Varje eftermiddag sådär en fyra- femtiden står en klunga med barn i olika åldrar på vår trappa och väntar att Ronya ska komma ut. Flickorna är väldigt duktiga när det gäller att ta hand om barn, eftersom de är vana att sköta sina egna småsyskon. Därför vågar jag nu och då lämna Ronya med dem en stund för att göra egna sysslor. Hon stornjuter av dessa stunder. Jag tror att Ronya redan har upptäckt att barnen har betydligt mer energi och kreativitet för lek än vad mamma har.