Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Söndagstankar 1

20.11.2011 13:56
Jag har alltid tyckt att söndagar är lite jobbiga. Speciellt under skoltiden var det så. Allting var så trögt och sömnigt och så var måndagen alltid hotfullt nära. Och ja, så var det ju förstås kyrkdag. Jag tyckte helt enkelt inte om att gå till kyrkan. Om jag påstod nåt annat vore det lögn. Och att ljuga, ser ni, det är synd. Så låt mig nu en gång för alla vara ärlig beträffande den här saken, och kom ihåg att jag är missionärsbarn, biskopsdotter, diakon, religionslärare och nu själv missionär: Jag tyckte att det var tråkigt att gå till kyrkan! Man kan alltså tycka det fast man har en massa religiösa titlar.
Men till kyrkan gick vi. Hela familjen. Varenda söndag. Vare sig jag ville det eller inte. År ut och år in. Och av någon orsak har det bara fortsatt. Det är det som är så märkligt. Jag menar, det finns ju ingenting som säger att jag måste. Jag tycker fortsättningsvis inte att kyrkbesöken om söndagarna är veckans höjdpunkt. Jag kan inte påstå att Gud känns särskilt nära just i gudstjänsten. Tvärtom kan jag ibland känna, att om Gud är nånstans så är det åtminstone inte i våra kyrkor om söndagarna. Och ändå sitter jag där. Ofta lika okoncentrerad som när jag var barn. Ibland räknar jag till och med otåligt minuterna tills prästens predikan ska ta slut. Precis som förr. Så man kan verkligen med rätta fråga sig vad jag gör där?
Jag ska försöka mig på ett svar på den frågan. Det är så här att det djupt, djupt inne i mig finns någonting som vill. Åtminstone lite grann. För annars skulle jag låta bli, det kan jag lova. Exakt vad det är där inne i mig som vill vet jag inte med säkerhet. Men jag håller på att ta reda på. Faktum är att det är just det som en stor del av mitt liv går ut på. Att ta reda på och försöka förstå vad det är i mig som behöver allt det där som en söndagsgudstjänst kan erbjuda. Och jag har upptäckt att när jag ärligt och uppriktigt gör det så för mig livet till alla möjliga spännande platser. Det är i alla fall min erfarenhet så här långt. Just nu har min strävan efter att försöka förstå mer av de hemligheter som den kristna kyrkan gömmer fört mig ända hit till Senegal. Hur häftigt är inte det?
Jag är inte helt säker på vad det är jag vill säga med det här inlägget. Kanske jag bara vill visa att det att man är kristen och missionär inte nödvändigtvis behöver betyda att kyrkbesök är det bästa man vet och att man tror sig ha svaren på alla existentiella frågor. Om det var kriterierna vore jag varken kristen eller missionär. Bara så ni vet.
I dag gick vi, vår vana trogen, till kyrkan. Och jag måste säga att ibland är det verkligen väldigt givande att delta i gudstjänsten om söndagarna. Ibland är det till och med riktigt roligt. Ibland är man helt säker att Jesus sitter där mitt i allting, riktigt, riktigt nära. I dag var en sån dag. Jag ska berätta mer om dagens gudstjänst och vad jag fick för tankar under den lite senare i dag. Nu måste vi få något i våra magar.
Dagens texter och sånger. (Datumet har av någon orsak inte ändrats på flera söndagar...)
Dagens texter och sånger. (Datumet har av någon orsak inte ändrats på flera söndagar...)
Kyrkans president Abdou Thiam med Ronya i famnen utanför kyrkan i Fatick (och jag).
Kyrkans president Abdou Thiam med Ronya i famnen utanför kyrkan i Fatick (och jag).
Anna Tikum
25.11.2011 19:31
Sussi: Voj tack, att du tycker om mina inlägg. det är sant som du säger. Ibland är det så skönt att bara sitta och ta det lugnt och ingen som kräver att man ska vara social. Sköt om dig!
Sussi
24.11.2011 12:30
Du är nog modig du! Tänk, precis sådär brukar jag tänka ibland. Att det är slött att sitta där och nöta bänken i kyrkan. Tankarna är ALLA ANDRA ställen utom kocentrerade på preästens ord under predikan. Men å andra sidan är det ju skönt det med. Att få tänka på annat i lugn och ro. Men jag medger, jag är ingen fanatisk kyrkobesökare sådär varje söndag. Men ibland känns det bra att sitta där och fundera och känna efter. Och känna gemenskap.

Och btw: du skriver en helt sjuuukt bra blogg! Just love it!
Du bara MÅST fortsätta att blogga! Det är helt vansinningt kiva att läsa om hur det är där.
Ha bra!

Jimmy Österbacka har fördjupat sig i kristen mystik och arbetar med en doktorsavhandling i ämnet.

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53
Redan som tonåring vurmade Stefan Löv för rock. Det gör han fortfarande.

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25
Michaela von Kügelgen dikterade sin första bok för sin dagistant när hon var fem år.

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00
Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17
– Jag gick ifrån ett jobb tusentals musiker ha. Det var inte ens svårt. Det kan bara ha varit Gud, säger Ben Clark.

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59
Den 13 augusti väljer församlingsmedlemmarna i Solf kyrkoherde.

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52
Kajsa Åbacka gillar att vara hjälpledare.

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49
– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00
Katarina Gäddnäs, Kent Danielsson och Mikael Kurkiala diskuterar helig dårskap i kyrkan på Hamnö, Kökar.

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50
Mikael Lindfelt kom till ÅA för att bli präst. Han blev rektor.

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00
Då och då uppstår det djupa samtal, både med egna församlingsmedlemmar och turister, säger församlingsmästare Tove Holmström.

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47
Finska Missionssällskapet stöder bland annat miljöfostran i Tanzania med medel för utvecklingssamarbete.

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55
Olyckan inträffade vid Honkiniemi lägergård.

olycka. En olycka inträffade i måndags i samband med Seinäjoki församlings barnläger. Olyckan skedde då ett barn simmade. Idag kom sorgebudet att barnet dött. 22.6.2023 kl. 14:55

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00