Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Malariapris

27.11.2011 12:43
När jag var liten bodde vi några år i Tanzania. Mina föräldrar visste att åtminstone något av deras fyra barn skulle få malaria i något skede. För att avdramatisera faran i det hela hittade de därför på att den i familjen som först fick malaria skulle få ett pris. Det var naturligtvis spännande det där, för ingen visste vem som skulle få infektionen först eller vilket priset var. Till sist fick min bror Krister feber och det visade sig att han hade vunnit tävlingen. Jag måste säga att idén med ett malariapris var ett ganska genialt drag av mina föräldrar. Krister var betydligt mer fokucerad på vad han skulle få i pris än att vara sjuk. Han fick en Tintin-bok.
I går vaknade Bertrand i feber. Första tanken var förstås om det var malaria. Vi bor i ett malariaområde och det verkligen kryllar av myggor i Fatick. Det här är det största orosmomentet. Att Ronya ska få malaria. Hon har massvis av myggbett. Jag är inte alls bekymrad över mig och Bertrand. Vi har båda haft malaria i flera omgångar som barn och överlevt. Det gör säkert Ronya också om - eller mer realistiskt är väl att säga när - hon får malaria. Men ändå oroar jag mig. Malaria är inget att leka med. Siffrorna på hur många människor på vår jord som dör i malaria varje år är svindlande stora.
Problemet är att veta om man ska ta malariaprofylax eller inte. Bertrand anser att det är onödigt för honom. Han har vuxit upp i Afrika och har aldrig tagit något i förebyggande syfte. Om det inte var för Ronya skulle jag inte heller bry mig om det. Får jag malaria tar jag medicin. Så tänker jag. Dessutom tror jag att jag är resistent mot myggorna. Jag har varit så pass många gånger i Tanzania som vuxen, inte tagit profylax, och aldrig fått malaria. Men hur ska man tänka när det kommer till ett stackars litet barn som inte kan bestämma själv? Ska man ge profylax som har en massa biverkningar, endel av dem riktigt allvarliga? Det är alltså fråga om att ge sitt barn gifter som ändå inte kan garantera någonting. Man kan få malaria ändå. Eller ska man bara låta bli och hoppas och be att malarian, när den kommer, inte ska vara av den värsta sorten?
Vi vet inte riktigt hur vi ska göra. Hittills har vi inte gett någon profylax åt vår dotter. Däremot äter jag någonting som heter Savarine, som man bara får tag på här, och som Ronya ska få i sig via amningen. Men den lär inte vara så effektiv. Några färska undersökningar säger att bröstmjölken i sig ska ha ett visst skydd mot malaria. Det finns så många åsikter om malaria att man blir riktigt förvirrad. Vi ska förhandla med en barnläkare här i Dakar om vad han anser att är bäst att göra. Jag vill ju göra allt jag kan för att mitt barn inte ska insjunkna i malaria. Men inte till vilket pris som helst.
Bertrands hade inte malaria. Inte den här gången. Vi gick till apoteket några kvarter från vår lägenhet och gjorde ett snabbtest. Det vara bara en förkylning. Så han fick inte malariapriset. Vi har nämligen också ett sådant. Men exakt vad det är för ett pris kan jag inte tala om, för det är en familjehemlighet. Men jag kan i alla fall säga så pass mycket att det inte är en Tintin-bok.
Anna Tikum
27.8.2012 18:43
Hej Alisha! NU fick jag in din kommentar på bloggen och har fått nya lösenord från Kp, så jag kan svara, men du har kanske redan gett upp... Men OM du läser det här. Några råd. Först och främst så finns det bra läkare numera överallt i Afrika, i all synnerhet i Tanzania. Privat, dyra sjukhus (för vita?...suck). Så vård får ni nog om något skulle inträffa, så ta det lugnt och njut av resan.

Innan jag åkte hit till Senegal ville jag inte ge vacciner alls åt Ronya, lite sådär luomu-frälst, du vet. Tog bara de mest nödvändiga. MEN här har jag helt tänkt om. Vår barnläkare här i Dakar lät mig förstås att jag är helt galen som inte låtit ge vissa vacciner, och han målade upp alla hemska följdsjukdomar som barn här har (massor) pga av att de inte (haft möjlighet till att) vaccinerats. Så nu har Ronya ALLT och lite till som man bara kan ge åt barn i Afrika, och det känns bäst så. Du måste förstås göra som du vill. Men sjukdomarna man kan få här är inget att leka med!

Malariaprofylax däremot tar Ronya inte och det säger läkarna här att man inte ska ge åt små barn, helt tvärtom vad man i Finland säger. Så där har du att fundera på. Själv bestämde jag att tänka så att jag följer de råd som duktiga professionella läkare som arbetar i Afrika ger mig. De har erfarenhet av livet här och vet nog vad de gör, tvärtemot vad finländska läkare har som alla läser samma läkarhemsida på sin dator och handlar efter den. Men vi har alltid en malariakur med oss i fall Ronya får riktigt hög feber och vi inte har tillgång till läkare. Då kan man ta för säkerhetsskull.

Barnmat kan vara svårt att få tag på och bra blöjor, så det kan du hålla i minnet. Skaffa alltså massor när du är i större städerm tup dar eller Arusha. Men grönsaker att koka och mosa finns det ju gott om i Tanzania. Och majsgröt och sånt. Vad hygien beträffar kunde du ta med mycket sånadär våtservetter för babysar att torka med vid blöjbyte. Vatten finns ju bara ibland, tyvärr...och oftast inte då man absolut behöver. Vore skäl att börja äta nån form av mjöksyrabakterier eller nåt liknande för barn innan resan och under hela resan. För magen reagerar nog säkert, kanske med diarré. Kan vara skäl att ha såndär saltupplösning som finns på apoteket som första hjälp mot diarré.

Kläder hm... många gör ofta det felet att de tar för lite kläder med till Afrika. Det beror på när ni reser och var ni är. Men det kan vara riktigt kallt i Tanzania om det vill sig. Så någon uppsättning varma kläder också. Glöm inte det.

Vet du, var inte alls orolig. Afrikaner är så barnvänliga och underbara så det blir nog bara en positiv upplevelse för er lilla och er alla. Janå, ibland kan det kanske bli lite väl många famnar för lillen...om hon inte är van med att främlingar tar henne i famn.

Hoppas att ni får en riktigt trevlig resa. Och hoppas att du fick något ut av det jag skrev. Men än en gång, var inte alls orolig, åk du iväg viss om att vad som än händer så finns det vård vid sjukdomsfall och de mest fantastiska lösningarna vid andra problem.

Kram,

Anna
Alisha
3.7.2012 0:56
Vet ej om jag kommer få svar men jag chansar. Har googlat runt på Google om att åka till Afrika med en liten bebis men knappt fått svar alls och så kom jag till denna sidan som hjälpte lite eller väldigt mycket om jag kommer få svar. Saken är den att jag ska resa med min pojkvän och vår dotter som nu är fyra månader men kommer att vara 7 månader när vi reser till Tanzania och stanna där ett tag då han kommer där ifrån, vad jag vill veta är, hur var det för
Dig att flytta till Senegal med din 5 månaders bebis, hur funkade det? Vad gjorde du med BVC, hade de invändningar att du skulle ta din dotter till Afrika? Vaccinerade du henne och med vad? Har hon börjat få malariatabletter nu? Hur gör
Man med mat, hygienen för sin bebis? Hur klär
Man sitt barn i värmen, vad ska man undvika och vad kan man göra för att bebisen ska ha det så bekvämt som
Möjligt? Jag har tusen frågor men dessa är dom jag kommer på just nu, jag chansar och hoppas att jag får svar! Förlåt för alla frågor men är lite orolig! Tack på förhand/Alisha

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet