Bloggarkiv

Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg är programchef på Sigtunastiftelsen och musiker. Han kommer att blogga om sådant som rör sig i gränslandet mellan tro, kultur och samhälle – sett genom sina svenska glasögon.

Det sitter i väggarna

06.02.2012 00:00
Varumärkesbyggande eller ”branding”, som det oftast numera (märkligt nog!) kallas på affärssvenska, handlar om hur företag eller organisationer kan positionera sitt varumärke gentemot potentiella, nuvarande och tidigare medarbetare, kunder eller andra intressenter. Ett starkt varumärke anses som en stor tillgång och idag räcker det inte med en känd logotype eller lätt identifierbara produkter. Idag ska ett starkt varumärke också kopplas till en ”berättelse”, gärna en berättelse som ibland ger associationer till helt andra saker än produkterna, men som stärker varumärket och skapar en känsla av historia, kvalitet och samhörighet.
Det finns många exempel på hur företag arbetar med detta i reklam och marknadsföring. Ett av de mest slående exemplen i Sverige är en stor matvarukedja som i många år nu i sina reklamfilmer skapat en ”berättelse” och med hjälp av samma skådespelare och samma scenografi fortsätter att berätta små historier som ska belysa företagets kärnvärden samtidigt som man gör reklam för sina produkter.
Varför skriver du om detta, kanske någon undrar. Det ska jag berätta. Och jag är medveten om att detta kan upplevas som oförblommerad textreklam. Men eftersom jag denna månad har tänkt att blogga om det som händer i min verklighet, och eftersom denna verklighet till stor del består av mitt arbete, måste jag ändå få berätta lite om min arbetsplats.
Jag jobbar på ett ställe som heter Sigtunastiftelsen. Även vi har – i likhet med många andra organisationer och företag – arbetat med vårt s k ”varumärke”. Sigtunastiftelsen är ett konferenshotell – ett av Mälardalens bästa, vill jag tillägga – som drivs kommersiellt och därmed är frestelsen stor att börja snegla på konkurrenter och låta marknadsanpassingen gå för långt. För Sigtunastiftelsen är också något mer än ett vanligt konfenshotell. Här bedrivs också en omfattande "ideell" verksamhet. Här finns en program- och utbildningsverksamhet, här bedrivs forskning, här har många svenska författare gått in och ut sedan 1930-talet, vi har ett av Sveriges finaste privata forskningsbibliotek, Sveriges största klipparkiv med tidningsklipp från hela 1900-talet och mycket annat. Sigtunastiftelsen grundades 1915 som en fristående stiftelse på kristen, humanistisk grund med ”den gränsöverskridande dialogen” som bärande idé redan från början.
I snart 100 år har människor här förvaltat den värdegrund och de grundidéer som stiftarna en gång formulerade. Visserligen måste dessa formuleringar och idéer tolkas i varje ny tid, men ”berättelsen” finns redan här. Den sitter i väggarna och behöver inte skapas av några inhyrda marknadsstrateger. Där andra liknande anläggningar måste ”hitta på” en berättelse som skapar atmosfär och samhörighet och köpa in inredning och artefakter som ska associera till denna historia – vare sig det är en massproducerad pubinredning som ska påminna om Irland eller något annat – har Sigtunastiftelsen redan allt detta.
Jag tror det ligger en stor fara i att kulturinstitutioner av olika slag och andra organisationer, som en gång startats av ideella skäl och vars verksamhet fortfararande motiveras av sådana motiv fastän de kanske tvingas marknadsanspassa sin verksamhet, alltför snabbt överger sina historiska rötter och luras med i det moderna varumärkestänkandet på fel sätt. Inte minst gäller detta kyrkliga verksamheter av olika slag.
Jag tror att det ibland kan vara bra för företag och organisationer att skapa en "berättelse", men i de flesta fall finns den redan där. Det handlar kanske mer om att lyfta fram den och tolka den för en ny tid.
Rosengården på Sigtunastiftelsen som den såg ut på 1920-talet.
Rosengården på Sigtunastiftelsen som den såg ut på 1920-talet.
Rosengården på Sigtunastiftelsen, vintern 2012.
Rosengården på Sigtunastiftelsen, vintern 2012.
Tack för månadens blogg.
Det är inte oväsentligt vilken inställning vi har till vårt dagliga arbete,eller t.o.m. arbetslöshet. Vi som enskilda individer kan vara aktiva tjänare i Gudsrike. Något där vi alla har en gemensam utgångs punkt är ju vår frihet att själva bestämma om vi vill ta steget ut och bli tjänare i Guds Rike,just på den plats som vi befinner oss i livet. Vi kan ju egentligen bara göra det vi kan, med de gåvor som Gud Fader har gett oss,sedan har Gudsvälsignelse en underbar förmåga att välsigna det lilla och enkla som har större betydelse än vi kan ana. Äran tillhör alltid vår Gud och Fader.

Johannes församling Stina Lindgård. Stina Lindgård från Borgå, tf kyrkoherde i Lappträsks svenska församling och Liljendals församling, söker tjänsten som kyrkoherde i Johannes församling. 17.2.2014 kl. 15:33
Laura och Markus Hellsten gifte sig sommaren 2012 på Utö.

Bröllop Utö . Laura och Markus Hellsten visste redan tidigt att på deras bröllop är gemenskapen det viktigaste - därför ställde de till med ett lägerbröllop på Utö. 14.2.2014 kl. 16:22
Christopher Killik kommer ursprungligen från Storbritannien. I Åbo spelar han bland annat mot de svenska skådespelarna Alexander Lycke och Anna-Maria Hallgarn.

Judas Åbo Svenska Teater Jesus Christ Superstar musikal. I dag har rockoperan Jesus Christ Superstar premiär på Åbo Svenska Teater. Vi har träffat Judas. 13.2.2014 kl. 08:00
Beväringspastor Samuel Erikson tycker att kyrkan ska finnas bland sina medlemmar, också i det militära.

samuel erikson. Huvudsyftet med militärtjänstgöringen är att tjäna fosterlandet, slår beväringspastor Samuel Erikson fast. Men de flesta lär sig också något om sig själva under tiden. Fast det ska erkännas: också Erikson räknar dagarna till hemförlovningen lika ivrigt som alla andra. 12.2.2014 kl. 00:00

nina wredlund. Det var i Esbo svenska församling som Nina Wredlund råkade ut för det sexuella ofredande hon berättat om i Västra Nyland. Nuvarande kyrkoherden i Esbo går nu ut och uppmanar personer som eventuellt råkat ut för samma sak att ta kontakt. 12.2.2014 kl. 12:00
För att försäkra sig om att ens vilja förverkligas efter döden kan man upprätta ett testamente.

döden. Då en nära anhörig går bort följer chock och sorg. I den situationen vill man inte ägna sig åt byråkrati, detektivarbete och släktfejder. Genom att ordna sina angelägenheter innan man dör kan de anhöriga undvika en del bekymmer. 11.2.2014 kl. 12:05

Margareta Puiras. En särskild arbetsgrupp ska under ledning av Margareta Puiras, stiftssekreterare för personalvård och utbildning, utarbeta ett handlingsprogram för personer som blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp i församlingsarbete. Det bestämde domkapitlet på sitt möte i fredags. På det här sättet ska församlingarnas beredskap att hantera sexuella trakasserier förstärkas. 11.2.2014 kl. 11:58

Karleby församling. Kaplan Jan Nygård är inte behörig att söka kyrkoherdetjänsten i Karleby svenska församling. Då Tuisku Winter återtagit sin ansökan innebär det att Per Stenberg är den enda sökande som är kvar. 7.2.2014 kl. 15:52

Ett uppdrag i församlingens missionsdirektion gav Kristina Örn i Närpes en nytändning i sin vandring med Gud. Hennes tro blev både starkare och mera betydelsefull. 7.2.2014 kl. 14:47

Sofia Torvalds. Kyrkpressenredaktören Sofia Torvalds har fått ett av Svenska litteratursällskapets pris för sin bok Hungrig. 5.2.2014 kl. 18:00

Göran Skytte. Likgiltighet, Jante och minoritetssammanhållning. KP:s Inkastare Göran Skytte efterlyste respons på varför en finlandssvensk tiger. Det krävdes tydligen en rikssvensk för att få svaren att börja välla in. 5.2.2014 kl. 10:18
Kyrkpressen tar ett steg närmare församlingarna med sin satsning på skräddarsydda och lokala insidor.

KP. I februari ordnar Kyrkpressen skrivar- och fotokurser i Österbotten för att inspirera blivande redaktörer till nysatsningen med lokala Insidan. 5.2.2014 kl. 10:14
Rättspsykolog Julia Korkmans utredning om övergrepp inom Finlands svenska metodistkyrka och Hurtigs barnhem är nu klar.

övergrepp. Nordiska biskopen Christian Alsted säger att metodistkyrkans interna utredning om de sexuella övergreppen lades ner för tidigt, och tar själv på sig ansvaret för att så skedde. 3.2.2014 kl. 14:56

I torsdags berättade Nina Wredlund i Västra Nyland hur en församlingsungdomsledare förgrep sig på henne för 35 år sedan. Biskopen stöder hennes krav på system för att anmäla trakasserier. 31.1.2014 kl. 19:11

Minska inte antalet allmänbildande kurser i gymnasiet. Det anser Kyrkostyrelsen i sitt utlåtande till Undervisningsministeriet. 30.1.2014 kl. 07:00

– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42