Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Religionen i Senegal

13.11.2011 18:57
I Senegal är 94% av beolkningen muslimer, 5% kristna och 1% utövar traditionell religiositet. Så säger statistiken. Men när Tor-Erik Store, som är FMS:s regionrepresentant för Västafrika (och som jag ska skriva mera om i ett annat inlägg), beskrev den senegalesiska religiositeten för mig sade han: I Senegal är 94% av befolkningen muslimer, 5% kristna och 100% animister. Tor-Erik vet vad han talar om för han har bott och arbetat med senegaleser i många år. Eftersom jag själv är ny här vågar jag inte analysera siffrorna, men av det lilla jag kunnat iaktta så verkar det vara just så som han säger.
Alla våra grannar räknas antagligen till den där 94 procenten i statistiken som är muslimer, men jag har upptäckt att de allra flesta aktivt också tillämpar nån form av traditionell religiositet. Vi får ständigt sådana råd och ibland också sådan uppläxning som helt tydligt bottnar i den traditionella tron. Vi har exempelvis fått lära oss att inte vara ute med Ronya mellan sju och åtta om kvällarna, för då kan hon bli väldigt sjuk. Det var Abdoulayeh som varnade oss för det. Efter klockan åtta är det sedan igen fritt fram att synas utomhus. En taxichaufför åter varnade Bertrand och sade att vi aldrig någonsin får öppna ytterdörren om vi på natten först hör ljudet av en hästkärra som stannar utanför huset och genast därefter en knackning på dörren, för då är det med all säkerhet en djinn som vill oss illa.
Andra exempel på traditionell religiositet är att alla barn som leker med Ronya har små amuletter knutna kring armleder, hals eller mage. I hemmen hänger också olika typer av amuletter. Men trots allt det här, som inte är muslimskt, är moskén några kvarter härifrån en plats som våra grannar troget besöker. Det är liksom okej med både och i det här landet. Och om jag förstod Tor-Erik rätt så är det på samma sätt bland många kristna också. Man blandar friskt det kristna med det traditionella.
Med statistiken ovan som utgångspunkt så förstår ni att vi med vår religiositet hör till en svindlande liten minioritet. Den där 5 procenten kristna utgörs dessutom främst av katoliker. Därför kan man säga att den lutherska kyrkan som vi arbetar i är en minioritet i minioriteten. Den består av 12 församlingar och har allt som allt kring 4000 medlemmar. Finska Missionssällskapet, som har skickat oss hit för att arbeta i och tillsammans med denna lilla minioritet, har funnits här allt sedan 1974.
De senegaleser som inte är kristna verkar inte ha något emot kyrkan och de missionärer som under årens lopp har funnits i landet. Tvärtom vet de att där kyrkan och missionen arbetar där gynnas hela samhället, inte bara de kristna utan också muslimer och de som utövar traditionell religiositet. Och det är ju så vi vill arbeta som kristna. Vi vill nå alla med bistånd och utveckling, oberoende av religiositet. Om senegaleserna inte bryr sig om det kristna budskapet, som kyrkan och missionen också gärna delar med sig, så får de i alla fall ta del av frukterna från de olika utvecklingsprojekten runtom i byarna. Och det är de mycket glada åt, har jag hört. Överlag finns det inga motsättningar religionerna emellan i Senegal. Det har Tor-Erik också lärt mig. I samma familj kan det finnas både kristna och muslimer och det är inget problem med det.
Jag har aldrig varit bosatt i ett muslimskt land tidigare. Men redan nu, trots att jag bara varit här i sex veckor, kan jag konstatera att det är väldigt hälsosamt för mig att vara här. Varje dag lyssnar jag till muslimska bönerop och ser hur människor troget, varje dag, går till moskén för att be. Allt det här utmanar mig. Det tvingar mig att reflektera över min egen tro. Är jag lika trogen min tro som de är sin?
Det är trummor istället för orgel i kyrkorna här i landet. (Bilden har inte så mycket med texten att göra....)
Det är trummor istället för orgel i kyrkorna här i landet. (Bilden har inte så mycket med texten att göra....)

Bo-Göran Åstrand uppmanar den som ännu inte har låtit vaccinera sig noga fundera över sitt val.

Vaccin. – Jag ser allvarligt på den desinformation om coronavaccinet som nu sprids via konspirationsteorier. Det säger Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand till VBL/ÖT. 21.10.2021 kl. 10:09
– Ska man blöda inför en publik för att folk ska förstå smärtan? Vad betyder det för oss att vi hela tiden ska öppna såren bara för att visa att de finns? säger Jasmine Kelekay.

rasism. Jasmine Kelekay växte upp med tre kulturer, flyttade till USA för att studera och forskar nu i rasism. 22.10.2021 kl. 11:12
Anders Blomberg (Foto: privat)

Kolumn. Det finns platser som ger rum för andlighet och eftertanke. Inom keltisk fromhet kallas sådana platser för ”thin places” – ställen där det är lätt att höra Gud tala. 15.10.2021 kl. 09:30
De starkaste barnböckerna är de där det öppnas en dörr mellan parallella världar.

BARNBÖCKER. Monica Vikström-Jokela är aktuell med barnboken Hurdan är himlen? 14.10.2021 kl. 17:36
Jan-Erik Nyberg jämför sitt arbete som familjerådgivare med gitarrens klangbotten.

relationer. På familjerådgivningsbyråerna är krigstraumat inte längre samtalsämne nummer ett. Inget har ersatt kriget i det avseendet, men Jan-Erik Nyberg har sett att vår tids krav på individen blivit ett allt större problem. 14.10.2021 kl. 15:18
Sheila Liljeberg-Elgert, Urpu Sarlin, Kira Ertman och Jannika Lassus.

TVÅSPRÅKIGHET. Efter två veckor på jobbet sade den nya kommunikatören i Esbo svenska församling upp sig. – Arbetsmängden är så stor att det är omöjligt att göra ett gott jobb, säger företrädaren Sheila Liljeberg-Elgert, som också befarar en nedmontering av det svenska. 13.10.2021 kl. 16:45
Nirupam Smart och hans fru Heidi har lärt sig att be om hjälp och att berätta om familjens situation.

utmaningar. När Nirupam Smarts första dotter föddes blev livet kaotiskt och familjen fick leva ett ögonblick i taget. Att få ett barn med specialbehov har skakat om hans tro – men också gjort honom mera tacksam. 13.10.2021 kl. 11:18
– Jesus kommer inte att fråga om vi skrev in våra uppgifter i kyrkans bokföringssystem Kipa i tid eller om vi skrev in statistiken rätt. Han kommer att fråga vad vi gjorde för våra minsta, säger Linda Wahrman.

ungdomar. Linda Wahrman mötte illamående, panikångest och social ångest på sommarens konfirmandläger i Borgå. – Det var som att gå omkring och släcka små bränder hela tiden. 12.10.2021 kl. 08:40
Det är redan möjligt och upp till varje församling att ta i bruk MobilePay för att möjliggöra mobilkollekter.

kollekt. I en insändare i förra veckans KP ställdes frågan om det går att betala kollekt på elektronisk väg. Sixten Ekstrand, som är direktör vid Kyrkans svenska central, svarar i veckans KP att de arbetsgrupper som utrett frågan föreslår att församlingarna använder applikationen MobilePay. 12.10.2021 kl. 08:30

diakoner. På diakonvigningen i Borgå domkyrka den 10 oktober utökades Borgå stifts diakoner med fyra nya diakoner. 11.10.2021 kl. 10:09
Anders Gabriel Sundström bor i Jomala med sin familj.

jomala. För Anders Gabriel Sundström är musik en metafysisk upplevelse. – Jag är en västerländsk romantiker, hemma i kyrkor och katedraler. 8.10.2021 kl. 16:00
Jan Olov Fors får hålla gudstjänst i en nyrenoverad kyrka i Tölö i Helsingfors.

kyrkoherde. Efter 27 år som präst på Kungsholmen i Stockholm har Jan Olov Fors landat i Olaus Petri församling i Helsingfors. För honom var teologistudierna
en resa på okänd mark och en port till ett jobb som han älskar.
 – Varje möte är oändligt värdefullt. 8.10.2021 kl. 15:16
John Vikström hoppas att hans inre människa utvecklats under åren. – Men inte vet jag hur mycket klokare jag blivit! tillägger han.

Bokaktuell. John Vikström är aktuell i höst med boken Det handlar om frihet. Han fyller också 90 år i oktober: – Det känns lite overkligt, men jag får finna mig i det, säger han. 30.9.2021 kl. 20:13
Simon Ekstrand kör elbil, för miljön.

KLIMATET. Tanken om miljön och ekonomin är gemensamma nämnare till varför Simon Ekstrand kör elbil och Niclas Sjöskog biogasbil. Ekstrand har ännu en tredje orsak: intresset för teknik. – Visst känns det bra att veta att inget kommer ut ur avgasröret när jag kör, säger han. 29.9.2021 kl. 18:21
Det har funnits tider då de båda ifrågasatt förhållandet, kanske mest på grund av saker de själva gått igenom.

parrelation. Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam. 29.9.2021 kl. 09:22

– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00
Johan Kanckos landar efter många år som präst i Esbo och en kort period som präst i Vasa som kyrkoherde i Solfs församling.

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10
Som traditionen bjuder samlades samlades de unga till en grillfest på lördag kväll.

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59
Ett medvetet val av Jenni Haukio att inte tala om våra minoriteter? undrar teologiprofessor Björn Vikström.

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00
Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26