Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Vardag i Fatick

22.11.2011 11:23
Här är vi nu mitt inne i en alldeles vanlig vardag. Jag ska måla upp ramarna för hur vardagen ser ut hemma hos oss. Inlägget är främst ämnat för Ronyas mommo och moffa, så att de kan räkna ut när vi gör vad i förhållande till deras rutiner. Vi är två timmar efter finländsk tid.
Jag vaknar för sista gången efter nattens alla matningar vid ca 05.00-05.30 och fördriver tiden halvsovande i sängen med en superenergisk Ronya till 07.00, när Bertrand efter sin joggingrunda kommer och avlöser. Bertrand sover numera allt som oftast i gästrummet så att åtminstone en i familjen får sova. Sedan följer en snabb dusch varefter jag ställer mig vid gasspisen och börjar röra i kastrullen med hirs. Ja, jag ger gröten en ny chans nu när Ronya också ska ha morgongröt.
08.00 åker Bertrand iväg till jobbet och ca 08.30 kommer Seynabou, vår hemhjälp. Jag vet inte hur vi skulle klara oss utan henne. Från det att hon går hem vid 16.00-tiden om eftermiddagen till det att hon igen dyker följande morgon hinner vårt hus se ut som ett bomnedslag. Speciellt köket. Seynabou har arbetat i många finländska familjer tidigare, bl.a hos Lassus och Stores. Därför kan hon till och med lite finlandssvenska! Hemsysslorna här tar mycket tid, så om man kommit hit för att arbeta (eller vara mammaledig med en baby) är det ett absolut måste att ha en hemhjälp.
Vid ca 09.00 kommer Ami för att ta hand om Ronya de dagar när jag och Henriette kämpar med franskan. Ami är den som ska vara med Ronya sedan när jag börjar arbeta, så det är bra att de redan nu lär känna varandra. Ronya avgudar både Seynabou och Ami. Så fort de visar sig om morgnarna lyser hon upp och sträcker armarna upp mot dem. Det är meningen att Henriette ska komma vid 10.00, men hon brukar dyka upp mellan 10.30 och 11.30. Hon stannar dock alltid exakt två timmar, som överenskommet.
Vid ungefär 13.30 kommer Bertrand hem från arbetet och vi äter lunch tillsamman med alla som just då råkar vara hos oss. Efter det följer en timmes siesta när alla slänger sig på en säng eller på någon matta och sover en stund. Om vi har riktigt tur sover också Ronya just den timmen. Vid 15.00 åker Bertrand tillbaka till arbetet och grannflickorna börjar så småningom uppenbara sig. Vi leker med dem tills Bertrand kommer hem för dagen någongång mellan 17.00 och 18.00. Sen är det kväll och de äldre generationerna från kvarteret dyker upp för samvaro framför vår TV (som utöver BBC har ett par arabiska kanaler som fungerar).
Vid 19.00 får Ronya bada i sin ljusröda plastbalja och ungefär 20.00 äter hon sitt kvällsmål. Sen efter det är alla kvällar och nätter unika. Flickan sover ju inte särskilt bra, så man vet aldrig vilka av kvällens och nattens timmar hon tänkt sova och vilka hon tänkt vaka.
Detta är i all korthet ramarna för vår vardag här hemma i Fatick.
Seynabou
Ami
Anna Tikum
30.11.2011 19:04
Pia: Det är sen heller inte samma Seynabou!! Ann-Katrin sade i går att Häggbloms hade en annan vid samma namn....
Anna Tikum
25.11.2011 19:28
Pia: Jepp! Det är samma Seynabou.
Pia Kass-Anttila
24.11.2011 22:15
Hej!
Kan det vara samma Seynabou som var hos Häggbloms då i tiden? Jag minns en Seynabou som var hos dem då.

h. Pia
Anna Tikum
23.11.2011 18:12
Stocka: Hälsa alla i klassen från oss! Krama Anna-Mia.

Mamma & Pappa (mommo och moffa): snart får ni knipa henne hur mycket som helst i tårna!!!
mommo och moffa
22.11.2011 20:16
Bra - så vi vet .... Vi är nog "med" hela tiden och det är mer konkret på det här sättet. Skulle ha lust att knipa i Ronyas vänstra stortå där på den nedre bilden ....
Stocka
22.11.2011 15:29
Mycket trevligt att läsa er blogg. Intressant att få ta del av kultur och vardag. Jag tror nog att vi kommer att läsa en del i klassen också eftersom vi håller på med Afrika i BiGe. Ha det bra trots det halvvakna tillståndet av för lite sömn. Anna-Mia hälsar också!

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39