Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Religionen i Senegal

13.11.2011 18:57
I Senegal är 94% av beolkningen muslimer, 5% kristna och 1% utövar traditionell religiositet. Så säger statistiken. Men när Tor-Erik Store, som är FMS:s regionrepresentant för Västafrika (och som jag ska skriva mera om i ett annat inlägg), beskrev den senegalesiska religiositeten för mig sade han: I Senegal är 94% av befolkningen muslimer, 5% kristna och 100% animister. Tor-Erik vet vad han talar om för han har bott och arbetat med senegaleser i många år. Eftersom jag själv är ny här vågar jag inte analysera siffrorna, men av det lilla jag kunnat iaktta så verkar det vara just så som han säger.
Alla våra grannar räknas antagligen till den där 94 procenten i statistiken som är muslimer, men jag har upptäckt att de allra flesta aktivt också tillämpar nån form av traditionell religiositet. Vi får ständigt sådana råd och ibland också sådan uppläxning som helt tydligt bottnar i den traditionella tron. Vi har exempelvis fått lära oss att inte vara ute med Ronya mellan sju och åtta om kvällarna, för då kan hon bli väldigt sjuk. Det var Abdoulayeh som varnade oss för det. Efter klockan åtta är det sedan igen fritt fram att synas utomhus. En taxichaufför åter varnade Bertrand och sade att vi aldrig någonsin får öppna ytterdörren om vi på natten först hör ljudet av en hästkärra som stannar utanför huset och genast därefter en knackning på dörren, för då är det med all säkerhet en djinn som vill oss illa.
Andra exempel på traditionell religiositet är att alla barn som leker med Ronya har små amuletter knutna kring armleder, hals eller mage. I hemmen hänger också olika typer av amuletter. Men trots allt det här, som inte är muslimskt, är moskén några kvarter härifrån en plats som våra grannar troget besöker. Det är liksom okej med både och i det här landet. Och om jag förstod Tor-Erik rätt så är det på samma sätt bland många kristna också. Man blandar friskt det kristna med det traditionella.
Med statistiken ovan som utgångspunkt så förstår ni att vi med vår religiositet hör till en svindlande liten minioritet. Den där 5 procenten kristna utgörs dessutom främst av katoliker. Därför kan man säga att den lutherska kyrkan som vi arbetar i är en minioritet i minioriteten. Den består av 12 församlingar och har allt som allt kring 4000 medlemmar. Finska Missionssällskapet, som har skickat oss hit för att arbeta i och tillsammans med denna lilla minioritet, har funnits här allt sedan 1974.
De senegaleser som inte är kristna verkar inte ha något emot kyrkan och de missionärer som under årens lopp har funnits i landet. Tvärtom vet de att där kyrkan och missionen arbetar där gynnas hela samhället, inte bara de kristna utan också muslimer och de som utövar traditionell religiositet. Och det är ju så vi vill arbeta som kristna. Vi vill nå alla med bistånd och utveckling, oberoende av religiositet. Om senegaleserna inte bryr sig om det kristna budskapet, som kyrkan och missionen också gärna delar med sig, så får de i alla fall ta del av frukterna från de olika utvecklingsprojekten runtom i byarna. Och det är de mycket glada åt, har jag hört. Överlag finns det inga motsättningar religionerna emellan i Senegal. Det har Tor-Erik också lärt mig. I samma familj kan det finnas både kristna och muslimer och det är inget problem med det.
Jag har aldrig varit bosatt i ett muslimskt land tidigare. Men redan nu, trots att jag bara varit här i sex veckor, kan jag konstatera att det är väldigt hälsosamt för mig att vara här. Varje dag lyssnar jag till muslimska bönerop och ser hur människor troget, varje dag, går till moskén för att be. Allt det här utmanar mig. Det tvingar mig att reflektera över min egen tro. Är jag lika trogen min tro som de är sin?
Det är trummor istället för orgel i kyrkorna här i landet. (Bilden har inte så mycket med texten att göra....)
Det är trummor istället för orgel i kyrkorna här i landet. (Bilden har inte så mycket med texten att göra....)

Gudstjänsten är ett heligt och mystiskt skådespel som vi förstår intuitivt - om vi har vant oss vid symbolerna och språket. FOTO: KP-ARKIV/Christa Mickelsson

Gudstjänsten är ett heligt skådespel som gör det möjligt för deltagarna att förvandlas och bearbeta sina livsfrågor. Men hur blir det om deltagarna inte kan läsa manus?– De känner sig uteslutna. 24.5.2013 kl. 09:33
Kopplingen mellan teologiska fakulteten och kyrkan kräver att undervisningen i teologi fyller kyrkans kvalitetskrav. FOTO:KP-ARKIV

Åbo Akademi omorganiseras i fyra fakulteter. Teologin ska lyda under filosofiska fakulteten.– Det innebär risker och möjligheter, säger professor Tage Kurtén. 23.5.2013 kl. 14:02
Johan Terho säger sig vara beredd på att vänta länge men vill börja jobba som präst så fort han får chansen. FOTO: Gunnar Gothóni

Just nu är behovet av präster mättat i Borgå stift. En handfull teologer står på kö för att bli prästvigda. Det är en ny situation för stiftet - och vad gör man om man studerat klart och inte får bli prästvigd? 23.5.2013 kl. 09:35

Ärendet vidare till Kyrkostyrelsen för lagberedning enligt samfällighetsmodellen. 16.5.2013 kl. 16:31

Kyrkan hakar på eurovisiontemat Marry me. 16.5.2013 kl. 14:14
Gudstjänsten och nattvarden uppenbarar en gemenskap som går över alla gränser, påminner Patrik Hagman. 
FOTO: EASTPRESS/ Seppo JJ Sirkka

Dagens kyrka har lånat sin teologi från affärs-livet och sopat undan gudstjänsten. I teologen Patrik Hagmans kyrka står nattvarden i centrum. I hans kyrka försöker medlemmarna leva ett kristet liv.– Dopet och nattvarden är tydligt kristna handlingar. 17.5.2013 kl. 12:00
Neda kämpade länge med att kunna placera islams profet och Jesus i rätt ordning. När hon såg Jesus i en vision fick hon svar på sina frågor.

Hon tog religionen på allvar. Hon följde reglerna, gick klädd enligt föreskrifterna och bad regelbundet. Men ändå kände Neda en tomhet i sitt hjärta. I Finland mötte hon Jesus i en vision. 17.5.2013 kl. 12:00
Pingst (Tizian)

Nådegåvor och den heliga Anden får inte så mycket utrymme i kyrkan. Med rätt grund och med ett bra ledarskap kunde den dimensionen få växa fram. 19.5.2013 kl. 09:00
Nicaraguaresenärerna är från vänster Ingmari Björkman, Tuula Öhman, Marianne Sandstedt, Bo-Erik Ek, Kerstin Torrkulla, Helena Vikström, Siv Meriläinen och Sonja Hellsten. Sittande Guy Djupsjöbacka, Bengt-Eric Rönn och Eivor Kangasniemi. Tre resenärer saknas på bilden.

Fyllda med intryck och kanske också lite förändrade har nu eleverna på Kredus första volontärslinje återvänt från Nicaragua. 17.5.2013 kl. 09:00
Missionsstiftet har nu en egen biskop i prosten Risto Soramies. FOTO: TOMAS GARAISI

Både biskop Seppo Häkkinen och ärkebiskop Kari Mäkinen säger att Missionsstiftets präster inte kan höra till evangelisk-lutherska kyrkan. 16.5.2013 kl. 09:00
En mamma ska inte lyftas på piedestal för att hon är mamma. Hon ska ha ett eget liv också för att vara en tillräcklig mamma, säger samtalsterapeuten Inger Sjöberg. FOTO: Rolf af Hällström

Trettioårskris, att bli pensionär, förlora sin man är livskriser på samma sätt som arbetsplatsmobbning, ofrivillig barnlöshet eller ofrivilligt singelskap. Alla är livskriser men det betyder inte att man är sjuk.– Men de kan vara fruktansvärt jobbiga, säger Sjöberg. 12.5.2013 kl. 12:00
Alphonsine Uwizeyimana har i nästan tre år kämpat för att få politisk asyl i Finland men fått avslag två gånger.FOTO: Mathias Luther

Strax före gryningen den 2 maj var det tänkt att polisen skulle hämta en rwandisk mor och hennes tioåriga dotter på flyktingförläggningen i Åbo. Det behövde de inte göra. 11.5.2013 kl. 12:00
Att vara mor är ett hårt jobb och utdelningen är ofta mager. Men kanske ser vi ljusning i horisonten? FOTO: SXC

Moderns väg har varit lång och svår. Först skulle hon belönas. Sen var allt hennes fel. I dag vet hon att hon borde vara älskad. Sofia Torvalds har skrivit en essä om vådan att vara mor. 12.5.2013 kl. 09:00
I väntan på att Gud ska uppenbara det nästa steget är Joel Norrvik trygg. FOTO: Johan Sandberg

Han har varit jurist, bonde och missionär. Vägen har gått från Lappfjärd via Helsingfors och Savolax till Kenya och Mongoliet. Joel Norrviks hjärta klappar än för mongolerna. 10.5.2013 kl. 12:00
Förutom de få bibelställen som finns är det våra egna föreställningar som beskriver himlen allra bäst.

Vad tänker vi egentligen om himlen? Nedan några utdrag ur tidningsartikeln. Fem personer med olika bakgrund har svarat. 9.5.2013 kl. 12:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00