Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Malariapris

27.11.2011 12:43
När jag var liten bodde vi några år i Tanzania. Mina föräldrar visste att åtminstone något av deras fyra barn skulle få malaria i något skede. För att avdramatisera faran i det hela hittade de därför på att den i familjen som först fick malaria skulle få ett pris. Det var naturligtvis spännande det där, för ingen visste vem som skulle få infektionen först eller vilket priset var. Till sist fick min bror Krister feber och det visade sig att han hade vunnit tävlingen. Jag måste säga att idén med ett malariapris var ett ganska genialt drag av mina föräldrar. Krister var betydligt mer fokucerad på vad han skulle få i pris än att vara sjuk. Han fick en Tintin-bok.
I går vaknade Bertrand i feber. Första tanken var förstås om det var malaria. Vi bor i ett malariaområde och det verkligen kryllar av myggor i Fatick. Det här är det största orosmomentet. Att Ronya ska få malaria. Hon har massvis av myggbett. Jag är inte alls bekymrad över mig och Bertrand. Vi har båda haft malaria i flera omgångar som barn och överlevt. Det gör säkert Ronya också om - eller mer realistiskt är väl att säga när - hon får malaria. Men ändå oroar jag mig. Malaria är inget att leka med. Siffrorna på hur många människor på vår jord som dör i malaria varje år är svindlande stora.
Problemet är att veta om man ska ta malariaprofylax eller inte. Bertrand anser att det är onödigt för honom. Han har vuxit upp i Afrika och har aldrig tagit något i förebyggande syfte. Om det inte var för Ronya skulle jag inte heller bry mig om det. Får jag malaria tar jag medicin. Så tänker jag. Dessutom tror jag att jag är resistent mot myggorna. Jag har varit så pass många gånger i Tanzania som vuxen, inte tagit profylax, och aldrig fått malaria. Men hur ska man tänka när det kommer till ett stackars litet barn som inte kan bestämma själv? Ska man ge profylax som har en massa biverkningar, endel av dem riktigt allvarliga? Det är alltså fråga om att ge sitt barn gifter som ändå inte kan garantera någonting. Man kan få malaria ändå. Eller ska man bara låta bli och hoppas och be att malarian, när den kommer, inte ska vara av den värsta sorten?
Vi vet inte riktigt hur vi ska göra. Hittills har vi inte gett någon profylax åt vår dotter. Däremot äter jag någonting som heter Savarine, som man bara får tag på här, och som Ronya ska få i sig via amningen. Men den lär inte vara så effektiv. Några färska undersökningar säger att bröstmjölken i sig ska ha ett visst skydd mot malaria. Det finns så många åsikter om malaria att man blir riktigt förvirrad. Vi ska förhandla med en barnläkare här i Dakar om vad han anser att är bäst att göra. Jag vill ju göra allt jag kan för att mitt barn inte ska insjunkna i malaria. Men inte till vilket pris som helst.
Bertrands hade inte malaria. Inte den här gången. Vi gick till apoteket några kvarter från vår lägenhet och gjorde ett snabbtest. Det vara bara en förkylning. Så han fick inte malariapriset. Vi har nämligen också ett sådant. Men exakt vad det är för ett pris kan jag inte tala om, för det är en familjehemlighet. Men jag kan i alla fall säga så pass mycket att det inte är en Tintin-bok.
Anna Tikum
27.8.2012 18:43
Hej Alisha! NU fick jag in din kommentar på bloggen och har fått nya lösenord från Kp, så jag kan svara, men du har kanske redan gett upp... Men OM du läser det här. Några råd. Först och främst så finns det bra läkare numera överallt i Afrika, i all synnerhet i Tanzania. Privat, dyra sjukhus (för vita?...suck). Så vård får ni nog om något skulle inträffa, så ta det lugnt och njut av resan.

Innan jag åkte hit till Senegal ville jag inte ge vacciner alls åt Ronya, lite sådär luomu-frälst, du vet. Tog bara de mest nödvändiga. MEN här har jag helt tänkt om. Vår barnläkare här i Dakar lät mig förstås att jag är helt galen som inte låtit ge vissa vacciner, och han målade upp alla hemska följdsjukdomar som barn här har (massor) pga av att de inte (haft möjlighet till att) vaccinerats. Så nu har Ronya ALLT och lite till som man bara kan ge åt barn i Afrika, och det känns bäst så. Du måste förstås göra som du vill. Men sjukdomarna man kan få här är inget att leka med!

Malariaprofylax däremot tar Ronya inte och det säger läkarna här att man inte ska ge åt små barn, helt tvärtom vad man i Finland säger. Så där har du att fundera på. Själv bestämde jag att tänka så att jag följer de råd som duktiga professionella läkare som arbetar i Afrika ger mig. De har erfarenhet av livet här och vet nog vad de gör, tvärtemot vad finländska läkare har som alla läser samma läkarhemsida på sin dator och handlar efter den. Men vi har alltid en malariakur med oss i fall Ronya får riktigt hög feber och vi inte har tillgång till läkare. Då kan man ta för säkerhetsskull.

Barnmat kan vara svårt att få tag på och bra blöjor, så det kan du hålla i minnet. Skaffa alltså massor när du är i större städerm tup dar eller Arusha. Men grönsaker att koka och mosa finns det ju gott om i Tanzania. Och majsgröt och sånt. Vad hygien beträffar kunde du ta med mycket sånadär våtservetter för babysar att torka med vid blöjbyte. Vatten finns ju bara ibland, tyvärr...och oftast inte då man absolut behöver. Vore skäl att börja äta nån form av mjöksyrabakterier eller nåt liknande för barn innan resan och under hela resan. För magen reagerar nog säkert, kanske med diarré. Kan vara skäl att ha såndär saltupplösning som finns på apoteket som första hjälp mot diarré.

Kläder hm... många gör ofta det felet att de tar för lite kläder med till Afrika. Det beror på när ni reser och var ni är. Men det kan vara riktigt kallt i Tanzania om det vill sig. Så någon uppsättning varma kläder också. Glöm inte det.

Vet du, var inte alls orolig. Afrikaner är så barnvänliga och underbara så det blir nog bara en positiv upplevelse för er lilla och er alla. Janå, ibland kan det kanske bli lite väl många famnar för lillen...om hon inte är van med att främlingar tar henne i famn.

Hoppas att ni får en riktigt trevlig resa. Och hoppas att du fick något ut av det jag skrev. Men än en gång, var inte alls orolig, åk du iväg viss om att vad som än händer så finns det vård vid sjukdomsfall och de mest fantastiska lösningarna vid andra problem.

Kram,

Anna
Alisha
3.7.2012 0:56
Vet ej om jag kommer få svar men jag chansar. Har googlat runt på Google om att åka till Afrika med en liten bebis men knappt fått svar alls och så kom jag till denna sidan som hjälpte lite eller väldigt mycket om jag kommer få svar. Saken är den att jag ska resa med min pojkvän och vår dotter som nu är fyra månader men kommer att vara 7 månader när vi reser till Tanzania och stanna där ett tag då han kommer där ifrån, vad jag vill veta är, hur var det för
Dig att flytta till Senegal med din 5 månaders bebis, hur funkade det? Vad gjorde du med BVC, hade de invändningar att du skulle ta din dotter till Afrika? Vaccinerade du henne och med vad? Har hon börjat få malariatabletter nu? Hur gör
Man med mat, hygienen för sin bebis? Hur klär
Man sitt barn i värmen, vad ska man undvika och vad kan man göra för att bebisen ska ha det så bekvämt som
Möjligt? Jag har tusen frågor men dessa är dom jag kommer på just nu, jag chansar och hoppas att jag får svar! Förlåt för alla frågor men är lite orolig! Tack på förhand/Alisha

I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Den kyrkliga samfälligheten i Borgå, där den svenskspråkiga sidan är i ständig minoritet, visar inga tecken på att vilja restaurera det svenska församlingshemmet, som är fuktskadat och saknar varmvatten.

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06
Tre sägs upp i Kronoby församling, meddelar kyrkoherde Anders Store idag.

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46
I maj 2017 såg det ut så här när  finlandssvenska ekumeniska kyrkodagar och finska kyrkodagar ordnades i Åbo – då som en del i firandet av reformationens märkesår.

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17
Församlingens missionskrets och andra frivilliga ger värmande sockor åt de nydöpta.

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06
Biskoparnas syn på hur kyrkans äktenskap borde se ut placerar sig över hela skalan.
På bilden fr.v. biskoparna Keskitalo, Åstrand, fältbiskop Pekka Särkiö, Repo, Hintikka, Kalliala, ärkebiskop Luoma, Jolkkonen, Peura, Häkkinen och Laajasalo.

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17
Gustav Björkstrand är aktuell med biografin ”På avstånd ser man klarare”.

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00