Bloggarkiv

Äta tillsammans
Äta tillsammans
Kyrkpressens matserie bjuder på mat för den som vill lyssna och umgås i stället för att prestera i köket. Matskribenterna är Bianca Holmberg och Rolf af Hällström.

Bordsbönen som provocerar

25.02.2016 12:28

Den nyligen avslutade dramaserien Downton Abbey var noga med att ge en korrekt bild av brittisk överklasskultur. Enligt seriens kulturhistoriska expertis var till exempel bordsbön en självklarhet på den tiden.

Men tv-bolagets expertis på dagens publik säger att bordsbön uppfattas som stötande. Så vid seriens måltider går kameran först när herrskapen sitter på plats i matsalen och tjänstefolket serverar.

I USA utanför storstadsregionerna är bordsbön på många håll en självklarhet och syns också på film. Att före måltiden få frågan ”Will you say grace with us today?” (Vill du leda oss i bordsbönen i dag?) är ett uttryck för förtroende.
Hos oss är offentlig bordsbön på undantag annat än på församlingarnas lägergårdar och vid frimurarmåltider. På vanliga lunchställen har jag upplevt det en enda gång. Ett gäng unga handbollsspelare som stående välsignade sin lunch på det lokala Socis. De var från Georgien, ett land som införde kristendomen på 300-talet. I matchen tog de stryk.

Förr i tiden välsignades nästan allt. I välsignelsen inneslöts dagen, natten,måltiden, årsskiftet och födelsen, skriver biskop Martin Lönnebo i sin bok Bönens trädgård. Den som kan sin franska vet att vårt adjö kommer från ”a dieu”, med dig vare Gud.

Den tiden är förbi. Åboteologen Patrik Hagman kallar vår tid för en kapitalistisk hederskultur. I den är mat en produkt för konsumtion och det enda viktiga är relationen mellan pris och kvalitet.
Men om man mot förmodan vill uttrycka sin tacksamhet för att ha mat på bordet och vänner att dela det med, hur gör man då?

En samlande ritual som gör att man inte kastar sig över maten är bra för gott bordsskick, säger den rikssvenska etikettdoktorn Mats Danielsson. En rundfrågning av tidningen Dagen visar en varierande praxis: Biskopen säger jo, alltid när jag är ensam, inte med familjen men alltid med gäster. Pastorn säger, jo, jag borde och riksdagsmannen jo, men inte lika regelbundet som förr.

Hemma hos oss är bordsbönen kort och koncis, en markör för var vi hör hemma. Till fest sjunger vi ”Glädjens herre”, också med gäster, som kanske känner sig obekväma med en läst bön.

Rolf af Hällström

BROILER MED ROQUEFORTSÅS

450 g strimlad kycklingfilé (marinerad går bra)
4 dl grönsaksbuljong
3 msk maizenamjöl
2 msk tomatpuré
1 tsk rosmarin
1 tsk Worchestershiresås
1 dl matgrädde
150 g blåmögelost
1 burk persikohalvor (päron går lika bra)
1 röd paprika

Bryn den strimlade broilern och lägg åt sidan.
Koka upp buljongen, rör ner mjölet i en skvätt kallt vatten. Blanda ihop.
Småkoka någon minut och krydda med tomatpuré, Worchestershiresås och rosmarin. Häll i matgrädden.
Smula ner blåmögelosten, de skivade persikorna och den småskurna paprikan.
Lägg till den brynta kycklingen och låt sjuda en stund. Servera.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39