Bloggarkiv

Äta tillsammans
Äta tillsammans
Kyrkpressens matserie bjuder på mat för den som vill lyssna och umgås i stället för att prestera i köket. Matskribenterna är Bianca Holmberg och Rolf af Hällström.

Närmat från fjärran länder

13.10.2015 10:37

”Outsourcing” är ett modeord som ramlar över oss på tidningarnas ekonomisidor. I praktiken har varje hushåll sedan länge ”outsourcat” eller utlokaliserat sin lagerhållning av livsmedel. Våra skafferier finns i matbutikerna och de stora livsmedelskedjorna bestämmer vad det är vi äter.

Begrepp som närmat, slow food, matringar eller varför inte Marthornas kamp mot det faktum att dagens system låter upp emot 30 procent av maten gå till spillo är gräsrotsreaktioner, försök att återta kontrollen över vad vi äter. Samtidigt är det små försök att återskapa någonting av den gemenskap som uppkommer när man känner sin leverantör.

Men för mig som fortfarande pluggar på matlagningens ABC känns närmatskraven som ett nytt alfabet. Den här artikelserien borde dessutom leda fram till enkla recept som gör det möjligt att se måltiden som gemenskap och inte matlagningsprestation.

I den första versionen av mitt tidigaste recept som fyller villkoret snabbt och smärtfritt på bordet visade sig ingredienserna vara tillverkade i Frankrike, Kina och på Nya Zeeland. Tittar man lite noggrannare på mitt recept kan man se en nedbantad och förenklad version av den indonesiska rätten Bami Goreng. Den globala kapitalismens grepp är hårdare än jag trodde.

Viltskavet ersätter jag numera med (dubbelt dyrare) lappländsk renskav. Vid senaste Slow food-marknad i grannbyn Fiskars gjorde jag ett tappert försök att öka lokalfärgen och ersatte proteindelen med hjortkorv från den lokala charkuteristen och drygade ut wokgrönsakerna med lokal purjo. De indonesiska kryddorna ketjap manis och sambal oelek har jag förenklat till sojasås och sweet chili i flaska.

Som efterrätt passar ett recept från en semesterresa över bergen på ön Kreta. Grekisk jogurt med en lämplig dos rinnande honung.

Bami goreng av enklaste slag

1 msk sojasås
1 skvätt chilipasta
4 msk sweet chilisås
250 g wokgrönsaker
250 g äggnudlar
400 g ren- eller viltskav
en halv purjolök
3 tsk rypsolja

Efterrätten:
grekisk jogurt
rinnande honung

Hetta upp oljan och bryn renskaven eller motsvarande i stekpanna.
Tillsätt den skivade purjolöken och wokgrönsakerna och fräs någon minut i het panna.
Tillsätt soja- och chilisås efter tycke och smak. Rör om.
Koka äggnudlarna enligt anvisningarna på förpackningen.
Blanda samman ingredienserna och servera.

Rolf af Hällström

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39