Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Religionen i Senegal

13.11.2011 18:57
I Senegal är 94% av beolkningen muslimer, 5% kristna och 1% utövar traditionell religiositet. Så säger statistiken. Men när Tor-Erik Store, som är FMS:s regionrepresentant för Västafrika (och som jag ska skriva mera om i ett annat inlägg), beskrev den senegalesiska religiositeten för mig sade han: I Senegal är 94% av befolkningen muslimer, 5% kristna och 100% animister. Tor-Erik vet vad han talar om för han har bott och arbetat med senegaleser i många år. Eftersom jag själv är ny här vågar jag inte analysera siffrorna, men av det lilla jag kunnat iaktta så verkar det vara just så som han säger.
Alla våra grannar räknas antagligen till den där 94 procenten i statistiken som är muslimer, men jag har upptäckt att de allra flesta aktivt också tillämpar nån form av traditionell religiositet. Vi får ständigt sådana råd och ibland också sådan uppläxning som helt tydligt bottnar i den traditionella tron. Vi har exempelvis fått lära oss att inte vara ute med Ronya mellan sju och åtta om kvällarna, för då kan hon bli väldigt sjuk. Det var Abdoulayeh som varnade oss för det. Efter klockan åtta är det sedan igen fritt fram att synas utomhus. En taxichaufför åter varnade Bertrand och sade att vi aldrig någonsin får öppna ytterdörren om vi på natten först hör ljudet av en hästkärra som stannar utanför huset och genast därefter en knackning på dörren, för då är det med all säkerhet en djinn som vill oss illa.
Andra exempel på traditionell religiositet är att alla barn som leker med Ronya har små amuletter knutna kring armleder, hals eller mage. I hemmen hänger också olika typer av amuletter. Men trots allt det här, som inte är muslimskt, är moskén några kvarter härifrån en plats som våra grannar troget besöker. Det är liksom okej med både och i det här landet. Och om jag förstod Tor-Erik rätt så är det på samma sätt bland många kristna också. Man blandar friskt det kristna med det traditionella.
Med statistiken ovan som utgångspunkt så förstår ni att vi med vår religiositet hör till en svindlande liten minioritet. Den där 5 procenten kristna utgörs dessutom främst av katoliker. Därför kan man säga att den lutherska kyrkan som vi arbetar i är en minioritet i minioriteten. Den består av 12 församlingar och har allt som allt kring 4000 medlemmar. Finska Missionssällskapet, som har skickat oss hit för att arbeta i och tillsammans med denna lilla minioritet, har funnits här allt sedan 1974.
De senegaleser som inte är kristna verkar inte ha något emot kyrkan och de missionärer som under årens lopp har funnits i landet. Tvärtom vet de att där kyrkan och missionen arbetar där gynnas hela samhället, inte bara de kristna utan också muslimer och de som utövar traditionell religiositet. Och det är ju så vi vill arbeta som kristna. Vi vill nå alla med bistånd och utveckling, oberoende av religiositet. Om senegaleserna inte bryr sig om det kristna budskapet, som kyrkan och missionen också gärna delar med sig, så får de i alla fall ta del av frukterna från de olika utvecklingsprojekten runtom i byarna. Och det är de mycket glada åt, har jag hört. Överlag finns det inga motsättningar religionerna emellan i Senegal. Det har Tor-Erik också lärt mig. I samma familj kan det finnas både kristna och muslimer och det är inget problem med det.
Jag har aldrig varit bosatt i ett muslimskt land tidigare. Men redan nu, trots att jag bara varit här i sex veckor, kan jag konstatera att det är väldigt hälsosamt för mig att vara här. Varje dag lyssnar jag till muslimska bönerop och ser hur människor troget, varje dag, går till moskén för att be. Allt det här utmanar mig. Det tvingar mig att reflektera över min egen tro. Är jag lika trogen min tro som de är sin?
Det är trummor istället för orgel i kyrkorna här i landet. (Bilden har inte så mycket med texten att göra....)
Det är trummor istället för orgel i kyrkorna här i landet. (Bilden har inte så mycket med texten att göra....)

Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01
Camilla Svevar är ny kyrkoherde i Replots församling.

kyrkoherdeinstallation. Replots församling fick på söndagen ny kyrkoherde då Camilla Svevar installerades i tjänst. En välfylld kyrka hälsade den nya herden välkommen, som samtidigt skrev historia då hon är den första kvinnan som blir herde i församlingen. 8.3.2020 kl. 16:13
Åbo domkyrka är huvudkyrka för Åbo svenska församling.

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Burma. Johan Candelin har fått inbjudan att bli biskop i Myanmar (Burma). Men han vill inte tacka ja förrän polisutredningen om Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är klar. 2.3.2020 kl. 16:38
Av alla femtonåringar deltog 77,4 procent i församlingarnas skriftskolor under fjolåret.

konfirmation. Mer än trefjärdedelar av 15-åringarna deltar i konfirmandundervisningen. Sammanlagt 49 000 unga deltog i konfirmandundervisningen. Motsvarande siffror i år var var 48 133. 2.3.2020 kl. 14:06
Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24
Helen och David Weston

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27
Gå till en gudstjänst eller andlig samling som du vanligtvis aldrig skulle besöka. Fråga dig: Vad får jag här? Tillåt dig själv att inte värdera eller ifrågasätta.

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01

Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02