Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Religionen i Senegal

13.11.2011 18:57
I Senegal är 94% av beolkningen muslimer, 5% kristna och 1% utövar traditionell religiositet. Så säger statistiken. Men när Tor-Erik Store, som är FMS:s regionrepresentant för Västafrika (och som jag ska skriva mera om i ett annat inlägg), beskrev den senegalesiska religiositeten för mig sade han: I Senegal är 94% av befolkningen muslimer, 5% kristna och 100% animister. Tor-Erik vet vad han talar om för han har bott och arbetat med senegaleser i många år. Eftersom jag själv är ny här vågar jag inte analysera siffrorna, men av det lilla jag kunnat iaktta så verkar det vara just så som han säger.
Alla våra grannar räknas antagligen till den där 94 procenten i statistiken som är muslimer, men jag har upptäckt att de allra flesta aktivt också tillämpar nån form av traditionell religiositet. Vi får ständigt sådana råd och ibland också sådan uppläxning som helt tydligt bottnar i den traditionella tron. Vi har exempelvis fått lära oss att inte vara ute med Ronya mellan sju och åtta om kvällarna, för då kan hon bli väldigt sjuk. Det var Abdoulayeh som varnade oss för det. Efter klockan åtta är det sedan igen fritt fram att synas utomhus. En taxichaufför åter varnade Bertrand och sade att vi aldrig någonsin får öppna ytterdörren om vi på natten först hör ljudet av en hästkärra som stannar utanför huset och genast därefter en knackning på dörren, för då är det med all säkerhet en djinn som vill oss illa.
Andra exempel på traditionell religiositet är att alla barn som leker med Ronya har små amuletter knutna kring armleder, hals eller mage. I hemmen hänger också olika typer av amuletter. Men trots allt det här, som inte är muslimskt, är moskén några kvarter härifrån en plats som våra grannar troget besöker. Det är liksom okej med både och i det här landet. Och om jag förstod Tor-Erik rätt så är det på samma sätt bland många kristna också. Man blandar friskt det kristna med det traditionella.
Med statistiken ovan som utgångspunkt så förstår ni att vi med vår religiositet hör till en svindlande liten minioritet. Den där 5 procenten kristna utgörs dessutom främst av katoliker. Därför kan man säga att den lutherska kyrkan som vi arbetar i är en minioritet i minioriteten. Den består av 12 församlingar och har allt som allt kring 4000 medlemmar. Finska Missionssällskapet, som har skickat oss hit för att arbeta i och tillsammans med denna lilla minioritet, har funnits här allt sedan 1974.
De senegaleser som inte är kristna verkar inte ha något emot kyrkan och de missionärer som under årens lopp har funnits i landet. Tvärtom vet de att där kyrkan och missionen arbetar där gynnas hela samhället, inte bara de kristna utan också muslimer och de som utövar traditionell religiositet. Och det är ju så vi vill arbeta som kristna. Vi vill nå alla med bistånd och utveckling, oberoende av religiositet. Om senegaleserna inte bryr sig om det kristna budskapet, som kyrkan och missionen också gärna delar med sig, så får de i alla fall ta del av frukterna från de olika utvecklingsprojekten runtom i byarna. Och det är de mycket glada åt, har jag hört. Överlag finns det inga motsättningar religionerna emellan i Senegal. Det har Tor-Erik också lärt mig. I samma familj kan det finnas både kristna och muslimer och det är inget problem med det.
Jag har aldrig varit bosatt i ett muslimskt land tidigare. Men redan nu, trots att jag bara varit här i sex veckor, kan jag konstatera att det är väldigt hälsosamt för mig att vara här. Varje dag lyssnar jag till muslimska bönerop och ser hur människor troget, varje dag, går till moskén för att be. Allt det här utmanar mig. Det tvingar mig att reflektera över min egen tro. Är jag lika trogen min tro som de är sin?
Det är trummor istället för orgel i kyrkorna här i landet. (Bilden har inte så mycket med texten att göra....)
Det är trummor istället för orgel i kyrkorna här i landet. (Bilden har inte så mycket med texten att göra....)

Jonas Helgesson UK kyrkodagar. Stå-upp komiker Jonas Helgesson fick stående ovationer av både UK- och kyrkodagspubiken. Se video! 29.1.2012 kl. 09:57

– Måste en hjälpledare, på sin fritid, vara vän med alla konfirmander som tar kontakt på webben? 27.1.2012 kl. 17:21

kcsa UK ungdomens kyrkodagar. Känn stämningar från Vasa där över 200 ungdomar från stiftet finns samlande. Se video! 27.1.2012 kl. 14:38

Kyrkans egen ungdomsriksdag sitter samlade i Vasa. Teologiestuderande Linus Stråhlman från Borgå valdes under  morgonen till ordförande för Ungdomens kyrkodagar 2012. 27.1.2012 kl. 10:14

Guy Liagre EKK. Teologie doktor Guy Liagre från Belgien har valts till ny generalsekreterare för Europeiska kyrkokonferensen (EKK). 27.1.2012 kl. 09:40

kopimistsamfundet religion pirate bay piratrörelsen. Är Ctrl+C en helig handling? Kyrkpressen har träffat Gustav Nipe, ledare för svenska kopimistsamfundet. 26.1.2012 kl. 12:00

Sociala medier Emanuel Karlsten Facebook Twitter Andligt liv på webben. Undersökningar visar att finländska medier inte är särskilt bra på att använda sociala medier. Enligt Emanuel Karlsten, svensk journalist och mediekonsult, väntar webben också på att kyrkan på allvar ska blanda sig i den smältdegel av kommunikation som internet har blivit. 26.1.2012 kl. 09:45

tidebön app. Nu finns det en app för tideböner också på svenska. Tidegärden kan laddas ner för både läsplattor och smartphones. 25.1.2012 kl. 11:19

andligt liv på webben mediepris. Andligt liv på webben-projektet har tilldelats utmärkelsen Årets kristna mediegärning. Utmärkelsen ges av Kristna medieförbundet. 25.1.2012 kl. 16:00

Tammerfors domkapitel församlingsfusion. Kyrkostyrelsens plenum har godkänt Tammerfors domkapitels initiativ om att ändra församlingsindelningen i Tammerfors. 25.1.2012 kl. 09:36

prost Store Granlund. Biskop Björn Vikström har beviljat prostetiteln åt tjänstlediga kyrkoherden i Vasa svenska församling Tor-Erik Store och kyrkoherden i Esse församling Kaj Granlund. 24.1.2012 kl. 09:11
Illustration: Johanna Öst Häggblom

Herrens bön Fader vår Vår fader. Varför vill nästan ingen finlandssvensk församling ta till sig den nyaste översättningen av Herrens bön? 22.1.2012 kl. 08:00

Hangöskolan Folkhögskola. Den evangeliska folkhögskolan i Hangö och den evangeliska folkhögskolan i Österbotten är sedan årsskiftet sammanslagna till en gemensam skola. 20.1.2012 kl. 08:38

Miljödiplom Grankulla. Grankulla kyrkliga samfällighet har ökat sin miljömedvetenhet och har som den elfte församlinngen i Borgå stift fått kyrkans miljödiplom. 21.1.2012 kl. 00:00

Ylva Eggehorn, KU. Den svenska författaren Ylva Eggehorn kommer att vara huvudtalare vid förbundet Kyrkans Ungdoms (KU) sommardagar. Evenemanget hålls i år i Jakobstad den 9–10 juni. 20.1.2012 kl. 09:00

»Jag avundades deras förmåga att gå in i ett rum och genast känna sig välkomna.«

Sofia Torvalds

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00
– Vi hoppades att vi på något vis skulle få syn på de människor som inte själva göra väsen av sig men som har det jobbigt just med ensamhet, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund.

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00
Camilla Lif är en svensk präst, radioprofil och skribent.

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00
Daniel Norrback kom till tro då han gick på tvåan i gymnasiet. Han konstaterar att hans tro har utvecklats från att ha varit ganska lagisk och pietistisk till att handla mer om Guds nåd.

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00