012.
Rosengården på Sigtunastiftelsen, vintern 2012.
Tack för månadens blogg.
Det är inte oväsentligt vilken inställning vi har till vårt dagliga arbete,eller t.o.m. arbetslöshet. Vi som enskilda individer kan vara aktiva tjänare i Gudsrike. Något där vi alla har en gemensam utgångs punkt är ju vår frihet att själva bestämma om vi vill ta steget ut och bli tjänare i Guds Rike,just på den plats som vi befinner oss i livet. Vi kan ju egentligen bara göra det vi kan, med de gåvor som Gud Fader har gett oss,sedan har Gudsvälsignelse en underbar förmåga att välsigna det lilla och enkla som har större betydelse än vi kan ana. Äran tillhör alltid vår Gud och Fader.

jul radio och tv. Julbudskapet förmedlas på traditionellt sätt också via tv och radio. 23.12.2011 kl. 09:00

Vanda familjetragedi. En bönestund till minne av offren i gårdagens familjetragedi ordnas i dag i Vanda. Bönestunden inleds klockan 19 i Håkansböle kyrka.   22.12.2011 kl. 13:11

Kyrkpressen. VR:s julkör gav stressade pendlare julstämning. 22.12.2011 kl. 10:51

julrecept. I de senaste numren av KP har vi bett olika personer nämna en ingrediens som hör till deras julfirande. Vad kokar en köksmästare ihop av dem? 22.12.2011 kl. 09:00

På grund av ett trycktekniskt missöde levereras Kyrkpressens julnummer en dag senare till en del av hushållen i Nyland och Tammerfors. 22.12.2011 kl. 10:28
Marianne Tanttinen och hennes efterträdare Erika Rönngård.

annonsredaktör kyrkpressen. Erika Rönngård är ny annonsredaktör på Kyrkpressen. Hon efterträder Marianne Tanttinen. 23.12.2011 kl. 09:00

Prästen Gavin Tyte från Devon i sydvästra England gör succé med sin beatbox-version av julevangeliet, rapporterar Dagen. 21.12.2011 kl. 10:35
Matkassarna mättar många munnar i jul.

Matbanken på Åland delar i dag, tisdag, ut 75 matkassar. 20.12.2011 kl. 13:13
Frivilliga delar sin tid och ett lyssnande öra också i jultiden.

aamukorva telefonjour Helsinki. En ensam jul väcker många minnen till liv. Den frivilliga i telefonjouren kan vara den enda som lyssnar. 20.12.2011 kl. 09:56
Päivi Räsänen anser att det inte är lokalförsamlingarnas sak att bedöma läran inom kyrkans officiella missionsorganisationer.

Päivi Räsänen. Är kyrkan demokratisk i sin verksamhet, frågar inrikesminister Päivi Räsänen i en kritisk insändare i Helsingin Sanomat. 19.12.2011 kl. 11:42

jul fängelser sjukhus militären. Julen firas också i fängelser, på kaserner och sjukhus. 17.12.2011 kl. 09:00
Nora Peltola och hennes tärnor sprider ljus på äldreboenden, skolor och sjukhus.

Lucia Tjälstek. Julkyrkan har en självskriven plats i Lucian Nora Peltolas julfirande. 16.12.2011 kl. 13:37
Medlemmarna till stiftsfullmäktige och kyrkomötet väljs 13.2.2012.

kyrkomöte, stiftsgfullmäktige. Läs vem som kandiderar från din ort! 13.12.2011 kl. 11:55

Närpes Clas Abrahamsson sammanslagning. Församlingarna i Närpes, Pörtom och Övermark diskuterar en möjlig församlingsfusion. 15.12.2011 kl. 16:19
En av luckorna i Kristinestads fönsterkalender innehöll pepparkakor.

Kristinestad Julstad. Projektet Jul i sjöstaden vill ta fram traditioner och ge Kristinestad en image som julstad. 15.12.2011 kl. 10:07

– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52